Nils Holgerssongruppen har tidigare i år rapporterat om rekordstora kostnadsökningar för vatten och avlopp (VA), elnät och fjärrvärme under 2024, de så kallade nyttigheterna. Kostnaderna ökade i snitt med knappt 14 procent för VA, med drygt 5 procent för elnät och drygt 15 procent för fjärrvärme. Sedan tillkommer avfallskostnaden som ökade med 8,6 procent i år. De sammanlagda kostnaderna för nyttigheterna har alltså ökat med 13 procent, vilket är den största uppgången som skett sedan mätningarna startade 1995.

– Rekord på rekord slås när det handlar om höjda avgifter för bland annat fjärrvärme, el, vatten och avfall. Utvecklingen är ohållbar, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta.

Stor skillnad mellan kommunerna

Nils Holgerssonrapporten visar även att skillnaden mellan de billigaste och de dyraste kommunerna ökar. I den dyraste kommunen Nordanstig uppgår kostnaderna för nyttigheterna och elhandel till 41 450 kronor per lägenhet och år, för Luleå som är den billigaste kommunen är motsvarande siffra 23 111 kronor. Det skiljer alltså ungefär 18 640 kronor per lägenhet och år mellan den dyraste och billigaste kommunen.

Kostnadsökningen för avfall

Avfallstaxorna har i snitt ökat med 8,6 procent* under året.  Mellan en lägenhet i den dyraste, och billigaste kommunen, skiljer det 2 430 kronor per lägenhet och år. Även avfallstaxorna stiger alltså, visserligen inte i samma takt som kostnaderna för fjärrvärme samt vatten och avlopp, men på totalen bidrar det till en kännbar kostnadsökning.

Energi- och näringsministern följer utvecklingen noggrant

Utvecklingen oroar både bostadsbolag och politiker. Under gårdagen (19 november) debatterades reglering av fjärrvärmemarknaden i Sveriges riksdag mellan Socialdemokraterna och Sveriges energi- och näringsminister, Ebba Busch. Busch lyfte bland annat att fjärrvärmebranschen har ett transparensproblem, att det finns frågetecken kring om prissättningen är skälig och att hon inte är främmande att se över möjligheten om att ytterligare reglera fjärrvärmemarknaden om det skulle vara så att bränslekostnaderna sjunker och det inte resulterar i sjunkande fjärrvärmepriser.

– Vi har länge lyft brister kring transparens och prissättning och är glada för att det uppmärksammas av våra politiker, säger Björn Berggren.

– Jag vill samtidigt framhålla att många fjärrvärmebolag, precis som bostadsbolag, har stora utmaningar med sina kostnader – men det är ingen ursäkt som kan motivera den bristande transparensen och oskälig prissättning. Jag hoppas att vi kan se ökad transparens och större återhållsamhet från fjärrvärmebolag och övriga bolag som levererar nyttigheter till våra medlemmar, avslutar han.

Om rapporten:

Sedan år 1996 ger Nils Holgerssongruppen årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. I rapporten ”förflyttas” en bostadsfastighet med 15 lägenheter genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Gruppens medlemmar är Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.

Om Nils Holgerssongruppen:

Nils Holgerssongruppen representerar bostadsorganisationer i Sverige. Gruppen granskar och jämför kostnader för vatten och avlopp, avfall, elnätsavgifter och fjärrvärme för att främja rättvisa och effektiva tjänster i hela Sverige. Målet är att öka medvetenheten om kostnaderna för dessa, vilket är drygt 50 miljarder årligen, och bidra till positiv utveckling inom områdena vilket gagnar både fastighetsägare och boende.

*Om avfallssiffrorna:
Avfall har i årets undersökning en ny definition med en lägre insamlad volym, motsvarande 800 liter/vecka jämfört med tidigare volym som kunde variera mellan 1000–1200 liter/vecka beroende på vad som är vanligast förekommande.  För jämförbarheten har uppgifterna för 2023 omräknats för den lägre volymen genom proportionering av volym och viktuppgifter. På grund av sent inkomna uppgifter bör avfallssiffrorna ses som preliminära då de inte helt kunnat kvalitetssäkras.