Att gå före i köer är sällan populärt. Att gå före i Sveriges långa bostadsköer är därför ett känsligt ämne, även om det finns förståelse för att vissa personer har större behov. Därför är förtur till lägenhet ovanligt.
Själva begreppet är också under förändring och kriterierna för förtur varierar i landet.
Kötid norm för fördelning av lägenheter
Normen för fördelning av allmännyttans lägenheter är kötid, den som stått i kö längst tid får erbjudande om lägenhet före den som inte har lika lång tid i kön. Kön kan vara bostadsbolagets egen eller gemensam med andra. Regelrätta bostadsförmedlingar finns idag endast i sju kommuner i Sverige: Stockholm, Göteborg, Malmö, Kungsbacka, Växjö, Uppsala och Sigtuna.
Förtur till lägenhet
Enligt den senaste Bostadsmarknadsenkäten från Boverket uppger runt 120 kommuner att det finns möjlighet att ansöka om att få gå före i bostadskön. Ytterligare ett 40-tal uppger att det finns möjlighet att få förtur till lägenhet på andra sätt, till exempel genom socialtjänsten. Runt hundratalet kommuner svarar ett rakt nej på frågan om det går att söka förtur till bostad i kommunen.
Andelen medlemsföretag hos Sveriges Allmännytta som anger att de tillämpar förtur uppgår till 63 procent. 2020 hyrdes ungefär 2 300 lägenheter ut med förtur. Det innebär att mindre än två procent av medlemsföretagens totala uthyrningen hyrs ut med förtur.
– Förturer finns, men det har allt mer ersatts av sociala kontrakt, säger Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Skäl och orsaker som möjliggör förtur
Sociala kontrakt innebär att kommunen hyr lägenheter i första hand och sedan hyr ut i andra hand till den som behöver en lägenhet.
Som regel styrs allmännyttans förtursregler av respektive kommuns bostadssociala politik och utifrån kommunens behov. Bostadsbolag kan också ge förtur till ny lägenhet av medicinska skäl, till exempel att man behöver byta till en lägenhet i markplan, till ett hus med hiss eller från hus till lägenhet. I en del kommuner kan skilsmässor där barn är inblandade vara skäl till förtur. I många kommuner ges också förtur till lägenhet av näringslivsskäl, det vill säga när ett företag rekryterat en medarbetare som behöver bostad på orten.
Det senaste decenniet, när social förtur allt mer gått över i sociala andrahandskontrakt i socialförvaltningens regi, har näringslivsförtur blivit det vanligaste skälet till förtur i allmännyttan, enligt Jan-Ove Östbrink. I synnerhet i landsbygdskommuner, mindre städer och kommuner där det är svårt att pendla, ges näringslivsförtur. Syftet är att hjälpa företag att rekrytera och själv locka nya invånare och skattebetalare, visar en SKR-rapport som baseras på Boverkets Bostadsmarknadsenkät 2020. I storstäder eller orter som ligger nära storstäder ges inte förtur på grund av arbete på samma sätt.
Andra vanliga skäl till förtur, enligt enkäten, är personer med lättare funktionsnedsättning och kvinnor som behöver skyddat boende.
– Förtursverksamheten är en del av allmännyttans sociala ansvar, men det är också en känslig fråga, säger Jan-Ove Östbrink.
Därför är bostadsbolagen ofta väldigt restriktiva med att ge förtur. Handläggningen kan ibland anses rigorös, men det är just för att minimera utrymmet för godtycke. Som regel sker förtursbedömningar i samarbete mellan kommunen och allmännyttan på olika sätt.
Fördelningsprincip efter behov istället för kötid
Att dagens system med en kötid som fördelningsprincip blivit norm tror Jan-Ove Östbrink beror på att det är lätthanterligt och upplevs som rättvist av de flesta.
Men han skulle gärna se ett system som baseras mer på behov. Långt ifrån alla som står i allmännyttans bostadskö har ett konkret bostadsbehov, menar han.
Eva Wiberg-Sunzel, utvecklingsstrateg för bostadsutveckling och sociala frågor på MKB i Malmö bekräftar det läget:
– En stor del är en strategisk kö. För att säkra upp en lägenhet i framtiden, säger hon.
MKB Fastighets AB och Malmö stad
MKB Fastighets AB, MKB, har drygt 26 000 lägenheter. I bostadskön på Boplats Syd står 120 000 sökande. 2020 omsatte MKB 4 500 lägenheter. Hur många av de som står i kö som är aktivt sökande, och kanske inte ens har bostad idag, är högst oklart.
På MKB i Malmö sker förtursbedömningar alltid gemensamt av flera instanser på bolaget och på kommunen.
För vissa grupper, som ungdomar, finns speciella fördelningssystem. Lägenheter på upp till 25 kvadratmeter erbjuds exempelvis per automatik till personer under 26 år. Malmö stad har cirka 480 sociala kontrakt hos MKB. Efter två år kan hyresgästen ta över förstahandskontraktet.
– Vi har ett väldigt bra och nära samarbete med Malmö stad, men det är socialtjänsten som gör bedömningen av vem som få en övergångslägenhet och det är de som avgör vilket stöd som ska finnas runt den boende. Efter upp till två år kan hyresgästen ta över förstahandskontraktet om boendet fungerat väl, säger Eva Wiberg-Sunzel.
