Nej, det finns ingen statistik eller data som visar att det uppstår fler bränder i hus med trästommar jämfört med hus uppförda i andra stommar. Inte heller att skadorna skulle bli mer omfattade. Samma erfarenheter finns från länder där andelen trä i flerbostadshus är stor, som exempelvis USA och Skottland.

En fasad i brännbart material måste hanteras enligt gällande regelverk oavsett om den sitter på ett trähus eller ett betonghus. Fasaden får alltså inte bidra till brandspridning. Ofta brandskyddsimpregneras hela eller delar av fasaden.

Erfarenheter visar att om en brand sprider sig mellan moduler finns risk för glödbränder och fortsatt risk för spridning. Det är en utmaning som byggnader i betong generellt saknar. Spalter och hålrum är något som innebär utmaningar oavsett stommaterial, men som måste hanteras med särskild noggrannhet när man bygger med brännbara material som trä.

Ett trähus är en byggnad med huvuddelen av den vertikalt bärande konstruktionen i trä. Definitionen har ingenting med fasaden att göra. Ett trähus kan ha puts- eller tegelfasad och ett hus med betongstomme kan kläs med trä.

När Sverige blev medlemmar i EU infördes funktionsbaserade byggregler i stället för materialbaserade regler. Det innebär att oavsett material ska ett hus klara av samma tekniska utmaningar och i händelser av brand uppvisa samma brandmotstånd som exempelvis hus av stål eller betong. Träbyggindustrin har arbetat med utveckling av de tekniska lösningarna för att kunna bygga brandsäkert i trä.

Ja. Alla moderna hus byggda med volymelementteknik är byggda enligt BBR (Boverkets byggregler). BBR handlar just om säkerhet för människor.

Hus som är byggda med volymhusteknik byggs ofta till en mycket stor del på fabrik, där man har goda möjligheter till kontroll av produkter och montage i en process som kan liknas vid tillverkning av bilar.

Träbyggnadsbranschens bestämda uppfattning är att byggnader med trästomme har samma säkerhet som byggnader med vilket annat stommaterial som helst. Denna uppfattning har enligt branschen stöd i såväl forskningsresultat som i praktisk erfarenhet.

Alla hus med trästomme försäkras. Det är upp till varje försäkringsbolag att bedöma risk, ställa krav och sätta premier, precis som för vilket hus som helst.

Just nu pågår arbete med nya omarbetade byggregler (Möjligheternas byggregler). De beräknas träda i kraft 2025 med ett års övergångsperiod.

De kräver ett högre skydd på brännbara stommar som är högre än 4 våningar. För brännbara stommar högre än 4 våningar behöver åtgärder vidtas, till exempel installation av sprinkler.

Det nya förslaget innebär även ett indirekt utökat egendomsskydd. Utöver det arbetar träbyggnadssektorn tillsammans med försäkringsbolagen för att identifiera risker och att utveckla lösningar som kommer att specificeras i kommande branschregelverk.

Att kraven nu skärps beror på att kostnader för egendomsskador får allt större uppmärksamhet. Utveckling av säkrare byggnader och bostäder ur bland annat brandsynpunkt är en ständigt pågående process. Precis som för all annan utveckling i samhället utvecklas även brandsäkerhet i bostäder.

Träbyggnadskansliet följer de få bränder som skett den senaste 20-årsperioden noga för att lära av de skador och incidenter som förekommit.

Det har skett fyra större bränder under den här perioden. Erfarenheterna visar att dessa hus betett sig på det sätt som förutsätts, och brandkåren har kunnat utrymma husen för att släcka.

Därutöver har det skett ett antal mindre bränder som har kunnat släckas och åtgärdas med mindre insatser av räddningstjänsten. Erfarenheterna från de bränder som inträffat återförs till branschen för fortsatt förbättring av system och metoder.

Brandstopp är precis som det låter en produkt som ska stoppa brand och består av mineralull som omsluts av ett plasthölje.

Produkterna som används är typgodkända och används bland annat som brandstopp och tätning mellan prefabricerade moduler för att förhindra brandspridning i spalterna.

Inplastningen innebär att lufttäthet skapas i modulspalten. Lufttätheten är viktig för att uppnå andra BBR-krav om att minska energiförbrukningen, täta för luftljud samt diffusionstätande i de fall det behövs.

