Sveriges Allmännytta har sammanställt resultaten från sin årliga miljöenkät som ger en ögonblicksbild av bostadsföretagens miljöarbete inom områden som miljöstyrning, avfall, delningstjänster, farliga ämnen, certifiering av byggnader, laddpunkter för elbilar och individuell mätning och debitering.  

Avfall är en av de mest resurskrävande frågorna för bostadsföretagen och kräver ett stort engagemang från hyresgästerna. Allmännyttiga bostadsföretag har under lång tid frivilligt byggt ut fastighetsnära insamling av exempelvis förpackningar, returpapper och elavfall till sina hyresgäster.  

Sverige har fått en varning från EU-materialåtervinningen når inte målen. Därför har det kommit förslag från regeringen om hur mer kommunalt avfall ska återanvändas och materialåtervinnas. Bland annat föreslås att material av plast, metall, glas och papper som inte är förpackningar också ska sorteras ut. 

Var femte bolag erbjuder textilinsamling

Nytt för 2025 är att ska textilavfall sorteras ut – både trasigt och helt. Insamlingen sker främst på kommunens återvinningscentral. 21 procent av bostadsföretagen erbjuder redan nu fastighetsnära insamling av textilier i samarbete med frivilligorganisationer.  

– Våra hyresgäster kommer behöva sortera fler fraktioner än idag. Det blir en utmaning att få plats under diskbänken och minska felsorteringen, säger Patrizia Finessi, miljöexpert på Sveriges Allmännytta. 

Hon menar att det är nödvändigt att kommunerna kommer att erbjuda fler insamlingsplatser så att hushållen inte behöver bara ha återvinningscentralen som insamlingsplats. 

Samtidigt pekar enkäten på att dumpning av avfall i miljörum och andra gemensamma utrymmen är ett växande problem. Ett nytt problem är mängder av tomma lustgasflaskor som dumpas på bostadsgårdar och andra allmänna utrymmen. Dessa kräver en kostsam och specialiserad hantering, då de klassas som både farligt avfall och farligt gods. 

Följer krav utan certifiering

De flesta medlemsföretag styr sitt miljöarbete med egna verksamhetssystem och rutiner. Även om många inspireras av standarder, väljer flera att följa kraven utan att formellt certifiera sig. De vanligaste miljöcertifieringssystemen är ISO 14001, som används av 16 procent av företagen, och Svensk Miljöbas, som 9 procent har implementerat. Endast 8 procent av medlemmarna följer standarden GRI (Global Reporting Index), vilken förväntas minska i betydelse när nya lagkrav för hållbarhetsrapportering enligt CSRD-direktivet träder i kraft. För de företag som omfattas av detta direktiv börjar den första rapporteringen gälla för verksamhetsåret 2025. 

– De förändringar som sker i lagstiftningen gör att vi kommer att behöva se över miljöenkäten och fundera över vilka uppgifter som är relevanta att följa upp. Kraven på hållbarhetsredovisning och taxonomin pekar på viktiga miljöområden som våra medlemmar behöver arbeta med och där Sveriges Allmännytta erbjuder stöd. Bland annat har det startats ett nätverk för hållbarhetsrapportering, säger Patrizia Finessi. (Länk till nätverket nedan)

Många saknar verktyg för kemikaliehantering

Att ha kontroll över kemikaliehantering och ersätta farliga ämnen med mindre skadliga alternativ är avgörande för både arbetsmiljö och miljö. Trots detta saknar 40 procent av företagen verktyg för kemikaliehantering och använder enklare, egna system. Färre än hälften bedömer farliga ämnen i byggvaror. 

– En stor utmaning i kemikaliearbetet är att byta ut innehåll av farliga ämnen mot mindre farliga, och samtidigt bibehålla funktion. Vi måste både tänka på att skydda personalen när kemiska produkter hanteras i förvaltningen, och tänka långsiktigt vid val av byggvaror. För att öka cirkulariteten krävs minskade mängder farliga ämnen och bättre information om framtida återvinningsmöjligheter, säger Patrizia Finessi. 

Läs mer om nätverket för hållbarhetsrapportering: