Vräkningsförebyggande arbete – fördjupning

Det övergripande allmännyttiga syftet för ett kommunalt bostadsföretag är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. I detta ingår att ta samhällsansvar. En viktig uppgift är att förebygga uppkomsten av hyresskulder och därmed minska risken för avhysningar.

Det vräkningsförebyggande arbetet bedrivs i samarbete med kommunen och är ett effektivt sätt att främja kvarboende och motverka hemlöshet. En vräkning leder till stora kostnader för samhället och lidande för de personer som vräks. Det innebär samtidigt att varje avhysning som inte blir av innebär kostnadsbesparingar för samhället och minskat lidande för enskilda hyresgäster – och därtill ett hushåll mindre som står utanför bostadsmarknaden.

Den som har blivit vräkt från sin bostad har i regel mycket svårt att komma tillbaka in på bostadsmarknaden. Sambandet mellan vräkning och hemlöshet är starkt. Att bli vräkt innebär ett trauma som bland annat ökar benägenheten till självmord. För barnfamiljer innebär vräkningar att barn som många gånger redan befinner sig i en utsatt situation drabbas av ytterligare påfrestningar. En osäker boendesituation inverkar negativt på barns hälsa, skolgång och känsla av trygghet.

Utöver den personliga tragedi som en vräkning innebär uppkommer också stora kostnader för samhället. Kostnaden för en avhysning från en tvårumslägenhet beräknas till omkring 30 000 kronor7, en utgift som hyresvärden vanligtvis får stå för. Därutöver tillkommer ofta mycket stora utgifter för kommunen när en person eller familj som vräkts behöver ett tillfälligt boende. Att barn växer upp under otrygga boendeförhållanden kan också innebära kostsamma konsekvenser för samhället i framtiden.

Det finns med andra ord tunga skäl att minska antalet avhysningar så långt det är möjligt. På senare år har också arbetet med att förebygga vräkningar utvecklats på många håll i landet. Hyresvärdarna är de som har bäst möjlighet att snabbt uppmärksamma sena hyresinbetalningar och annat som riskerar att leda till vräkning. Bostadsföretagen har därför en avgörande roll att spela när det gäller att förebygga vräkningar. Erfarenheter visar att vräkningsförebyggande arbete med goda resultat utmärks av tidiga insatser och nära samverkan mellan hyresvärden och kommunen.

Flertalet medlemsföretag i Sveriges Allmännytta arbetar idag på olika sätt med vräkningsförebyggande arbete i samverkan med kommunen och andra aktörer, som exempelvis Kronofogden. Frilansjournalisten Emmeli Nilsson har på Sveriges Allmännyttas uppdrag intervjuat personer som arbetar med vräkningsförebyggande åtgärder i Norrköping, Södertälje, Umeå och Stockholmsförorten Farsta.

Intresset för att förebygga avhysningar genom samverkan växer. Många allmännyttiga bostadsföretag har tillsammans med andra aktörer lyckats mycket väl med att minska antalet avhysningar.

Det är vanligt med uppsökande verksamhet där personal från socialtjänsten eller bostadsbolaget kontaktar hyresgäster som riskerar en avhysning. Det är inte heller ovanligt att bostadsbolag och socialtjänst arbetar uppsökande tillsammans.

Uppsökande arbete minskar vräkningar

Frida Zetterman började arbeta på Familjebostäder i Stockholm för fyra år sedan. Då skedde kontakten med socialtjänsten ofta först när en vräkning inte längre gick att undvika. Men det blev det snart ändring på.

En stor del av Familjebostäders lägenheter ligger i Stockholmsförorten Farsta. För tre år sedan inledde bostadsföretaget ett uppsökande arbete tillsammans med Farsta stadsdelsförvaltning, och sedan dess har antalet vräkningar gått ner för varje år.