Dreven monteras direkt i fabrik där modulhustillverkaren har god kontroll utförandet. Det finns riktlinjer för utformningen av branddreven.

Vid en insats har räddningstjänsten möjlighet att via MSB koppla in en byggnadskonstruktör (förr kallad statiker) som kan redogöra för byggnadens konstruktion och dimensionerande bärförmåga. Detta för att upprätthålla en säker arbetsmiljö i den händelse byggnadens statiska konstruktion förstörs.

Husen är emellertid redan i dag dimensionerande för undvikande av fortskridande ras (enligt BBR) där en del eller hel vägg kan tas bort. Lösningen kan se olika ut beroende på vald metod och vilken typ av konsekvensklass byggnaden tillhör.

Ja. Trä som bärande material i konstruktioner är lika säkert ur brandhänseende som att använda andra material.

Men det är stor skillnad på att tala om materialets brännbara egenskaper och att diskutera hur man åstadkommer brandsäkra konstruktioner. Alla material har sina tekniska egenskaper som den som projekterar och bygger måste ta hänsyn till. Stål smälter, betong spricker och trä kolar.

Däremot gör träets egenskaper att det behåller bärigheten länge om det brinner. Träets prestanda avseende bärförmåga när det utsätts för brand är väl känt och är dessutom beräkningsbart.

När man designar brandskydd talar man om passivt respektive aktivt brandskydd. Ett passivt brandskydd är vanligtvis inbyggt i konstruktionen så att byggnaden står emot brand under den föreskrivna tiden. Syftet är att skydda byggnaden och människorna som vistas där om det börjar brinna genom att:
• begränsa eller förhindra att branden sprids inne i byggnaden eller vidare till andra byggnader
• bibehålla byggnadens stabilitet
• säkra utrymningsvägarna för dem som vistas i byggnaden.

I begreppet passivt brandskydd ingår att byggnaden är indelad i brandceller och brandskyddsklassade konstruktioner har använts.

Med aktivt brandskydd menas brandskydd som aktiveras när en brand uppstår. Det omfattar detekterings- och larmsystem, automatiska sprinklersystem, dörrar, nödbelysning och rökventilation.

Det finns skillnader i strategin för att släcka till exempel vindsbränder. Det vanliga förfarandet vid en vindsbrand i ett hus med betongstomme är att låta vinden brinna av och bara säkerställa att branden inte sprids till lägenheterna under. Men för trähus behöver branden släckas.

Lyckligtvis har få bränder inträffat i större, moderna trähus. Men intresset för träbyggande växer, och därmed ökar behovet av informations- och utbildningsinsatser för exempelvis räddningstjänsten.

Kunskapen om att släcka bränder och åtgärda skador i hus med trästomme utvecklas, och träbyggsektorn arbetar med att systematisera denna kunskap.

Det är olika, beroende på byggnadsklass, precis som när det gäller andra stommaterial. Kontorshus och handelslokaler har ofta sprinkler installerade, vård- och omsorgsboenden är alltid sprinklade oavsett stommaterial.

Bostadshus i trä har sällan sprinkler installerad. De har i stället ett verifierat och tillräckligt passivt brandskydd.

Man använder komponenter som är godkända typlösningar, och tekniska lösningar som är prövade enligt olika verifierade testmetoder. Dessa tester görs på ackrediterade institut, exempelvis RISE.

Genom en särskild kontrollplan för ett specifikt projekt som beskriver vad som ska kontrolleras, hur det ska göras oberoende av vem som ska göra det och hur det ska dokumenteras.

Det ska också framgå vad som är syftet med kontrollplanen. För hus som byggs på fabrik definieras vilka kontroller som görs i fabriken och vilka som görs på byggarbetsplatsen när huset monteras.

Brandkonsulten tar fram en kontrollplan i projekteringsskedet på uppdrag från byggherren.

En särskild plan tas fram för brandskyddet under byggtiden. Syftet är att det ska vara säkert för omkringliggande byggnader samt för dem som bygger.

Det finns inget krav på det, men det finns byggherrar som vill ha det oavsett stommaterial.

Erfarenheten visar att det är viktigt att tork- och saneringsföretag kopplas in så fort som möjligt för att direkt minimera följdskador och påbörja reparationsmetoder. Tiden är en viktig faktor. Om man agerar snabbt finns goda möjligheter att kunna torka ut och sanera en rökskada.