När vi kommunicerar skapar vi olika uppfattningar och föreställningar om människor. Dessa uppfattningar har inflytande på vilken faktisk makt som människor får i praktiken. Att kommunicera jämställt är därför ett sätt att skapa en jämställd verklighet.

Kommunikation kan spegla, förstärka och rättfärdiga hur verkligheten ser ut men även utmana den. Genom att vända på våra perspektiv, ifrågasätta, byta ut identiteter och tänka tvärtom, skapar vi en motvikt. Att kommunicera innebär makten att påverka samhället och ska därför ses som en tillgång i arbetet för lika rättigheter och möjligheter, jämlikhet och jämställdhet.

Med inkluderande kommunikation kan du göra det synligt att det finns många olika sätt att leva och vara, att beröra och få alla att känna sig delaktiga. Inkluderande kommunikation handlar också om tillgänglighet, kommunikation som är lätt att ta till sig oavsett förutsättningar som språk, funktionsnedsättningar och annat.

Handböcker i inkluderande kommunikation

Stångåstaden har tagit fram en handbok med checklistor och exempel som kan användas vid personliga möten, informationsmöten, skriven text, reportageintervjuer, fotografering, filmande, grafik och till webben.

Även Länsstyrelsen i Skåne har gjort en tänkvärd och praktisk handbok. När det gäller bilder finns en handbok som Gävle kommun tagit fram tillsammans med Genusfotografen, Tomas Gunnarsson. Du hittar alla handböcker länkade nedan.

Inkluderande, normkritiska bilder

Att arbeta normkritiskt med bilder handlar om att tänka över varje bildval och se på bilden i ett större sammanhang. Det bygger på ett normkritiskt förhållningssätt och insikten om att varje diskrimineringsgrund motsvaras av normer i vårt samhälle. Normer är outtalade och oftast omedvetna föreställningar om vad som kännetecknar personer som tillhör normen.

Normer är begränsande för både den som tillhör normen och den som inte gör det. De skapar också förutsättningar för hierarkier som kan leda till diskriminering. Genom att reflektera över hur normerna ser ut och aktivt bryta mot dem kan vi luckra upp själva förutsättningen för diskriminering.

Normkritisk kommunikation ska aldrig ses som kritik mot enskilda människors sätt att leva. Målet är att bredda urvalet och visa fler sätt att vara på, inkludera fler människor i bilden av hur en människa kan vara. Målet är inte heller att ersätta gamla normer med nya.

Bildval i praktiken

För att inkludera fler genom bildval är det viktigt att försöka bredda representationen, förmedla en annan, möjlig version av verkligheten. Välj att exemplifiera med andra personer än de som du är van att se och i ett första skede själv förknippar med situationen. Låt olika slags människor synas på bild och figurera i exempel, inte bara som typiska representanter för en grupp eller situation. Ett exempel är personer med funktionsnedsättningar som ofta bara syns i sammanhang som handlar om just funktion.

När du väljer en bild är det viktigt att fundera över själva situationen i bilden. Är personerna som är avbildade aktiva eller passiva? Förminskas de av kameravinkeln eller upplevs de ha makt? Vad säger kläderna och detaljerna om personen som porträtteras? Undvik bilder där stereotypa föreställningar om män och kvinnor reproduceras.

Miljöer sätter avbildade människor i ett större sammanhang och påverkar hur vi uppfattar dem. Dessa miljöer och bakgrunder kan förstärka stereotyper och förutfattade meningar. Ett exempel är att män porträtteras oftare i professionella sammanhang och kvinnor oftare i hemmamiljö.

Checklista för inkluderande bilder

Inkludera gärna:

• Kvinnor och män som på grund av sitt kön är i minoritet inom sin bransch, sport eller hobby
• Motiv som breddar könsstereotyper om hur kvinnor och män är, till exempel män som tar hand om barn
• Personer med olika etnisk bakgrund
• Människor med olika hudfärg
• Flera typer av familjekonstellationer
• Varierande kroppstyper och varierad funktion
• Människor i olika åldrar
• Miljöer och attribut som förknippas med olika socioekonomiska grupper

Reflektera över stereotyper och fallgropar:

• Leende kvinnor och allvarliga män
• Passiva kvinnor och aktiva män
• Objektifierande människor där deras utseende snarare än person utgör motivet
• Kvinnor fotade uppifrån och män nerifrån
• Kvinnor i naturen eller hemma och män på kontoret
• Sittande kvinnor och stående män
• Relationsinriktade kvinnor och målinriktade män
• Homogena bildval där alla porträtterade människor representerar samma kulturella och/eller socioekonomiska grupp
• Detaljer i bilden som saknar relevans men drar till sig uppmärksamhen
• Omoderna bilder där avbildade människor/detaljer/miljöer upplevs daterade