Frida Zetterman, hyresrådgivare och vräkningsförebyggare på Familjebostäder, har regelbunden kontakt med Maria Pallin Cox, som är hyresrådgivare och socialsekreterare på socialtjänsten i Farsta. De arbetar i fyra steg: kontakt, möte hos hyresvärden, hembesök och vräkningsförberedelse.
– Arbetet startar när ett ärende går vidare till Kronofogden och socialtjänsten får en underrättelse. Då utreder jag hyresgästen internt, och sedan väljer vi på Familjebostäder om vi ska jobba vräkningsförebyggande. Är det exempelvis så att vi utreder en olaga andrahandsuthyrning så går vi en annan väg, säger Frida Zetterman.

Kartlägger hyresgästens situation

Maria Pallin Cox å sin sida agerar när informationen om hyresskulder kommit in till stadsdelsförvaltningen.
– Är det bara en skuld en gång så blir jag inte särskilt orolig. Men handlar det om att en person har upprepade skulder, och det kanske rör en barnfamilj, då blir jag angelägen om att komma igång. Då är jag där och drar i olika trådar och samordnar, säger hon.

Det senare är Frida Zetterman och Familjebostäder mycket tacksamma för.
– Det är precis det som vi har eftersökt, att ha en väg in. Annars är det otroligt råddigt för oss att hitta rätt person att samverka med i stadsdelarna.

Varje månad stämmer de båda av, går igenom ärenden och diskuterar hur de ska gå vidare. Frida Zetterman skickar sedan brev där hon bjuder in hyresgäster i riskzonen till möte. I breven står det att Maria Pallin Cox från socialtjänsten också kommer att vara med och informera om stödinsatser.

På mötet kartlägger de tillsammans med hyresgästerna situationen kring hyresskulden och skapar sig en överblick av deras situation.
– De kanske inte sökt alla ersättningar som de har rätt till, från Försäkringskassan exempelvis. Ibland råder jag dem att ansöka hos socialtjänsten om att få hjälp att betala skulden, och då får de information om hur de kan göra det, säger Maria Pallin Cox, som också brukar erbjuda personen ett separat möte på socialtjänstens kontor.

Uppsökande verksamhet hela vägen

För att underlätta samverkan mellan olika aktörer har stadsdelsförvaltningen tagit fram en samtyckesblankett där hyresgästerna kan samtycka till att dela relevanta sekretessbelagda uppgifter för att få hjälp på bästa sätt. Medgivandet gäller mellan socialtjänsten och exempelvis hyresvärden, inkassobolagen och Kronofogden.

Majoriteten av de hyresgäster som tillfrågas är positiva till att få stöd. Ju mer förståelse Familjebostäder får för hyresgästernas situation, desto mer kan bostadsbolaget agera utifrån deras individuella behov.
– Får jag veta att det pågår insatser från socialtjänsten kan vi exempelvis förlänga en avbetalningsplan eller låta bli att ansöka om avhysning hos Kronofogden, säger Frida Zetterman.

Efter det första mötet bokas ett uppföljande möte in, vid behov. Hembesök hos hyresgästerna aviseras först om de exempelvis inte har reglerat skulden, inte betalar löpande hyra, inte kommer till det erbjudna besöket och inte hör av sig.

Om en avhysning trots allt måste ske ändras förhållningssättet från förebyggande till förberedande. Målet är, om det inte går att undvika en vräkning, att ändå ge hyresgästen bra information om hur det går till.
– Maria och jag ger oss aldrig. Vi har uppsökande verksamhet hela vägen, ända fram till avhysning, säger Frida Zetterman.

Hyresbostäder fick ner hyresskulderna till hälften

Hyresbostäder i Norrköping har många års erfarenhet av vräkningsförebyggande arbete. Nära samarbete med kommunen är en viktig ingrediens.

Norrköpings kommun har satsat på ett vräkningsförebyggande team som jobbar uppsökande mot hyresgäster i riskzonen. Teamet har också mycket kontakt med både Hyresbostäder och de privata hyresvärdarna i kommunen.
– Vi bokonsulenter har i stort sett daglig kontakt med det vräkningsförebyggande teamet på Norrköpings kommun. Det är en stor fördel, säger Torbjörn Lennström, som är bosocial samordnare på Hyresbostäder.

