• Ingen aktör behöver längre ansöka om tillstånd till kamerabevakning hos IMY.
• De som tidigare har behövt ansöka om tillstånd ska göra en dokumenterad intresseavvägning och registrera all bevakning i en förteckning innan de börjar bevaka.
• Den dokumenterade bedömningen och förteckningen ska bevaras i minst fem år efter att bevakningen upphört.
• Kraven gäller för all bevakning i verksamheten – inte enbart den typ av bevakning som tidigare var tillståndspliktig.

Aktörer som utför en uppgift av allmänt intresse ska dokumentera bedömningen enligt intresseavvägningen. Kravet gäller både när bedömningen ska göras, inför påbörjandet av en ny bevakning och på grund av ändrade förhållanden. Den dokumenterade bedömningen ska bevaras i minst fem år efter att bevakningen upphört.

Integritetsmyndighetens mall finns här.

Även när ett tillstånd har upphört kan den som har haft ett tillstånd fortfarande ha nytta av det. Kamerabevakningen kan då i normalfallet fortsätta utan att det behöver göras någon ny intresseavvägning, så länge bevakningen i sig och förhållandena på platsen inte ändras på ett betydande sätt. Det tidigare tillståndet kan då anses som en tillräcklig dokumentation av den intresseavvägning som redan har gjorts.

Den som är ansvarig för kamerabevakningen ska föra en förteckning över pågående bevakning. Förteckningen ska innehålla uppgift om

1. adress eller annan jämförbar uppgift för den plats som bevakas,
2. typ av plats som bevakas,
3. syftet med bevakningen,
4. huruvida bevakningen omfattar ljudupptagning eller annan särskild teknik
5. att en bedömning enligt intresseavvägningen har gjorts och vilket datum den senaste bedömningen gjordes.

Förteckningen ska uppdateras om en ny bevakning inleds, om bevakningen eller förhållandena ändras på så sätt att en intresseavvägning behöver göras och om bevakningen upphör. Om en bevakning upphör ska en förteckning bevaras i minst fem år. Förteckningen ska på begäran lämnas till tillsynsmyndigheten.

Integritetsmyndighetens mallar för vad förteckning ska innehålla finns här.

Integritetsmyndigheten IMY kommer fortsatt vara tillsynsmyndighet och granska att reglerna vid kamerabevakning efterlevs. Eftersom fler aktörer själva behöver göra en intresseavvägning kommer myndigheten även att lägga ett ökat fokus på att ta fram vägledningar, både av mer generell karaktär och mer sektorspecifika.

Det införs också nya regler om sanktionsavgifter i kamerabevakningslagen. IMY kommer att kunna besluta om sanktionsavgift mot den aktör som bryter mot kravet på dokumenterad bedömning enligt intresseavvägningen eller bryter mot kravet på förteckning över bevakningen. Detta ersätter den sanktionsavgift som i dag kan tas ut om tillståndspliktig kamerabevakning bedrivs utan tillstånd.

Däremot kan en sanktionsavgift inte tas ut enligt kamerabevakningslagen bara på den grunden att tillsynsmyndigheten anser att bedömningen i sig är bristfällig. Om tillsynsmyndigheten skulle komma fram till att bedömningen är bristfällig, och att förutsättningarna för kamerabevakning inte är uppfyllda, kan tillsynsmyndigheten fortfarande använda sina befogenheter enligt– GDPR.

– Alla aktörer som vill kamerabevaka ska följa kamerabevakningslagen, och GDPR. Både nu och framåt. Det blir i praktiken inte så stor skillnad. Om kamerabevakningen strider mot någon bestämmelse i GDPR kan en sanktionsavgift tas ut direkt med stöd av de reglerna. Det kan till exempel handla om att bevakningen saknar rättslig grund eller legitimt ändamål. Detta gäller alltså alla aktörer som redan har kameror eller kommer att kamerabevaka, konstaterar Marina Rajala, jurist på Sveriges Allmännytta.

Dokumentationen och förteckningen ska sparas i fem år efter avslutad bevakning. Det överensstämmer med tillsynsmyndighetens möjlighet att besluta om sanktionsavgifter i övrigt.

Myndigheter eller andra aktörer som utför en ”uppgift av allmänt intresse” behöver i dagsläget söka tillstånd om de vill kamerabevaka en plats dit allmänheten har tillträde – till exempel gator, torg eller öppna parkeringsplatser. För platser dit allmänheten inte har tillträde, till exempel låsta soprum eller allmänna utrymmen i bostadshuset, har tillstånd inte krävts.

Kommunala bostadsbolag har ansetts omfattas av tillståndsplikten för kamerabevakning av platser dit allmänheten har tillträde.

För att det ska anses som en uppgift av allmänt intresse ska det vara fastställt i lag, beslut eller kollektivavtal, annars är det inte en uppgift av allmänt intresse. Sveriges Allmännytta har tidigare ställt sig frågande till att de kommunala bostadsbolagen skulle anses utföra en uppgift av allmänt intresse genom att hyra ut bostäder och därigenom omfattas av tillståndsplikten.

IMY har ansett att kommunala bostadsbolag omfattats av tillståndsplikten, eftersom ”uthyrning av bostäder i kommunal regi är av intresse för ett stort antal människor i kommunen och verksamheten att hyra ut bostäder grundar sig i beslut från kommunen”.

– Det kan verka skevt att vissa fastighetsägare ska söka tillstånd för att de är just kommunala bostadsbolag. Privata aktörer omfattas inte av samma tillståndsplikt. Ett av ändamålen med tillståndet enligt kamerabevakningslagen är att se till behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda fysiska personer mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Det syftet torde vara lika för alla hyresgäster, oavsett ägandeskap av bostadsbolaget, menar Marina Rajala, jurist på Sveriges Allmännytta.