Hittills har det byggts drygt 9 500 lägenheter runt om i Sverige, enligt allmännyttans eget koncept med standardiserade typhus.

– Kombohusen har blivit en riktig succé och har lyckats pressa priserna med 25 procent jämfört med övriga marknaden, säger Jonas Högset, chef för enheten för fastighet och boende på Sveriges Allmännytta.

En ny enkät visar att de allmännyttiga bostadsföretagen planerar att bygga runt 25 000 bostäder under 2020 och 2021 – och nästan hälften av dem som Kombohus.

– Allmännyttan tar verkligen sitt samhällsansvar genom att jobba fram bostäder som kan hyras ut till lägre hyror, menar Jonas Högset.

Flera av ramavtalen har nu gått ut och det är dags att arbeta fram nya Kombohus.

– Vi ser verkligen fram emot att få utveckla nästa generation Kombohus, med hög förvaltningskvalitet och flexibel utformning, säger Sofia Heintz.

Punkthus och lamellhus

Det nya ramavtalet gäller nyckelfärdiga flerbostadshus som punkthus och lamellhus.

– Vi har redan hållit en workshop med intresserade arkitekter för att fånga upp tankar och idéer kring kvaliteter i arkitektur och gestaltning av de nya Kombohusen, berättar Sofia Heintz.

Avtal kommer att tecknas med

• tre leverantörer för lamellhus upp till 6 våningar
• tre leverantörer för punkthus upp till 8 våningar

Den här gången blir det inte rangordning på leverantörerna vid avrop, på samma sätt som förut. Det har nämligen visat sig att det hus, som den leverantör som är nummer ett har, ibland inte passat så bra för den tomt som bostadsbolaget har.

– För att att bättre kunna möta våra medlemmars behov kommer rangordningen därför att göras genom en så kallad objektiv fördelningsnyckel, som ibland gör det möjligt att välja ett annat alternativ, säger Sofia Heintz.

Dialoger under hösten

Byggentreprenörer och husleverantörer som är intresserade av att vara med i upphandlingen har fram till den 27 augusti på sig att skicka in ansökan.

Sedan väljs ett antal entreprenörer ut som får gå vidare till nästa fas: enskilda samtal där Sveriges Allmännytta och entreprenören för en dialog som mynnar ut i ett slutgiltigt förfrågningsunderlag.

Dialogerna beräknas hålla på under större delen av hösten.

– Det kallas konkurrenspräglad dialog och syftar till att tillsammans med entreprenören arbeta fram rätt produkt och upphandlingskrav, som gör att vi får bättre hus till bättre pris.

Det handlar till exempel om att ta fram smarta lösningar för att kunna erbjuda högre flexibilitet för tak, fasader och sammansättning av lägenhetsstorlekar, fast ändå till ett fast pris.

De entreprenörer som varit med i dialogen får sedan lämna anbud.

Avtalsstart nästa sommar

Nästa steg i processen är att Sveriges Allmännytta prövar och granskar de olika anbuden.

Under våren är det dags för beslut av vilka entreprenörer som får kontrakten.

– Under nästa sommar hoppas vi att bostadsföretagen kan teckna de första avtalen, säger Sofia Heintz.

Den här gången är avtalstiden tänkt att vara under 6 år.

– Det tar tid att förfina och effektivisera produktionsmetoder för den här typen av serietillverkning. Det blir också en morot för leverantören att göra investeringar i sin fabrik för att öka och förfina produktionskapaciteten, säger Sofia Heintz.

Den entreprenör som är intresserad av att veta mer om upphandlingen kan logga in på upphandlingssajten Tendsign. Där finns mer information och här görs alla förfrågningar kring upphandlingen.