Grunden i det förebyggande arbetet är att så tidigt som möjligt ta kontakt med hyresgäster med problematik kring obetalda hyror, störningar eller annat som riskerar att leda till en vräkning. Hyresbostäder skickar ut brev där hyresgästerna uppmuntras att ta kontakt för att titta på lösningar tillsammans med bostadsbolaget. Samtidigt skickar även kommunen brev till hyresgästerna.

Både Hyresbostäder och kommunens vräkningsförebyggande team gör dessutom hembesök hos personer som riskerar avhysning, även om den uppsökande verksamheten för tillfället begränsas av coronapandemin.

Fungerar som spindeln i nätet

Hyresbostäder har tagit på sig att förse vräkningsförebyggarna med information och fungerar som en länk mellan hyresgäster, kommun och inkassobolag. Det uppskattas mycket av kommunen.
– De kan ringa och stämma av saker med oss, under förutsättning att hyresgästen skrivit på ett medgivande. ”Hur går det för Bosse, följer han sin avbetalningsplan?”, berättar Torbjörn Lennström.

Även när det gäller barnfamiljer har Hyresbostäder och Norrköpings kommun ett gott samarbete. Vid behov skrivs så kallade sociala kontrakt där familjerna får tillsyn av kommunens boendestödjare.
– Man jobbar ändan av sig för att ha kvar dem. Vi har inte vräkt en barnfamilj på många år. Om det har varit helt omöjligt att undvika så har vi eller någon annan aktör sett till att familjen får ett annat boende, så att det blir en naturlig flytt för familjen.

Det förebyggande arbetet har gett resultat. För tio år sedan hade Hyresbostäder mellan 430 och 500 inkassokrav som gällde hyresskulder varje månad. Den siffran ligger numera på mellan 200 och 250.

Bemötande gör skillnad

När en avhysning trots allt sker finns det fortfarande ett stort värde i att agera medmänskligt, menar Torbjörn Lennström. Han minns en situation för tio år sedan där hyresgästen var en apatisk ung man med hyresskulder på uppemot 20 000 kronor.
– Vi var rädda att killen skulle skada sig själv och tog med honom till socialtjänsten. Det var tungt, och jag satt länge med honom. Han hade ingenstans att ta vägen. Till slut fick vi in honom på ett vandrarhem.

Flera år senare fick Torbjörn Lennström ett telefonsamtal. ”Kommer du ihåg mig?” undrade mannen i andra änden. Det visade sig vara killen som hade blivit avhyst.
– Han berättade att han aldrig glömt att vi hjälpt honom och förklarade hur mycket det hade betytt. Han hade betalat tillbaka hyresskulden, och bodde nu med sambo och två barn i ett hus på landet.

Stark samverkan ger rätt insatser i Södertälje

Många tittar på Södertälje kommun när det gäller vräkningsförebyggande arbete. Södertäljemodellen grundades när Kronofogden och Telge Bostäder stötte på nya problem vid vräkningar.

Gunilla Svalborg Magnusson är kronoinspektör på Kronofogden och började arbeta i Södertälje 2011. Hon och hyresvärdarna upptäckte i ökande grad barnfamiljer när avhysningar skulle genomföras. Familjerna hyrde bostäderna otillåtet i andra eller tredje hand och var inte kända av vare sig hyresvärd eller myndigheter.
– Det blev jättetraumatiska händelser, vi var inte beredda på att det bodde barn där. Vi fick lägga mycket energi på att ringa runt, men det fanns ingen hjälp att få, säger Gunilla Svalborg Magnusson.

