Många fastigheter har elektroniska lås. När skyddsrummen ska användas ska dessa dörrar ställas upp, så att skyddssökande kan komma in utan att bryta sig in. Det är steg 1 i ansvaret – att göra det tillgängligt. 

MSB tar hänsyn till två motstående intressen när ansökningar om avveckling kommer in. Enligt totalförsvarsplaneringen, för det civila försvaret, vill man ha kvar skyddsrummen om de ligger i områden där behovet är stort. Då säger MSB nej till avveckling.

Rekommendationen är att föra en dialog med MSB om bostadsföretaget planerar att avveckla ett skyddsrum. 

Om fastigheten ska rivas utan att ersättas av ett nytt hus blir det svårt att ha kvar skyddsrummet. Då för MSB en dialog och säger kanske ja till avveckling. Men om det ska byggas en ny fastighet på samma ställe försöker MSB komma överens med fastighetsägaren om att skyddsrummet ska ersättas med ett nytt.

Vid den stora flytten av Kiruna flyttas till exempel ungefär 200 skyddsrum till en ny plats.

Rekommendationen är därför att föra en dialog med MSB om bostadsföretaget planerar att avveckla ett skyddsrum. 

Ja det är klokt, så att man vet att alla saker som finns på listan är i gott skick. Utrymmet ska vara torrt och varmhållet. 

Nej, det går inte. Många skyddsrum finns nere i källare utan hiss. Dessutom har skyddsrum av säkerhetsskäl tunga dörrar och höga trösklar, för att kunna täta med lister som stänger ute gas med mera. Men i krisläge får man hjälpas åt och lyfta in varandra. 

MSB brukar prata om vikten av att lära känna sina grannar. Om hyresgästerna i till exempel ett trapphus vet om att någon har en funktionsnedsättning är chansen större att kunna hjälpas åt vid till exempel en utrymning.

Prylar som finns inuti ett skyddsrum får inte väga mer än 60 kilo, för att de ska kunna lyftas ut i krisläge. Det avser vanliga källarskyddsrum. 

För de större skyddsrummen som kanske utgörs av garage kan det bli tufft att få tag på alla som ska köra ut sina bilar. Att bogsera bort bilar är också problematiskt. Där behöver man en plan och tänka till lite.

Enligt MSB är det fastighetsägaren som har ansvar för att ställa i ordning skyddsrum om kriget kommer. I lagtexten anges dock att det är fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren (till exempel den som hyr lokalen).

Ansvarsfrågan är därmed oklar.

Om utrymmet är uthyrt till en hyresgäst och något är låst får vem som helst hitta en bultsax och klippa upp. 

MSB skriver på sin hemsida att iordningställandet underlättas ”om fastighetsägaren eller dennes representant tillsammans med andra tillgängliga personer hjälps åt. I till exempel ett flerbostadshus är det naturligt att de boende deltar i att ställa i ordning skyddsrummet.”

MSB har sedan myndigheten tog över ansvaret 2006 haft en ambition att komma upp i ett intervall på tio år. Men MSB skulle då behöva göra 6 500 kontroller per år och har inte haft tillräckligt stort anslag från staten för att nå upp till det målet.

Nej, det sker helt enligt MSB:s plan. Det är MSB som är ansvarig för upphandling av kontrollanterna samt att kontrollanterna i sin tur tar kontakt med de fastighetsägare som MSB har sett ut för skyddsrumskontroll. 

Det finns inget som hindrar en fastighetsägare att ta kontakt med en skyddsrumssakkunnig. Om bostadsföretaget står inför till exempel en renovering är det bra att ta hjälp av de kunniga människor som finns. 

Det finns fastighetsägare som planerar in statuskontroller exempelvis var femte år, vilket kan vara klokt.

Ja, alla skyddsrum och byggnader med skyddsrum ska vara märkta med en skylt som har en orange fyrkant med blå triangel och texten SKYDDSRUM.

En skylt ska sitta vid byggnadens entré och ytterligare en vid ingången till själva skyddsrummet. Skyltarna ska sitta där även i fredstid.

I ett skyddsrum som i ett krisläge har ställts i ordning för användning ska det finnas vatten upptappat på kärl, värme, ventilation och toalettmöjligheter.

Men i fredstid ska det till varje skyddsrum också finnas den utrustning som behövs för att ställa i ordning det för skyddsrumsdrift. Vilken utrustning som ska
finnas beror på exempelvis skyddsrummets byggår och storlek.

Här är MSB:s lista med exempel på utrustning och installationer som ska finnas i alla skyddsrum:

• Luftsluss – fast eller monterbar
• Skyddsrumsdörrar, eventuellt skjutbara väggelement och gasdörrar
• Tröskel – fast eller monterbar
• Reservutgång, utförd antingen med betongelement eller
  med stållucka
• Ventilationsaggregat
  med tillbehör
• Skyddsfilter – gas- och dimfilter,
  sandfilter eller FAG-filter
• Automatisk övertrycksventil – i skyddsrum med fast luftsluss finns även fast övertrycksventil
• Stötvågsventil – en per ventilationsaggregat, gäller endast skyddsrum med gas-och dimfilter eller FAG-filter
• Tilluftskanaler
• Uppvärmningsanordning
• Belysning
• Tätningslister till dörrar, eventuella luckor och skyddsplåtar
• Tappställe för vatten, golvbrunn och eventuell ventilgrop samt nyckel till avstängningsbar golvbrunn – finns inte i alla skyddsrum byggda före 1961
• Toalettutrymmen, toalett- och vattenkärl
• Verktyg för demontering av fredsinredning, iordningställande och evakuering
• Monteringsanvisningar samt drifts- och skötselinstruktioner

Enligt MSB ska fastighetsägaren underhålla skyddsrummet och den utrustning som hör till genom att årligen se till att:
• skyddsrumsdörrar, skyddsluckor, gasdörrar och gasluckor går att stänga och ligger tätt mot karm och tröskel
• provköra ventilationsaggregat (utan filter) för att säkerställa funktionen
• tätningslister är rätt förvarade och felfria
• ståldetaljer inte rostar
• gångjärn smörjs
• avstängningsventiler i golvbrunnar fungerar
• verktyg finns och fungerar.

MSB anger att fastighetsägaren även ska säkerställa att inga otillåtna ingrepp görs i skyddsrummet, till exempel felaktiga håltagningar genom skyddsrumsstommen. Liksom att hålla koll så att det inte uppstår fuktskador i skyddsrumsförrådet/utrymmet där inredning och utrustning förvaras.