EED, EPBD, MEPS. Det senaste året har det kommit en hel del direktiv, med tillhörande akronymer, och andra riktlinjer från EU när det gäller klimatkrav och energieffektivisering på byggnader. Vad gäller egentligen för olika fastighetsslag? Direktiven är inte alltid helt enkla att förstå och tolka så Sveriges Allmännyttas energiexpert gör ett försök att räta ut en del frågetecken.

Behovet av olika typer av lokaler förändras ständigt för en kommun. Samtidigt är lokalanvändning en stor budgetpost och en effektiv användning är därför av stor vikt. Syftet med en strategisk lokalförsörjning är just att effektivisera och utveckla kommunens lokalanvändning. Hur uppnås en strategisk lokalförsörjning? Vilka kompetenser krävs? Hur kan lokalstrategin användas för att smörja samarbetet mellan kommun och kommunalt fastighetsbolag?

Då behoven av lokaler förändras samtidigt som många byggnader har svårt att tillgodose de ändamålsenliga krav som ställs på de olika verksamheterna kommer frågan om flexibla lokaler upp.

SKR har givit ut en skrift om flexibla grundskolor där exempel från ett antal kommuner som aktivt arbetar med detta lyfts fram.

Då behoven av lokaler förändras samtidigt som många byggnader har svårt att tillgodose de ändamålsenliga krav som ställs på de olika verksamheterna kommer frågan om flexibla lokaler upp. SKR har givit ut en skrift om flexibla grundskolor där exempel från ett antal kommuner som aktivt arbetar med detta lyfts fram.

Behovet av utbildning och därmed utbildningslokaler är stort redan idag och kommer troligtvis att vara så för överskådlig tid. Däremot förändras både typen av utbildning och forskningen kring pedagogik och didaktik tämligen snabbt. Vad betyder det för framtidens skolbyggnader och utbildningslokaler? Och vad betyder det för fastighetsägaren som uppför dessa? Vi får lyssna på två auktoriteter på området för att förstå hur morgondagens klassrum ser ut.

Då kommunen står som både ägare till fastighetsbolaget, dvs hyresvärden, och som hyresgäst i form av den kommunala verksamheten uppstår ofta friktion. Kommunen har, i egenskap av både ägare och hyresgäst, olika ingångar och syn på hur hyresavtalen ska utformas och det kommunala bolaget som fastighetsägare kommer ofta i kläm. Hur kan samarbetet mellan kommunen förbättras? Vad bör det kommunala bolaget tänka på i kommunikationen med kommunen? Lyssna till en person med lång erfarenhet från båda ”sidor”.

Vi diskuterar gruppvis frågor kopplade till relationen mellan kommunen och det kommunala bolaget. Hur ser samarbetet ut i din kommun? Vilka roller finns och vilken kompetens? Kan vi lära oss något från exemplen som beskrivits av föregående talare?