Bättre hjälp med tidiga hembesök

Något behövde förändras. Kronofogden och Telge Bostäder hade idéer om vad socialtjänsten behövde göra och de senare hade motsvarande önskemål. Ett förändrings-arbete inleddes, som också inkluderade övriga hyresvärdar i kommunen.
– Socialtjänsten tillsatte personer som enbart jobbade med vräkningsärenden och som i ett tidigt skede åkte ut till hyresgästen, långt innan det kom till oss på Kronofogden. Socialtjänsten och hyresvärdarna är viktigast i det samarbetet, säger Gunilla Svalborg Magnusson.

Idag gör socialtjänstens vräkningsförebyggare hembesök till alla som riskerar att förlora sitt boende. Därefter kopplar de in andra delar av socialtjänsten, som missbruksenheten eller äldreomsorgen, utifrån vad hyresgästen behöver hjälp med. Vid nästa hembesök följer även den andra enheten med.
– Vi tror på att söka upp personligen. Att ha skulder och att inte kunna betala hyran är väldigt stigmatiserat och skamfyllt. Vi skickar brev också, men gör man bara det – utan social kontakt och den förståelse som det innebär – så tror vi inte hyresgästerna är lika benägna att söka hjälp hos socialtjänsten, säger Pierre Gharzani, resultatenhetschef vid den sociala boendeenheten i Södertälje kommun.

Hyresvärdarna spelar en stor roll genom att ge tidiga indikationer kring hyresgästernas behov av insatser, menar han. Socialtjänsten har därför regelbundna möten med Telge Bostäder.

Svart bostadsmarknad skapar rädsla

Otillåten vidareuthyrning är ett stort problem i Södertälje. När någon riskerar att förlora sitt hyreskontrakt har Telge Bostäder som rutin att kontrollera vilka som är folkbokförda på adressen. Finns indikationer på att andra än dessa verkar bo där kontaktas socialtjänsten.
– Många betalar ockerhyror och lever i konstant skräck för att bli upptäckta. När våra vräkningsförebyggare kommer hem till dem vågar de inte alltid öppna dörren, säger Pierre Gharzani.

När socialtjänsten får kontakt frågar de om hyran och informerar om att ockerhyror strider mot lagen.
– Då kan vi stötta dem att polisanmäla kontraktsinnehavaren, så på det sättet samverkar vi också ur säkerhetsperspektiv för hela kommunen.

Samarbetet i Södertälje har lett till att ansökningar om avhysning endast skickas till Kronofogden när alla andra alternativ är uttömda. Det innebär att man minimerar mängden onödigt arbete för Kronofogden, hela 76 procent av alla inkomna ansökningar om vräkning verkställs, att jämföra med Kronofogdens helårsstatistik för riket på 45 procent.

Stöd även vid avhysning

2019 anlitade Telge Bostäder en barnrättskonsult som analyserade alla rutiner som fanns hos Telgekoncernen och kommunen i det vräkningsförebyggande arbetet och vid avhysningar av barnfamiljer.
– Ett resultat av det är att vi nu involverar barn- och ungdomsenheten tidigare. Vi behöver koppla på rätt insatser för att barnen ska bli lyssnade på och få prata ut, säger Pierre Gharzani.

Sedan flera år tillbaka deltar – utöver Kronofogden och hyresvärdarna – även socialtjänsten vid alla avhysningar i Södertälje, oavsett vem det rör sig om.
– Då upptäcker vi ofta någon som behöver stöd, kanske en gammal dam eller en utsatt barnfamilj. Att vi är där tillsammans gör att vi kan stötta både dem och varandra. Det är så vettigt, positivt och tryggt, säger Gunilla Svalborg Magnusson på Kronofogden.

Så halverade Bostaden avhysningarna vid obetald hyra

På åtta år har Bostaden i Umeå minskat antalet ansökningar till Kronofogden med 50 procent. Ett viktigt skäl till minskningen är att bostadsbolaget agerar snabbt när någon är sen med hyran.

