Tunneln går från pendeltågsstationen till Skogås centrum.
– Folk undvek att gå genom den på kvällarna för att den var så otrygg och mörk, och ungdomarna stod och använde den som en tavla som de ritade på. Vi hade väldigt stora saneringskostnader för att ta bort allt klotter, berättar Hayder Hatem.
Idén föddes att förvandla tunneln med hjälp av områdets barn, genom ett konstprojekt.
– Vi tänkte att det skulle uppstå en känsla av att det alltid är någons bror eller syster eller släkting som har varit delaktig i detta. Då vill man ju inte förstöra det som de har gjort, förklarar Hayder Hatem.
Över tusen bidrag
Affischer, information och mallar spreds via skolor, förskolor, föreningar och det lokala biblioteket.
”Vill du vara med och sätta ditt spår i Skogås centrum? Gör ett självporträtt, skriv ett ordspråk eller rita ett mönster du gillar”, uppmanade Huge.
Över tusen bidrag kom in – teckningar, målningar och talesätt.
– Många barn skrev om tillhörigheten till Skogås. Att de älskar Skogås och att de älskar Sverige. De skrev också om familjen, vänner, fåglar, frihet och demokrati. Allt mellan himmel och jord, berättar Hayder Hatem.
300 motiv på keramiska plattor
Drygt 300 av motiven valdes ut och brändes in i keramiska plattor av konstnären Eva Larsson, som även står bakom idén och formgivningen till projektet, som fått namnet Att sätta spår.
För att göra urvalet av ordspråken översattes de som var skrivna på andra språk än svenska.
– De var skrivna på persiska, arabiska, polska och andra språk. Så vi tog hjälp av tolkar, för att vi inte skulle få med fula ord och liknande, säger Hayder Hatem.
Huge hade också bestämt att det inte skulle finnas några namn på plattorna.
– Vi ville inte göra dem personliga, eftersom det kunde finnas risk för att barn skulle förstöra varandras plattor om de hamnade i bråk med varandra.
Mer ljus i tunneln
Den slitna tunneln fick också bättre belysning, ljusare färger och små speglar på väggarna, som hjälper passerande att se vad som finns runt hörnet. Därtill målades linjer på marken för att skilja gående från cyklister.
Hela projektet kostade omkring 667 000 kronor, varav drygt 300 000 kronor täcktes av ett statligt bidrag som tidigare fanns för förbättringar av utemiljöer.
Invigningen skedde strax innan sommarlovet förra året och blev mycket uppskattad, berättar Hayder Hatem.
– Vi spelade upp musik genom högtalare och delade ut glass, saft och popcorn. Jättemånga barn kom med sina familjer och alla var jätteglada.
Ett år utan skadegörelse
Nu, ett drygt år efteråt, konstaterar han nöjt att tunneln klarat sig utan skadegörelse.
– Det finns inget klotter alls där längre, och vi har fått många positiva reaktioner, både från dem som jobbar där och dem som passerar. Alla tycker att tunneln har blivit mycket tryggare. Vi kunde ju inte veta att det skulle bli så bra, men vi hoppades, säger han.
– Nu hör tunneln liksom till de boende i området. Jag tror att det är det som gör att ungdomarna som tidigare klottrade där inte vill göra det längre. För nu vet de att deras syskon, familjer och släktingar har varit involverade i det här.
Ökad jämställdhet
Hayder Hatem menar att tunneln även förbättrat jämställdheten.
– Tidigare var det mest killar som hängde i tunneln, men nu när tjejerna varit delaktiga i konstprojektet så ser vi att de känner att den här tunneln tillhör dem också.
Läs mer om projektet, konstnären Eva Larsson och hennes andra projekt här
Vill du veta mer om hur bostadsbolag kan arbeta med barnets rättigheter?
Beställ Sveriges Allmännyttas nya vägledning Bostadsbolaget och barnen här i vår webbshop
