Säterbostäder har drygt 1 000 lägenheter i sitt bestånd, och största delen är byggt i början av 1970-talet. Inga fastigheter är högre än tre våningar.
Någon regelrätt tillgänglighetsinventering av lägenheterna i beståndet har inte gjorts men man har en bra uppfattning om hur det ser ut i fastigheterna; hur många som har hiss och hur många lägenheter som ligger i markplan.
– Det äldre beståndet är svårt att anpassa, och det blir ofta en kompromiss. Men det finns helt klart ett behov. Vi medverkar till att hyresgäster, som fått svårt att röra sig, får ett anpassat boende genom att erbjuda annat boende – antingen en marklägenhet eller i ett trapphus med hiss, säger Lennart Eriksson, vd på Säterbostäder.
Svårt finansiera hissar
Säterbostäders uthyrningspolicy säger att förtur till en tillgänglig lägenhet ges om en hyresgäst har behov av det. Men en stor del av lägenheterna i Säterbostäders bestånd har inte tillgång till hiss. Och det finns inga planer på att installera hissar där det saknas. Företaget ska precis starta en ombyggnad av ett hus med 36 lägenheter, men någon hiss blir det alltså inte.
– Om det hade funnits ett hissbidrag så skulle vi kunnat få riktigt bra tillgängliga lägenheter, men det kostar för mycket. Det går inte ihop ekonomiskt, säger Lennart Eriksson.
Anpassade badrum
När företaget har stamrenoverat i något område har man dock passat på att exempelvis byta ut en smalhiss installerad för 30 år sedan, och samtidigt anpassat badrummen så att de kan fungera så bra som möjligt för rörelsehindrade.
– Men det är inte lätt i det äldre beståndet där badrummen är väldigt små, men vi har gjort så gott vi har kunnat. Och tillgänglighetstänket finns med oss hela tiden när vi stamrenoverar, framhåller Lennart Eriksson.
Han framhåller att det blir för stora ingrepp i fastigheten om de små badrummen ska byggas ut och bli större.
– Det kostar för mycket och det blir inte bra planlösningar.
Hög andel äldre
Andelen hyresgäster som är 55 år och äldre, och som bor i Säterbostäders lägenheter, är 60 procent. Den största gruppen är 65 år och äldre. Enligt Statistiska centralbyrån har 60–70 procent av Säterbostäders hyresgäster låg eller mellanlåg köpkraft.
– De disponibla inkomsterna ligger lägre än snittet i kommunen, säger Lennart Eriksson.
Prästgärdets seniorboende är Säterbostäders variant på trygghetsboende – ett slags mellanting mellan vanliga seniorlägenheter och trygghetsboende. Inför skapandet av seniorboendet på Prästgärdet hölls ett möte med presumtiva hyresgästerna för att få reda på hur deras behov såg ut.
– De fick skriva på lappar och det var enkla åtgärder som kom fram. Trygghet till exempel, vad står det för? De tyckte att det var bra belysning i området och tittöga i ytterdörren. Trygghet kan också vara att bara kunna överleva, eller att någon kommer och hälsar på.
Kvartersförening ordnar aktiviteter
Områdets utemiljö förbättrades genom att gångytor asfalterades och sittplatser anordnades. Prästgärdets seniorboende har en kvartersförening som får bidrag från Säterbostäder för att sköta exempelvis gemensamhetslokalen och ordna gemensamma aktiviteter såsom caféverksamhet med underhållning, luncher och högtidsfester.
Den sociala samvaron har stor betydelse för de äldre som bor på seniorboendet, enligt Lennart Eriksson.
– Det finns ett stort behov av den sociala kontakten. Den är väldigt viktig, till och med viktigare än att lägenheten är väl underhållen. De stöttar och hjälper varandra mycket här, intygar Lennart Eriksson.
Tanken med trygghetsboende – att avlasta samhället samtidigt som man skapar ett tryggt boende med social samvaro för de äldre – är god, tycker Lennart Eriksson. Och även om seniorboendet på Prästgärdet inte är att klassa som trygghetsboende så är det så nära man kan komma, anser han.
– Men här har vi åstadkommit det med betydligt enklare medel.
Text och foto: Eva Blomberg