Laila Sjögren Byström jobbar med inkassoärenden på Bostaden. Hennes primära arbetsuppgift är att så fort som möjligt kontakta de hyresgäster som är sena med hyran och försöka hitta en lösning, oftast genom ett eller flera telefonsamtal.
– Ibland har hyresgästen bara råkat missa att betala hyran. Men handlar det om två hyror som inte betalats, och det är på väg att bli tre, då ligger det ofta annat bakom, säger Laila Sjögren Byström.

Skamfyllt med skulder

När hon ringer är personerna ofta först återhållsamma och berättar inte så mycket.
– Det är så otroligt skamfyllt. Men när de märker att jag ringer enbart för att hjälpa så slappnar de av. Vi vill inte att de ska känna sig som sämre människor för att de inte kan betala sin hyra. Det gäller att ställa frågor och lyssna, och försöka förstå – vad har hänt?

Förklaringen till de obetalda hyrorna kan vara sjukdom eller psykisk ohälsa, att utbetalningar från Försäkringskassan eller a-kassan är sena, att personen fått avslag på ansökan om försörjningsstöd eller att den första studiestödsutbetalningen i början av terminen av något skäl blivit försenad.

Laila Sjögren Byström försöker också få en bild av hur hyresgästen mår. Hon hänvisar mycket till kyrkan, kommunens skuldrådgivning och ibland psykiatrin. Socialtjänsten pratar hon med nästan dagligen.
– Om någon exempelvis har fått avslag på sin ansökan om försörjningsstöd så ber jag personen om ett medgivande till att jag ska få kontakta handläggaren, så att jag kan undersöka orsaken till avslaget och vad det finns för andra faktorer kring det.

Kontakten med hyresgästen kan så småningom resultera i en avbetalningsplan. Samtalet följs sedan upp med en återkoppling veckan efter.

Kvartersvärdarna viktiga

Utöver socialtjänsten har Laila Sjögren Byström kontakt med kommunens budget- och skuldrådgivning, Kronofogden och Bostadens kvartersvärdar. De senare arbetar ute bland hyresgästerna och kan upptäcka omständigheter som annars är svåra att få vetskap om.
– Säg att vi har en hyresgäst med en avbetalningsplan, men som inte sköter den, och att jag inte får tag på den personen. Då kontaktar jag kvartersvärdarna. De kan se efter, är brevlådan överfull? Hur ser det ut i fönstret, finns det blommor? Bor det ens någon där?

Sedan 2017 finns ett vräkningsförebyggande nätverk i Umeå som träffas en gång i kvartalet. I nätverket ingår Bostaden, ett par andra bostadsbolag, socialtjänsten, Kronofogden, kyrkan, psykiatrin, kommunens budget- och skuldrådgivning och kommunala Viva integration, som jobbar med etablering av nyanlända.
– Det blir mycket dialog och stöttning i att vi jobbar rätt, så vi vet att vi är rätt ute. Och vi får förståelse för hur de andra jobbar, säger Laila Sjögren Byström.

50 procent färre ansökningar på åtta år

Arbetet har gett resultat. Mellan 2011 och 2019 gick Bostadens ansökningar till Kronofogden om avhysningar på grund av obetalda hyror ner med 50 procent.

Att jobba förebyggande mot vräkningar är inte bara effektivt, utan också givande på ett personligt plan, menar Laila Sjögren Byström.
– Jag har världens bästa jobb. Att få kvitto på att jag har gjort skillnad för en människa är en fantastisk känsla.

Bland de aktörer som arbetar vräkningsförebyggande finns en stor samlad kunskap om vad som fungerar. Samverkan och tidiga kontakter med hyresgäster i riskzonen är genomgående teman i de fall där allmännyttan tillsammans med kommunen och andra har fått ner antalet vräkningar.

Viktiga framgångsfaktorer är:

Att hyresvärden reagerar snabbt och lösningsfokuserat när en hyresinbetalning är sen.

