Småkryp behöver mänskligt bostadsbistånd i stadsmiljöer eftersom de är så bebyggda och välstädade. Det berättar Karin Morell, projektledare för MKBs gemenskaps- och aktivitetsväxthus, där byggarbetet gjordes.
– Vi tar ju bort döda träd, döda kvistar och löv för att det inte passar oss estetiskt och för att de kan innebära säkerhetsrisker. Men när vi städar undan det förstörs livsmiljöer för spindlar, skalbaggar, fjärilar, bin och andra insekter som är viktiga både för oss och för ekosystemen, säger hon.
– Insektshotell kan inte riktigt mäta sig med stora och gamla träd som boplats, men det är ett litet steg framåt för bevarande av den biologiska mångfalden i staden.
Bättre än bikupor
Bikupor är däremot inte en lika god insats för den biologiska mångfalden, framhåller hon.
– Bikupor skapar konkurrens mellan honungsbin och vilda bin, och då trängs de vilda bina undan.
Många av de vilda biarterna är nämligen specialiserade på ett fåtal växter, medan honungsbina kan hämta nektar och pollen från många typer av blommor. Dessutom har honungsbin effektivare tungor och kan vara aggressiva mot vildbin.
– Så även om honungsbin bidrar med en viktig ekosystemtjänst när de pollinerar växter så gynnar de inte den biologiska mångfalden. Det är bättre att skapa mer gynnsamma förutsättningar för de vilda bina, eftersom det idag finns nästan hundra rödlistade arter av vildbin i Sverige.
Hotell på balkongerna
Tidigare har även enklare insektshotell, gjorda av konservburkar, bambupinnar och annat, tillverkats tillsammans med barnen i Holma – som sedan fick ta hem hotellen till sina balkonger och innergårdar.
Trivs då insekter att bo så nära varandra, som de gör i hotell och kuber?
– Jag tror inte att de har några problem med det, säger Karin Morell.
– I ett enda träd kan det finnas hundratals olika arter av insekter, så jag tror absolut att de kan samexistera i den här kubiken.
Hon understryker dock att insektshotell, såväl stora som små, än så länge är en ganska oprövad boendeform.
Del av större projekt
Hotellen och kuben är en del av ett större projekt för biologisk mångfald och mer grönska i Malmös stadsmiljöer. Ett annat delprojekt i Holma är att grenar, löv och annat som städats bort från gårdarna numera läggs i en inhägnad av flätade sälg- och pilkvistar.
– Det organiska materialet blir både mat och husrum för insekter, larver, igelkottar och fladdermöss. Det bildar alltså nya livsmiljöer och ekosystem på Holma i stället för att bara transporteras bort, säger Karin Morell.
Därtill erbjuds pollinerande flygfän gratis förtäring, eftersom nektarrika växter planteras strax intill. Där finns också en liten kåta av grönskande pilkvistar – med fågelholkar på toppen – för människovarelser som vill leka koja.
Läs mer om projektet Biodivercity här
Läs mer om solitärbin (bin som inte lever i kupor) här
Läs mer om fåglar, pollinering och biologisk mångfald i Karin Morells examensarbete i miljövetenskap här
