- Juridik
- 2025-03-17
- Sveriges Allmännytta
Marina Rajala är jurist på Sveriges Allmännytta och har skrivit en vägledning om kamerabevakning. Foto:
Scandinav och Per Myrehed
Alla aktörer, oavsett om de hittills har behövt söka tillstånd eller inte, omfattas även i fortsättningen av de andra bestämmelserna i kamerabevakningslagen, bland annat kraven på att upplysa om kamerabevakningen.
Eftersom kamerabevakning i de allra flesta fall innebär att människor filmas – och sådana uppgifter är att anse som personuppgifter – ska aktörerna även följa reglerna i dataskyddsförordningen, GDPR.
Även om tillståndsplikten tas bort den 1 april innebär det i sak heller ingen förändring av hur avvägningen mellan bevakningsintresset och integritetsintresset ska göras, betonar Marina Rajala, jurist på Sveriges Allmännytta.
– Bevakningsintresset måste fortfarande väga tyngre för att bevakningen ska vara tillåten. Men nu måste till exempel de kommunala bostadsbolagen själva göra en avvägning för att se om intresset av att bevaka väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad.
Dokumentation och förteckning
Bedömningen av intresseavvägningen ska dokumenteras – och det ska också föras en förteckning över all kamerabevakning som pågår, eller som påbörjas efter den 1 april i år.
Även intresseavvägningen för pågående bevakning ska hållas uppdaterad och dokumenteras, och dokumentationen ska sparas i fem år efter avslutad kamerabevakning (mer om detta nedan).
Bedömningen eller förteckningen ska inte lämnas in till Integritetsmyndigheten (IMY), om inte myndigheten begär det.
– Istället för att IMY startar en tillsyn av kamerabevakningen, kan den här dokumentationen vara tillräcklig för att visa att kamerabevakningen är berättigad, säger Marina Rajala.
Viktigt tänka efter före
Hon framhåller att andra tidigare regler för kamerabevakning fortsätter att gälla.
– Alla som vill sätta upp en kamera som filmar människor måste fortfarande bedöma om bevakningen är förenlig med reglerna i GDPR och kamerabevakningslagen. Man måste bland annat undersöka om andra åtgärder kan vara tillräckliga för att skapa trygghet och säkerhet.
Det ska vara ordning och reda på kamerabevakningen, framhåller hon.
– Det är viktigt att tänka till varför, hur och var kamerabevakning ska användas, och inte slentrianmässigt använda sig av kamerabevakning.
Långa handläggningstider tidigare
När tillståndsplikten försvinner slipper aktörerna den långa handläggningstiden för kamerabevakning av platser dit allmänheten har tillträde, betonar Marina Rajala.
– Det positiva med avskaffandet av begreppet plats dit allmänheten har tillträde är att man slipper gränsdragningsproblematiken kring vad som är sådana platser. I vissa fall har till exempel bostadsbolag ett behov och ett berättigat intresse av att bevaka ett större område – eller ett område som omfattar både en plats dit allmänheten har tillträde och en plats dit allmänheten inte har tillträde.
Hon kan dock se att det fanns vissa fördelar med det tidigare tillståndskravet.
– Det positiva har varit att det blivit en sorts stämpel på att aktören har tänkt rätt. Men det som har varit problematiskt är de långa handläggningstiderna hos IMY. I vissa fall har det varit åtta månaders handläggningstid för att få tillstånd till bevakningen.
- Ingen aktör behöver längre ansöka om tillstånd till kamerabevakning hos IMY.
- De som tidigare har behövt ansöka om tillstånd ska göra en dokumenterad intresseavvägning och registrera all bevakning i en förteckning innan de börjar bevaka.
- Den dokumenterade bedömningen och förteckningen ska bevaras i minst fem år efter att bevakningen upphört.
- Kraven gäller för all bevakning i verksamheten – inte enbart den typ av bevakning som tidigare var tillståndspliktig.
Aktörer som utför en uppgift av allmänt intresse ska dokumentera bedömningen enligt intresseavvägningen. Kravet gäller både när bedömningen ska göras, inför påbörjandet av en ny bevakning och på grund av ändrade förhållanden. Den dokumenterade bedömningen ska bevaras i minst fem år efter att bevakningen upphört.
Integritetsmyndighetens mall finns här.
Även när ett tillstånd har upphört kan den som har haft ett tillstånd fortfarande ha nytta av det. Kamerabevakningen kan då i normalfallet fortsätta utan att det behöver göras någon ny intresseavvägning, så länge bevakningen i sig och förhållandena på platsen inte ändras på ett betydande sätt. Det tidigare tillståndet kan då anses som en tillräcklig dokumentation av den intresseavvägning som redan har gjorts.
Den som är ansvarig för kamerabevakningen ska föra en förteckning över pågående bevakning. Förteckningen ska innehålla uppgift om
- adress eller annan jämförbar uppgift för den plats som bevakas,
- typ av plats som bevakas,
- syftet med bevakningen,
- huruvida bevakningen omfattar ljudupptagning eller annan särskild teknik
- att en bedömning enligt intresseavvägningen har gjorts och vilket datum den senaste bedömningen gjordes.