”Vi försöker ta kontakt så tidigt som möjligt. En enstaka hyra går att göra en avbetalningsplan på, kanske betala halva i taget. Men blir det för många sena hyror minskar möjligheterna till lösningar. Man är lätt uppe i 30 000 kronor.”
Torbjörn Lennström, bosocial samordnare på Hyresbostäder i Norrköping

”Vi fångar upp våra hyresgäster i tid och tar kontakt med dem. Vi är förstående, empatiska och goda lyssnare – men ändå tydliga med att hyran måste betalas. Att inte vela utan vara tydlig ser jag som en viktig framgångsfaktor.”
Laila Sjögren Byström, ekonomiadministratör med ansvar att följa upp hyres-inbetalningar på Bostaden i Umeå

Att hyresvärdar och socialtjänst om möjligt träffar hyresgästerna personligen.

”Vi tror att mötet öga mot öga är en framgångsfaktor. Det optimala är att komma hem till människor och sitta vid köksbordet. Då ser du oöppnad post och annat som kan hjälpa dig att dra slutsatser.”
Torbjörn Lennström, bosocial samordnare på Hyresbostäder i Norrköping

Att alla aktörer i det vräkningsförebyggande samarbetet ser det högre syftet.

”Nyckeln är att hela samhället ska vinna på det. Samhället, inte enskilda aktörer. Kan man lyfta den vinsten för hela samhället och välfärden tror jag många parter kommer att visa intresse för samverkan.”
Pierre Gharzani, resultatenhetschef vid den sociala boendeenheten i Södertälje kommun

”Vi i allmännyttan ska föregå med gott exempel, det är vår grej. Vi ska visa att det går att jobba vräkningsförebyggande och att det är en win-win-situation. Även ekonomiskt – vi får ju in hyran.”
Laila Sjögren Byström, ekonomiadministratör med ansvar att följa upp hyres-inbetalningar på Bostaden i Umeå

”Antalet avhysningar går ner för varje år. Med det förebyggande arbetet lägger vi fokus på rätt saker.”
Frida Zetterman, hyresrådgivare och vräkningsförebyggare på Familjebostäder i Stockholm

Att samarbetet inte hänger på eldsjälar utan är kopplat till funktion och organisation.

”Arbetet får inte vara personbundet, utan ska vara kopplat till tydliga roller. Jag har letat i dagar efter vem som jag ska samverka med i en stadsdel för att en hyresgäst inte ska förlora sin lägenhet. Målet måste vara att få bort sådana hinder.”
Frida Zetterman, hyresrådgivare och vräkningsförebyggare på Familjebostäder i Stockholm

”Vårt samarbete fungerar bra, eftersom det är implementerat och strukturerat i varje organisation. Det finns ett dokument – ”såhär jobbar vi” – så att vi vet varandras roller och vad vi kan förvänta oss.”
Gunilla Svalborg Magnusson, kronoinspektör på Kronofogden i Södertälje

Att man tänker efter kring hur man kontaktar hyresgäster som riskerar vräkning.

”Ett tag lämnade vi blad i brevlådan, men dem kan barn komma hem och upptäcka. Man får vara försiktig. Och man kan inte uteslutande skicka brev, för vid avhysningar finns det ofta mängder med olästa brev i lägenheten. Därför gäller det att försöka hitta andra sätt att ta kontakt än de konventionella.”
Torbjörn Lennström, bosocial samordnare på Hyresbostäder i Norrköping

Att aktörerna är medvetna om den stora skam som är förknippad med hyresskulder.

”Man får inte vara dömande och inte ha förutfattade meningar. Du vet aldrig vad personen har i sitt bagage. Vi måste vara ödmjuka inför det här, för det är så skamfyllt. Det är så många som skäms och ligger sömnlösa när pengarna inte räcker.”
Laila Sjögren Byström, ekonomiadministratör med ansvar att följa upp hyresinbetalningar på Bostaden i Umeå

”Att utsättas för en vräkning och förlora sitt hem är ett trauma, speciellt för en barnfamilj. Hemmet är så enormt viktigt för ett barn. Jag vet en pojke som skämdes så mycket över att familjen hade blivit vräkt att han tog bussen till sin gamla adress och låtsades bo där.”
Kim Jonsson, kommunikatör, förebyggande verksamheten, Kronofogden

Att aktörerna har en öppen attityd och en vilja att anpassa sig för att hitta lösningar.

