Magnus Ulaner leder nätverket och ser tydligt behovet av kompetenshöjning. För att det ska bli ett effektivt erfarenhetsutbyte ställs krav på grundkunskaper hos deltagarna. Det kan exempelvis vara att ha genomgått en kortare utbildning i hållbarhetsrapportering.

– Bolagen har kommit olika långt i arbetet med hållbarhetsrapportering och för att skapa ett nätverk med så stort utbyte som möjligt, ställer vi krav på viss grundkunskap för att få gå med, säger Magnus Ulaner. 

För att hantera lagstiftningen och rapporteringskraven på djupet drivs nätverket i samarbete med en erfaren konsultbyrå, och dom frågor som uppstår kommer att besvaras av konsulter som finns tillgängliga vid mötena. Träffarna kommer att lägga extra fokus på gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyte.  

Vad innebär nätverket? 

Medlemskapet i nätverket är bolagsbaserat och innebär en årsavgift som ger tillgång till sex träffar under 2025, varav fem digitala och en fysisk i Stockholm.  

– Hållbarhetsrapporteringen kan inte utföras av en hållbarhetsansvarig på bolaget, det är en omfattande rapportering och involverar allt från ledningen till ekonomer och hållbarhetsansvariga på bolaget, poängterar Magnus Ulaner. 

De digitala mötena, som hålls via Zoom, fokuserar på specifika ämnen och skräddarsys efter medlemmarnas behov. Den fysiska träffen i september ger möjlighet för djupare diskussioner och nätverkande. 

– För vissa träffar kan det bjudas in externa talare om det är en specifik fråga som kräver den kompetensen, säger Magnus Ulaner. 

Träffarna kommer att behandla bland annat väsentlighetsanalyser och exempel på hållbarhetsrapporter. Dessutom får medlemmarna tillgång till en lärplattform fylld med användbart material. Men viktigast av allt är att nätverket utgör ett sammanhang för bolag som befinner sig på samma resa: 

– Vi har under 2023–2024 drivit ett program för hållbarhetsrapportering med 38 av de bolagen som omfattas av lagstiftningen och det stora värdet för dem har varit att prata med varandra och dela med sig av erfarenheter med andra bolag i samma situation, berättar Magnus Ulaner.  

Bakgrund

I december 2022 infördes direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD), som uppdaterar EU:s regler för årsredovisningar och revision. Detta påverkar även den svenska årsredovisningslagen och dess krav på hållbarhetsrapporter.

För stora företag innebär direktivet att hållbarhetsrapporten ska:

  • Ge en tydlig bild av företagets arbete med hållbarhetsfrågor, inklusive miljö, sociala frågor, personal, mänskliga rättigheter och korruption.
  • Redovisa både hållbarhetsrisker för affärerna(finansiell risk)  och företagets påverkan på människor och miljö (påverkansrisk), så kallad dubbel väsentlighet.
  • Följa EU-gemensamma standarder (ESRS).
  • Ingå som en del av förvaltningsberättelsen.
  • Genomgå extern revision.
  • Digitaliseras så att den blir maskinläsbar.

Kravet finns nu reglerat i årsredovisningslagens kapitel 6, §§10–14.
Vill du veta mer? Läs om EU-direktivet här.