Förteckningen ska uppdateras om en ny bevakning inleds, om bevakningen eller förhållandena ändras på så sätt att en intresseavvägning behöver göras och om bevakningen upphör. Om en bevakning upphör ska en förteckning bevaras i minst fem år. Förteckningen ska på begäran lämnas till tillsynsmyndigheten.
Integritetsmyndighetens mallar för vad förteckning ska innehålla finns här.
Integritetsmyndigheten IMY kommer fortsatt vara tillsynsmyndighet och granska att reglerna vid kamerabevakning efterlevs. Eftersom fler aktörer själva behöver göra en intresseavvägning kommer myndigheten även att lägga ett ökat fokus på att ta fram vägledningar, både av mer generell karaktär och mer sektorspecifika.
Det införs också nya regler om sanktionsavgifter i kamerabevakningslagen. IMY kommer att kunna besluta om sanktionsavgift mot den aktör som bryter mot kravet på dokumenterad bedömning enligt intresseavvägningen eller bryter mot kravet på förteckning över bevakningen. Detta ersätter den sanktionsavgift som i dag kan tas ut om tillståndspliktig kamerabevakning bedrivs utan tillstånd.
Däremot kan en sanktionsavgift inte tas ut enligt kamerabevakningslagen bara på den grunden att tillsynsmyndigheten anser att bedömningen i sig är bristfällig. Om tillsynsmyndigheten skulle komma fram till att bedömningen är bristfällig, och att förutsättningarna för kamerabevakning inte är uppfyllda, kan tillsynsmyndigheten fortfarande använda sina befogenheter enligt– GDPR.
– Alla aktörer som vill kamerabevaka ska följa kamerabevakningslagen, och GDPR. Både nu och framåt. Det blir i praktiken inte så stor skillnad. Om kamerabevakningen strider mot någon bestämmelse i GDPR kan en sanktionsavgift tas ut direkt med stöd av de reglerna. Det kan till exempel handla om att bevakningen saknar rättslig grund eller legitimt ändamål. Detta gäller alltså alla aktörer som redan har kameror eller kommer att kamerabevaka, konstaterar Marina Rajala, jurist på Sveriges Allmännytta.
Dokumentationen och förteckningen ska sparas i fem år efter avslutad bevakning. Det överensstämmer med tillsynsmyndighetens möjlighet att besluta om sanktionsavgifter i övrigt.
Myndigheter eller andra aktörer som utför en ”uppgift av allmänt intresse” behöver i dagsläget söka tillstånd om de vill kamerabevaka en plats dit allmänheten har tillträde – till exempel gator, torg eller öppna parkeringsplatser. För platser dit allmänheten inte har tillträde, till exempel låsta soprum eller allmänna utrymmen i bostadshuset, har tillstånd inte krävts.
Kommunala bostadsbolag har ansetts omfattas av tillståndsplikten för kamerabevakning av platser dit allmänheten har tillträde.
För att det ska anses som en uppgift av allmänt intresse ska det vara fastställt i lag, beslut eller kollektivavtal, annars är det inte en uppgift av allmänt intresse. Sveriges Allmännytta har tidigare ställt sig frågande till att de kommunala bostadsbolagen skulle anses utföra en uppgift av allmänt intresse genom att hyra ut bostäder och därigenom omfattas av tillståndsplikten.
IMY har ansett att kommunala bostadsbolag omfattats av tillståndsplikten, eftersom ”uthyrning av bostäder i kommunal regi är av intresse för ett stort antal människor i kommunen och verksamheten att hyra ut bostäder grundar sig i beslut från kommunen”.
– Det kan verka skevt att vissa fastighetsägare ska söka tillstånd för att de är just kommunala bostadsbolag. Privata aktörer omfattas inte av samma tillståndsplikt. Ett av ändamålen med tillståndet enligt kamerabevakningslagen är att se till behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda fysiska personer mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Det syftet torde vara lika för alla hyresgäster, oavsett ägandeskap av bostadsbolaget, menar Marina Rajala, jurist på Sveriges Allmännytta.
Intresserad av trygghets- och säkerhetsfrågor?
I höst är det dags igen för Sveriges Allmännyttas återkommande konferens om trygghet och säkerhet i bostadsområden, denna gång i Landskrona.
Landskronahem har under flera år arbetat systematiskt för att öka tryggheten och säkerheten i sina områden – bland annat i Karlslund, som tidigare präglades av en stark påverkan av kriminella nätverk. Aktivt arbete mot olovliga andrahandsuthyrningar i samarbete med andra fastighetsägare och en medveten uthyrningsstrategi är exempel på åtgärder som vidtagits.
Konferensen kommer också att handla om bostadens värde i den kriminella ekonomin, att förebygga otillåten påverkan, lagförslag om platssamverkan och att förebygga rekrytering av barn och unga till kriminalitet.
Detaljerat program publiceras inom kort, men det går redan nu att anmäla sig.
Missa inte att boka in dessa dagar i din kalender!
Landskrona, 7–8 oktober
Läs mer om konferensen här!