”Det gäller att vi är lösningsorienterade och flexibla. Att vi kan tänka lite utanför boxen.”
Maria Pallin Cox, hyresrådgivare i Farsta stadsdelsförvaltning

”Det jag upplever här i Södertälje är att man ser till att hitta lösningar. Det går att göra individuella bedömningar vad gäller samverkan, och det är sällan ärenden faller mellan stolarna här.”
Pierre Gharzani, resultatenhetschef vid den sociala boendeenheten i Södertälje kommun

”Styrkan ligger i att vara flera olika aktörer, annars är man begränsad som hyresvärd.”
Torbjörn Lennström, bosocial samordnare på Hyresbostäder i Norrköping

Aktiva hyresvärdar och organiserat samarbete mellan bostadsbolag och kommun är grundläggande delar i ett effektivt vräkningsförebyggande arbete.

Förutsättningarna för att förebygga vräkningar ser olika ut i olika delar av landet och beror på lokala förhållanden. Tillgången på bostäder, förekomsten av en svart bostadsmarknad och befolkningens socioekonomiska situation är faktorer som påverkar. Problematiken skiljer sig också ofta mycket mellan storstadsregioner, mindre städer och landsbygd.

Vissa kommuner har vräkningsförebyggande arbete som en del av sin ordinarie verksamhet, medan andra saknar en särskild organisation för att jobba med frågorna, vilket försvårar för bostadsföretag och andra aktörer att samverka med kommunen.

Socialstyrelsen konstaterar att det finns flera gemensamma nämnare bland de kommuner som utvärderat sitt vräkningsförebyggande arbete och sett positiva resultat. Flera rör samarbetet mellan hyresvärd och socialtjänst:

Information till nya hyresgäster om vad som gäller och vilka konsekvenserna blir av att störa grannar eller inte betala hyran i tid.
Tidiga kontakter när hyresgästerna är sena med hyran. Att ringa eller skicka sms är effektfullare än att bara skicka brev.
Gemensamma rutiner och regelbundna möten där hyresvärden informerar socialtjänsten om personer som är i riskzonen för avhysning.
En kontaktperson på socialtjänsten som har ansvar för att samverka i frågor om vräkningar.
Gemensamt uppsökande arbete mot hyresgäster som är svåra att nå.

Utöver punkterna ovan kännetecknas de allmännyttiga bostadsföretagens vräkningsförebyggande arbete ofta av:

Samverkan med fler aktörer än socialtjänsten, inte minst Kronofogden. Andra vanliga samverkansaktörer är kommunens budget- och skuldrådgivning, flyktingsamordnare och integrationsenhet samt kyrkan och olika vårdgivare. Detta utökade nätverk träffas regelbundet för att dela med sig av erfarenheter och skapa förståelse för respektive verksamhet.
Användande av medgivande/samtyckesblankett. Hyresgästen kan genom att skriva under ett medgivande samtycka till att socialtjänsten får dela relevanta sekretessbelagda uppgifter med hyresvärden, inkassobolag, Kronofogden och/eller andra aktörer. Det underlättar inte minst samarbetet mellan hyresvärd och socialtjänst, och ökar hyresgästernas möjligheter att få rätt hjälp.
Värdigt bemötande. Att skapa förtroende och bygga upp en konstruktiv och avdramatiserad kontakt med den vräkningshotade hyresgästen minskar upplevelser av skam och stigmatisering. Hyresvärden kan också ta reda på orsaken till att hyrorna inte har betalats och informerar om vilka möjligheter som finns för hyresgästen att lösa situationen, exempelvis genom en avbetalningsplan eller stöd från socialtjänsten.

Hur många vräks?

