I Drottninghög, några kilometer norr om centrala Helsingborg, pågår ett arbete för att minska brottsligheten och öka tryggheten enligt en kanadensisk metod. Det är första gången den testas i Sverige, så därför omges den av en rad engelska begrepp – crime prevention through environmental design, safegrowth, bottom-up approach, problem-based learning med mera.
Enkelt uttryckt handlar det om att invånarna i ett brottsutsatt område själva ska föreslå åtgärder för att göra det egna området tryggare. Det kan handla både om fysiska förändringar – som ökad belysning och lägre buskage – och sociala insatser, som fler offentliga verksamheter och mötesplatser.
– Det är invånarna som ska styra och leda hela arbetet, med stöd av oss. Det är de som pekar ut vilka platser som de anser är otrygga i bostadsområdet, och det är de som ska komma med förslag till strategier, säger Iman Abbas (bilden ovan).
”Kan inte bara sitta på våra kontor”
Det förutsätter alltså att bostadsbolaget lyckas hitta hyresgäster som vill engagera sig – och därtill i hög grad.
– Ja, metoden bygger på att vi som arbetar med det här måste ”out on the streets”, förklarar Iman Abbas, som inom kort medverkar på Sveriges Allmännyttas trygghets- och säkerhetskonferens (läs mer nedan).
– Vi kan inte sitta på våra kontor och dra slutsatser, utan vi måste ut i området och prata med människor. Och vi måste också själva uppleva hur det är i området under olika tider på dygnet.
Hon berättar att det finns hyresgäster som helt undviker vissa platser i Drottninghög på kvällar och nätter. Rädslan beror dock sällan på att de själva blivit utsatta för något, utan på att de hört av andra att det kan vara farligt och riskfyllt där.
Folktom plats ska fyllas med liv
En sådan plats ligger bakom Drottninghögs centrum. Där fanns en gång både förskola, fritidsgård, affärer och apotek, berättar Iman Abbas. Numera gapar lokalerna tomma, få människor passerar förbi och det har även tidigare förekommit handel med droger.
Men nu finns förhoppningar om att platsen åter ska bli inbjudande och trygg – exempelvis genom att kyrkan, biblioteket, Helsingborgs stadsdelsmammor och ett integrationscafé anordnar aktiviteter där. Det finns även planer på bland annat en cykelverkstad och en cykelskola genom ett mobilitetsprojekt som Helsingborgshem och Helsingborgs kommun samverkar kring.
15 invånare har utbildats
Utgångspunkten är invånarnas egna önskningar och behov, understryker Iman Abbas. Under hösten har därför 15 personer som bor i Drottninghög utbildats i metoden. De arbetar nu tillsammans med tio anställda från bland annat Helsingborgshem och kommunen för att göra området tryggare att bo i.
Många av de 15 hyresgästerna har, utan ersättning, deltagit i utbildningens samtliga 70 timmar.
– Det är fantastiskt att det finns så många människor som vill lägga ner så mycket av sin egen tid för att engagera sig för ett tryggare bostadsområde, säger Iman Abbas.
Nätverk och lappar i trappen
Det är hon själv som har rekryterat dem. Namnen fick hon dels genom att klistra upp informationslappar i trappuppgångarna, dels efter tips från olika nätverk i området.
– Och när jag ringde dem och berättade att det här är en metod för stadsdelsutveckling där vi tillsammans med er invånare kan öka tryggheten på området – då behövde jag knappt säga mer. De sa ja på en gång! Det var så häftigt, säger hon.
– Vi har också lyckats locka till oss en variation av både åldrar, kön och ursprung, just för att kunna täcka in så mycket som möjligt av de behov som olika målgrupper kan tänkas ha.
”Anställda ska ta ett steg tillbaka”
Nu planeras studiecirklar och andra aktiviteter för att få ännu fler hyresgäster att engagera sig. På sikt är tanken att skapa någon typ av förening (neighbourhood association) i området.
– Målsättningen framåt är att invånarna ska ta en alltmer framträdande roll – och att vi som är anställda ska ta ett steg tillbaka, säger Iman Abbas.
För att minska sårbarheten ska det också byggas upp ett slags vikariepool (livability academy).
– Vi behöver ha fler invånare från området som är utbildade i den här metoden, eftersom människor ju kanske flyttar härifrån eller får jobb efter att tidigare ha varit arbetslösa, konstaterar Iman Abbas.
– Om de då inte kan engagera sig lika mycket behöver vi en backup så att vi inte tappar invånarengagemanget – för det är ju de som ska driva detta.
