Närvarosensorerna mäter störningar i bostadsbolagens fastigheter – och avvikelser från normala rörelsemönster förs vidare till polisen. Detta har lett till att polisen har lyckats lokalisera så kallade hotspots för narkotika- och vapengömmor.
Det handlar enbart om avvikelser från det som är normalt, inte när hyresgästerna kommer och går i sin vardag, framhåller Stockholmshem och Svenska Bostäder.
Enligt den nya forskningsrapporten är det här en viktig insats för att öka tryggheten och minska kriminella personers inflytande. Rapporten har skrivits av konsultföretaget Urban utveckling och finansierats av Brottsförebyggande rådet (Brå).
Försvårar för kriminella
– Rapporten bekräftar det som våra hyresgäster har uppgivit i våra årliga hyresgästenkäter, att den upplevda tryggheten har ökat, framför allt på de adresser som ingår i Trygga trappan. Den visar att vårt samarbete gör det svårare för kriminella att bedriva verksamhet. Med hjälp av vårt underlag kan polisen bli mer träffsäkra i sin lägesbild, de vet när och var de behöver rycka ut, säger Maria Deronius, säkerhetschef på Stockholmshem.
Stockholmsmodellen av Trygga trappan är en vidareutveckling av en modell som redan används av flera kommuner och bostadsbolag i Sverige. Utvecklingen har gjorts i ett samarbete mellan Svenska Bostäder, Stockholmshem, Fastighetsägarföreningen i Skärholmen samt polisen och har använts i förorterna Skärholmen, Sätra och Bredäng i två år.
– Arbetet med Stockholmsmodellen visar vilka resultat som kan uppnås när man samarbetar på riktigt, från fastighetsägare till myndighet. Forskningen visar dessutom på den ekonomiska samhällsvinsten, som är betydande i förhållande till bolagens insats, säger Krister Bergh, säkerhetsstrateg på Svenska Bostäder.
Effektiviserar polisens insatser
Trygga trappan är ett exempel på samverkan när den är som bäst, menar Åsa Schelin, boendeexpert på Sveriges Allmännytta.
– Stockholmshem och Svenska Bostäder har på ett innovativt sätt utvecklat sin förvaltning för att säkra fastigheten. Det är också spännande att se hur data från ny teknik kan ge så bra information om vad som händer i fastigheten att underlaget kan effektivisera polisens insatser.
Både Krister Bergh och Maria Deronius framhåller att de nu vill fortsätta att utveckla Trygga trappan.
– Vi ser ett intresse av metoden såväl nationellt som internationellt, och arbetar aktivt för att vässa metoden ytterligare. Alla vill och behöver arbeta smart och effektivt, och nu finns det dessutom bevis att denna metod gör det lönsamt att arbeta proaktivt.
Kort om Trygga trappan och Stockholmsmodellen
- Trygga trappan är ett samarbete mellan fastighetsägare och polisen, och den ursprungliga metoden uppkom på initiativ av bostadsbolaget MKB i Malmö.
- I trapphusen som ingår i Trygga trappan informeras besökare om att bara den som bor eller ska besöka någon i huset är behöriga att vistats där. För alla andra är det olagligt och betraktas som olaga intrång. Polisen har fått fastighetsägarnas fullmakt att vid behov bötfälla obehöriga direkt på plats. Förutom böter kan polisen göra orosanmälan, vilket bostadsbolagen hoppas ska bidra till att motverka nyrekrytering av barn och unga.
- Stockholmsmodellen av Trygga trappan är en vidareutveckling av metoden i ett samarbete mellan Svenska Bostäder, Stockholmshem och Fastighetsägarföreningen i Skärholmen, som samordnar arbetet.
- Utvecklingen innebär att Svenska Bostäder och Stockholmshem också har installerat portabla sensorer som mäter människoflöden inom fastigheterna. Det handlar enbart om avvikelser från det normala, inte hur hyresgästerna kommer och går, framhåller bostadsbolagen. Mätningarna från sensorerna sammanställs och avvikelser från normala rörelsemönster kommuniceras till polisen.
- Stockholmsmodellen har använts i två år i utvalda trapphus i Skärholmen, Sätra och Bredäng. Arbetet utvärderas löpande tillsammans med Fastighetsägarföreningen och polisen.
Läs mer:
Sveriges Allmännyttas samlingssida om trygghet och brottsförebyggande arbete