Antalet vräkningar i Sverige har successivt minskat sedan 1990-talet, med undantag för ett par tillfälliga uppgångar de senaste två åren. Trots kraftigt ökande arbetslöshet under 2020 (till följd av coronapandemin) har antalet vräkningar fram till oktober minskat med 10 procent i jämförelse med samma period 2019. Det finns flera faktorer bakom den minskningen; hyresvärdarnas extra hänsyn på grund av pandemin är sannolikt en av dem.

Vem vräks?

Den vanligaste kategorin av personer som vräks är medelålders ensamboende män. Framför allt handlar det om personer i ekonomisk och/eller social utsatthet. Det kan exempelvis röra sig om människor som hamnat i långvarig arbetslöshet eller separerat från sin partner. Ofta är psykisk ohälsa en del av bilden. Andra riskgrupper är äldre över 65 år med begynnande demens eller låg pension, personer med missbruksproblem eller psykisk funktionsnedsättning, och personer som utsatts för våld i hemmet.

Varför?

Nästan nio av tio vräkningar beror på obetalda hyror. Andra vanliga skäl är att hyresgästen stört sina grannar eller hyrt ut lägenheten otillåtet.

Hyresvärden har rätt att säga upp hyresavtalet i förtid om hyresgästen inte har betalat hyran när det har gått mer än en vecka från förfallodagen. Hyresavtalet får också sägas upp vid bland annat otillåten andrahandsuthyrning och vanvård av lägenheten.

Vräkning eller avhysning?

Vräkning och avhysning betyder samma sak. Kronofogden använder oftast begreppet avhysning.

Sju dagar efter förfallodagen har hyresvärden möjlighet att säga upp avtalet utan uppsägningstid – en så kallad förverkandeuppsägning. Om hyresgästen betalar sin skuld inom tre veckor, som är återvinningsfristen, kan avhysningen inte fullföljas. Skulle hyran fortsatt och vid upprepade tillfällen betalas för sent kan avtalet istället sägas upp med avtalad uppsägningstid, och ärendet hänskjuts då till hyresnämnden för prövning.

När någon sägs upp på grund av obetald hyra informeras alltid socialtjänsten.

Vid obetalda hyror kan processen fram till vräkning se ut på följande sätt:

Hyran har inte betalats.
Hyresvärden skickar en påminnelse om att hyran inte är betald.
Värden skickar hyresskulden till inkasso och hyresgästen får ett inkassokrav.
Om hyresgästen trots inkassokravet inte betalar hyran – och hyresvärden vill avhysa hyresgästen – kan värden ansöka hos Kronofogden om betalningsföreläggande och handräckning.
Kronofogden delger hyresgästen betalningsföreläggandet samt information om att hen har tre veckor på sig att betala hyresskulden för att återfå hyresrätten (en så kallad återvinningsfrist). Fristen börjar löpa från det datum som hyresgästen har delgetts meddelandet om återvinningsfristen.
Hyresgästen har tre veckor på sig att betala hyresskulden och kan under den tiden inte vräkas. Skulden kan också betalas av socialtjänsten.
Om hyran inte betalas under återvinningsfristen – och hyresgästen inte flyttar – meddelar Kronofogden ett så kallat utslag, som förpliktar hyresgästen att flytta. Kronofogden meddelar också socialtjänsten om vilket datum som avhysningen kommer ske. I vissa fall kan Kronofogden bevilja anstånd med avhysningen, exempelvis om socialtjänsten behöver mer tid för att ordna ett nytt boende. Under hela den perioden kan en uppgörelse nås som gör att vräkningen inte verkställs.
Om ingen uppgörelse nås genomförs vräkningen på avhysningsdatumet. Kronofogden tömmer då bostaden och bedömer om det finns egendom som kan utmätas för att täcka kostnaderna i målet. Kostnaderna för vräkningen ska den avhysta hyresgästen betala, men i praktiken är det ofta hyresvärden som får betala, eftersom hyresgästen ofta saknar medel.