I kontakten med hyresgäster kan det ibland bli uppenbart att någon inte mår bra. Det kan röra sig om ångest, tankar på självmord, samlarsyndrom (hoarding), missbruk, demens eller andra typer av psykisk ohälsa. Kanske finns det tecken på att barn i personens närhet far illa. Dessa situationer kan vara svåra att hantera. Vilken hjälp kan man erbjuda och hur ska man bemöta hyresgästen på ett bra sätt?

Psykologen Björn Svanberg ger i kursen ”Att möta människor med psykisk ohälsa” exempel och verktyg som hjälp för att navigera i svåra situationer och hantera psykisk ohälsa i en professionell roll.

Kunskap om avvikande beteende

Björn Svanberg svarar på ett antal frågor om några av kursens ämnen.

Hur definierar du psykisk ohälsa?

– Med psykisk ohälsa menar vi oftast att en person mår dåligt mentalt och känslomässigt på ett sätt som påverkar deras vardag negativt. Det kan handla om känslor av oro, nedstämdhet, eller beteenden som avviker från det normala, säger Björn Svanberg.

Det kan ibland vara svårt att märka psykisk ohälsa, menar han. Men det kan till exempel visa sig genom att en hyresgäst:

• verkar mycket stressad
• verkar nedstämd
• alltid undviker ögonkontakt
• inte hälsar
• agerar ut på ett ovanligt sätt som påverkar deras egen eller grannarnas boendesituation​​

 Hur lyssnar man med empati samtidigt som man sätter gränser?

– Att lyssna med empati innebär att verkligen försöka förstå vad den andra personen känner och upplever, även om man inte håller med. Det kan man göra genom att försöka sätta ord på den andres känslor och upplevelse och genom att ställa frågor och visa att man bryr sig, menar Björn Svanberg.

Han betonar att ett sätt att lyssna med empati men samtidigt sätta gränser för att behålla en trygg miljö är att vara både tydlig och vänlig.

Vad är ett samlarbeteende?

– Samlarsyndrom (hoarding) innebär att en person har svårt att göra sig av med saker, vilket lätt leder till att hemmet blir överbelamrat, säger Björn Svanberg.

Det finns hjälp att få genom samtalsterapi, men det är svårt att nå den här gruppen berättar han. Det är sällan de söker hjälp. Det är inte alltid, men ofta, äldre med små eller inga nätverk eller sammanhang.

Vilken hjälp kan man ge?

– En hyresvärd kan hjälpa till på flera sätt; bland annat genom att använda sig av metoden Motiverande samtal (MI) och genom att hjälpa hyresgästen att få ordning på det viktigaste, och minska inflöde av nya saker.

Vilka är tecknen på att ett barn far illa?

– Tecken på att ett barn far illa är rent krasst, om man som vuxen ser något som gör en orolig, säger Björn Svanberg.

Han exemplifierar med att det kan vara hur en vuxen vårdnadshavare drar i ett barn, eller hur den vuxne beter sig i andra sammanhang – agerar märkligt, tycks påverkad, aggressiv eller stressad.

– Det är viktigt att man lyssnar på magkänslan i sådana här situationer. Det är ofta vi ser något som intuitivt fångar vår uppmärksamhet, men som vi sedan rationaliserar bort genom att tänka ”vem är jag att döma den föräldern…”.

Han förklarar vidare att det alltså inte behöver vara fysiska skador eller aggressivitet hos barnet som vi märker – även om det såklart är något att vara vaksam på – utan mer subtila tecken.

Hur ska man agera om man misstänker detta?

– Om du misstänker att ett barn far illa bör du göra en anonym anmälan till socialtjänsten. Det är viktigt att agera snabbt för att skydda barnet. Du kan vara den ende som fått föraningar om att saker inte står rätt till.

Vilka är de största utmaningarna för den som möter hyresgäster med psykisk ohälsa?

– Det är viktigt att komma ihåg att många av de som för några år sedan bodde på någon form av mentalinstitution eller på ett psykiatriboende numera bor i vanliga bostäder. Den senaste stora psykiatrireformen ledde till just en sådan förändring, påminner Björn Svanberg om.

Han påpekar att det gör att man som anställd på bostadsbolag möter samma personer som psykiatrin tidigare hanterade.

– Trots det så är kunskapsläget inte alltid bra när det kommer till hur de här personerna har det och hur man möter dem. Det skapar onödigt lidande för alla genom osäkerhet, stress bland medarbetare och konflikter med boende, som skulle ha kunnat undvikas. 

Utmaningar inkluderar att förstå hur psykisk ohälsa kan te sig, så att man kan agera ändamålsenligt. Det kan också handla om att hantera aggressiva beteenden och kunna sätta gränser.

Hur kan denna kurs hjälpa till att hantera dessa utmaningar?

– Jag är stolt över innehållet i den här kursen; den ger verktyg och strategier för effektiv kommunikation och för att kunna lyssna in och förstå hyresgäster med psykisk ohälsa. Den innehåller kunskap och verktyg för arbete med människor med autism, ADHD, olika ångesttillstånd så som tvång (OCD), social ångest, demenssjukdomar, psykos, samlarsyndrom, med mera, säger han.