Den 11 december publicerades betänkandet Bygg och bo till lägre kostnad – förslag för bättre konkurrens i bostadsbyggandet.

Utredningen lyfter att lägre produktionskostnader generellt leder till ökat bostadsbyggande och att ett kostnadseffektivt byggande är centralt för en ökning av bostadsbyggandet. Med standardiserade system, processer och arbetssätt skapas bättre förutsättningar att bygga bostäder till en lägre kostnad.

Lägre hyra med Kombohus

Utredaren konstaterar också att allmännyttans ramavtal för Kombohus har medfört lägre kostnader, snabbare processer och lägre hyra per bostadslägenhet.

– Vi är glada över att genom Kombohusen ha kunnat bidra till att det nu finns betydligt fler kvalitativa bostäder som de flesta har råd att efterfråga. Men det kunde ha byggts betydligt fler på snabbare tid med bättre förutsättningar, säger Jonas Högset.

Utredaren pekar på att kommunernas kontroll av tekniska egenskapskrav behöver bli mer enhetlig och förutsägbar när det gäller byggnader som tas fram i en standardiserad process, men lämnar inte förslag på lagstiftning. I stället hänvisas till en pågående beredning inom Regeringskansliet.

– Vi hade verkligen hoppats att utredaren skulle leverera ett brett förankrat förslag till typgodkännande för att möjliggöra ett ökat och snabbare byggande av serietillverkade hus. Att få ett typgodkännande på plats är oerhört viktigt, det är ett arbete Regeringskansliet måste prioritera, säger Jonas Högset.

LOU negativt för allmännyttan

Utredaren har också haft i uppgift att analysera vad kravet att de allmännyttiga bostadsföretagen ska tillämpa lagen om offentlig upphandling (LOU) har inneburit. Analysen visar på att LOU har en negativ företagsekonomisk påverkan på allmännyttan. Det råder alltså inte konkurrens på lika villkor på bostadsmarknaden

– Ett undantag från LOU skulle medföra lägre byggpriser, snabbare byggprocesser och möjliggöra lägre hyror i nya bostäder som allmännyttan bygger. Vi förväntar oss att regeringen tar till sig detta och säkerställer konkurrens på rättvisa villkor, säger Anders Nordstrand, vd för Sveriges Allmännytta.

Förslag om ändring i PBL

Utredaren föreslår också att en ny möjlighet till planavvikelse införs för seriebyggda flerbostadshus i plan- och bygglagen (PBL).

– Om kommunen ges möjlighet att bevilja bygglov för ett seriebyggt flerbostadshus, trots att huset avviker från vad detaljplanen tillåter vad avser omfattning, utformning eller placering skulle det innebära att betydligt fler Kombohus kan byggas runt om i Sverige, säger Jonas Högset.

Utredaren har även haft i uppdrag att ta fram underlag för offentliga upphandlingar av bostadshus där hyresnivån i de färdiga bostäderna är bestämd på förhand. Sveriges Allmännytta konstaterar att utredaren har gått betydligt längre och lägger fram ett helt nytt förslag om kommunalt byggande med lägre hyra.

”Föreslår form av social housing”

Förslaget går ut på att kommunerna på egen mark låter bygga ett bostäder med förbestämd hyra, i första hand för eget ägande. Dessa bostäder ska erbjudas grupper som inte har råd att efterfråga bostäder i den befintliga nybyggnationen. Hyran i dessa bostäder ska rabatteras med kommunala medel som genereras genom att kommunen även bygger bostadsrätter som säljs med vinst.

– Det innebär att kommunerna ska bygga upp ett eget bostadsbestånd med subventionerade hyror, säger Anders Nordstrand.

Det skulle innebära en form kommunal social housing, något vi vet skulle leda till höga kostnader för samhället, ökad byråkrati, inlåsningseffekter och risk för utpekande av enskilda hushåll. På vilket sätt det skulle leda till bättre konkurrens och ökade bostadsbyggande framgår inte.

Utredningens slutsats är att om kommunen vill påverka hyresnivåerna så är det bästa alternativet att man själv tar initiativ till och fortsatt äger en stor del av bostäderna i fråga. Utredaren menar att allmännyttan fungerar väl, men inte kan användas som tidigare, och behöver kompletteras med ytterligare kommunala insatser för bostadsbyggande. Det motiveras med att omfattningen av sociala kontrakt växer kraftigt i många kommuner. Allmännyttan kan inte, menar utredaren, stå för alla de nya bostäder som behövs.

–  Allmännyttan varken kan eller ska stå för all nyproduktion som behövs, men kan med rätt förutsättningar göra väldigt mycket. Därutöver behöver också privata fastighetsägare bygga bostäder. Men det krävs bättre konkurrens, industrialiserat byggande, typgodkännande och rättvisa skattevillkor för att pressa byggpriser och hyror som leder till att fler kan efterfråga det som byggs, säger Jonas Högset.

–  Lösningen ligger inte i kommunala socialbostäder. Sociala kontrakt handlar inte om socialbostäder, utan om vanliga lägenheter utspridda i beståndet där målsättningen är att de ska övergå till förstahandskontrakt. De är liksom ”Bostad först” för många en väg in på den ordinarie bostadsmarknaden, där vi önskar att alla ska hitta en plats, säger Anders Nordstrand.

Mer om utredningen

Regeringens syfte med utredningen om bättre konkurrens i bostadsbyggandet (tidigare kallad Typhusutredningen) är att gynna en utveckling där lägre produktionskostnader återspeglas i boendekostnaderna och där företag med sådana affärsmodeller ges bättre förutsättningar att verka. Utredningen har gått igenom offentlig upphandling av bostadsbyggande och hur kommuners agerande i olika roller i bostadsbyggandet påverkar byggaktörers vilja att genomföra projekt. I uppdraget har även ingått frågan om hur man kan reglera hyresnivåer på förhand. Särskild utredare har varit Maria Ågren.