På sikt kan det leda till ett bättre samhälle, menar Jonas Rosenberg, kommunikationschef på Kristianstadsbyggen.
– Vi som sysslar med inkluderande kommunikation kanske inte förändrar världen, men små knuffar i rätt riktning kan ge stora förändringar på sikt, säger han.
– Vi i allmännyttan ska ta ett större samhällsansvar, och då kan vi utnyttja den maktställning som vi faktiskt har. Vi kan ju sända signaler om inklusion och allas lika värde genom att visa upp underrepresenterade grupper och göra det på ett så bra sätt som möjligt.
Han framhåller också att det egna varumärket stärks om mångfalden bland hyresgästerna lyfts fram.
– Vi kommer kanske att få mer konkurrens i framtiden, eftersom det byggs mer och mer hyresrätter i kommunen. Då vill vi visa oss som ett inkluderande, modernt företag som man lockas av, säger han.
Intern granskning
Ett sätt att börja inkluderingsarbetet är att gå igenom företagets befintliga informationsmaterial. Att helt enkelt räkna antalet kvinnor och män, utrikes och inrikes födda, och så vidare.
– Vi började med att granska oss själva, och när vi tittade på vår kundtidning visade det sig att vi redan hade artiklar med en bred representation av många olika kulturer och även många äldre, berättar Jonas Rosenberg.
– Men när det gäller kvinnor och män hade vi absolut en del att jobba på. Det var betydligt fler män än kvinnor i våra tidningar.
Det är också viktigt att granska hur människor avbildas. Det är annars lätt att förstärka fördomar och stereotyper genom bilder på passiva leende kvinnor och allvarliga handlingskraftiga män.
Ibland kan det också bli fel trots att viljan är god. Jonas Rosenberg berättar om en bild på rullstolsbowling i kundtidningen för några år sedan.
– Och då tyckte vi att det var inkluderande och bra. Men målet ska ju vara att man inte bara är med som representant för sin grupp. Det är bättre att rullstolsburna är med där innehållet inte handlar om handikappanpassning, utan till exempel om sopsortering.
Lekfulla illustrationer
Många av Kristianstadsbyggens broschyrer har gjorts om, och innehåller numera avsevärt färre bokstäver, men desto fler lekfulla illustrationer. Välkomstinformationen till nyblivna hyresgäster är ett exempel.
– Tidigare hade vi väldigt mycket text i den, med A till Ö om allt som är viktigt, för vi tänkte att man kunde bläddra och inte behövde läsa allt. Men nu ser vi ju att den inte bjöd in till läsning, och det är ju det viktigaste om man vill nå ut med information, konstaterar Jonas Rosenberg.
– Man kan ju också ha hemsidan som en informationsbank, och när det gäller till exempel detaljinformation om sopsortering kan man hänvisa till renhållningsbolaget. Man måste hela tiden kritiskt granska och försöka minska mängden text.
En stor fördel med teckningar är att de kan vara mer generella än foton, som ju visar specifika tvättmaskinstyper och tvättstugemiljöer, framhåller han.
– Tillsammans med vår reklambyrå har vi också hittat ett manér som inte bara förmedlar information utan också lite humor och känsla.
Läs även om Stångåstadens handbok för inkluderande kommunikation.
