Lokaler och den verksamhet som finns i lokalerna är en viktig del av boendemiljön och hur ett bostadsområde upplevs, menar Martin Ingvarson.

– Lokaler kan höja attraktiviteten och utveckla staden, men de kan också sänka ett område om de står tomma eller innehåller en olämplig verksamhet. Därför måste fastighetsägare som har lokaler arbeta aktivt med lokalfrågan. Stadsutveckling är inget självspelande piano, säger han.

Finns det någon typ av lokal som varje stadsdel borde ha för att skapa en attraktiv boendemiljö?

– Det finns ingen universalverksamhet som får ett bostadsområde att sprudla. Alla stadsdelar är olika och har olika förutsättningar. Men många vill gärna ha olika typer av service nära, till exempel matbutiker, apotek och paketutlämning.

Bageri i botten i topp

Det som också alltid kommer i topp vid olika undersökningar av vad bostadshyresgäster helst vill ha nära sin bostad är ett bageri.

– Det kan ju bero på att det både ser trevligt ut och sprider en angenäm doft.

Även restauranger är populärt, men det ligger också i topp på vad hyresgäster inte vill ha i bottenvåningen, konstaterar Martin Ingvarson.

Vilken är den allra viktigaste lokalfrågan just nu?

– På ett övergripande plan skulle jag säga frågan om innehållet i våra kommersiella lokaler. Både den ökade e-handeln och coronapandemin har satt hård press på många handlare och frågan många ställer sig är om vi överhuvudtaget kommer att handla i fysiska butiker i framtiden. Då blir följdfrågan: vad ska vi ha alla våra lokaler till egentligen?

Börja med en analys

Och hur ska då bostadsföretag tänka kring hur lokalerna borde användas?

– Det beror på var huset och lokalen är placerad, vilka verksamheter som finns runtomkring och vilka som bor, arbetar och rör sig i området. Det viktigaste för fastighetsbolaget är att göra en analys över sina lokaler och ta fram en strategi.

Hur företag kan gå till väga för att ta fram analyser och strategier behandlas under en nystartad kurs om lokalförvaltning, som Sveriges Allmännytta arrangerar (se nedan).

Effekter av pandemin

Efter två år med pandemin – vilka effekter kan man se på beteende, stadsmiljöer och lokalutnyttjande?

– Lokaler och verksamheter handlar ju till stor del om interaktion mellan människor, så det är klart att utnyttjandet av lokaler har påverkats. Vi har spenderat mer tid hemma än i staden och lokalerna har därför nyttjats i lägre grad än före pandemin, men i takt med att restriktionerna släppt ser vi en gradvis återgång till något som liknar en normalitet.

Vilka effekter kommer att bli bestående?

– Det har diskuterats mycket om nyttjandet av både handelsytor och kontor kommer att sjunka drastiskt i med förändrade arbets- och levnadssätt, men än har vi inte sett några tydliga tecken på att så är fallet.

Däremot tror Martin Ingvarson att e-handeln fortsätter ta andelar av den totala försäljningen och att de verksamheter som kommer att finnas i fastighetsbolagens lokaler mer och mer kommer att handla om försäljning av tjänster snarare än varor.

Två scenarier

För ett år sedan spådde Martin Ingvarson två möjliga framstidscenarier efter pandemin:

1. Den trend som fanns redan före pandemin – med ökad e-handel, få udda aktörer, stora kedjeaktörer som blir större och verksamheter som centreras kring stadskärnor eller externa handelsplatser – förstärks återigen efter pandemin. Corona blir bara en grop i vägen.
2. Pandemin gör att vi börjar uppskatta de mer perifera delarna av städerna, till exempel där vi bor: vi jobbar hemma mer och spenderar mer tid och pengar i städernas ytterområden. Då får dessa ett uppsving.

Vilket är det mest sannolika?

– Jag tror fortfarande mest på scenario 1, eftersom vi lever i en utpräglad ekonomistisk värld, säger Martin Ingvarson.