Erbjudande till befintliga hyresgäster
Av MKBs lediga lägenheter kan 30 procent erbjudas till befintliga hyresgäster. Större delen av dessa lämnas till Boplats Syd där hyresgästernas boendetid blir kötiden. En del av lägenheterna kan också erbjudas av ”förvaltningsmässiga skäl” i särskilda fall. Framför allt handlar det om äldre hyresgäster som inte kan bo kvar många trappor upp i ett hus utan hiss. Det kan vara de själva eller anhöriga som kontaktar MKB.
Det händer också att stadens biståndshandläggare kontaktar dem om äldre som inte längre kan komma in och ut i sin lägenhet eller som inte klarar att gå i trappor om fastigheten saknar hiss. Det är en grupp som ökar i och med att det är svårt att få äldreboende.
– Man kan bli väldigt sjuk väldigt snabbt. En del kan inte gå ut eller leva ett socialt liv. Deras möjligheter är ofta undermåliga, säger Eva Wiberg-Sunzel, som ser det som en självklarhet att kunna hjälpa till.
Andra händelser i fastigheten, till exempel omfattande vattenskador, kan också vara ”förvaltningsmässigt skäl” till bostad utanför bostadskön, liksom svåra grannkonflikter.
Det finns rutiner för vem som ska ta beslut när det gäller förvaltningsmässiga skäl, det är alltid flera på olika nivåer i organisationen som deltar i beslutet.
– Oftast är det förvaltaren på området och jag som beslutar tillsammans. Det finns en mening med att vi är flera, säger Eva Wiberg-Sunzel, som får rollen att ställa de besvärliga frågorna, medan personalen ute i förvaltningen är de som känner till individens förutsättningar.
Om en hyresgäst beviljas bostad utifrån förvaltningsmässiga skäl läggs ärendet in i systemet och när en lägenhet matchar hyresgästens kriterier ges ett erbjudande. Avböjer man får man en chans till. Men bara en.
– Det här är ingen önskebrunn. Det är en hjälp för att man har synnerliga skäl att gå före, säger Eva Wiberg-Sunzel, och berättar att det förekommer att människor som vill hävda förtursskäl inte ens står i bostadskön.
– Men när man är gammal och sjuk kan man inte ställa samma krav på eget sökande. Alla har inte heller engagerade anhöriga.
Hon tror att det även i fortsättningen kommer att finnas ett behov av alternativa lösningar. Det kommer alltid att finnas grupper och individer i samhället som behöver hjälp. Men det är viktigt att hålla mycket strama tyglar i arbetet för att inte undergräva allmänhetens förtroende:
– Vi ser behovet av en så bred och sammanhållen bostadsmarknad som möjligt, där särskilda lösningar är så få som möjligt.
Utredningen ”En socialt hållbar bostadsförsörjning”
Jan-Ove Östbrink på SKR sitter som expert i Karolina Skogs pågående utredning ”En socialt hållbar bostadsförsörjning” som ska lämnas till regeringen 31 mars 2022. Här berörs hanteringen av förturer, men även hela dagens system med fördelning av bostäder efter kötid.
– Vi tittar på om man kan lätta på det ganska hårt reglerade systemet som finns idag. Lösningarna behöver vara lite mer flexibla för att få det att fungera, säger Jan-Ove Östbrink.
Bostadsbrist i stora delar av Sverige
Grundproblemet på bostadsmarknaden är att det råder bostadsbrist i stora delar av Sverige.
Enligt SKR:s översikt bor 90 procent av Sveriges befolkning i kommuner med bostadsbrist. Bostadsmarknaden har också segregerats allt mer de senaste tio åren, med allt fler ägda bostadsrätter och nyproducerade hyresrätter som blir för dyra för majoriteten av medborgarna.
Jan-Ove Östbrink pratar om en strukturell bostadslöshet som ökar i omfattning. Alltså människor som inte har direkta sociala eller medicinska skäl till förtur. Men de har inte heller kontakter, kötid eller ekonomi nog att ta sig in på bostadsmarknaden som präglas av köpta bostäder och nyproducerade hyresrätter som blir för dyra för många.
– Den gruppen är svårast att försvara. Ingen känner ansvar för dem. Framför allt handlar det om ekonomi, säger han och nämner ungdomar, nyanlända och barnfamiljer som typiska exempel på grupper som åker runt i ett andrahandssystem.
Förtur är dock inte rätt sätt att lösa deras problem, anser han:
– Jag tycker inte att förtur är lysande. Det bästa vore om man kan sänka ribban på bostadsmarknaden. Man bör kunna hitta ett bättre ordinarie system, som ställer rimliga krav, säger Jan-Ove Östbrink, som är kritisk till bostadsmarknadens höga inkomstkrav i relation till hyran och att inte bidrag, inte ens bostadsbidrag, räknas som inkomst.
Detta är dock något som håller på att ändras: En trend som syns i den här rapporten är just att allt fler inom allmännyttan accepterar såväl bostadsbidrag som bostadstillägg och barnbidrag som inkomst. Redan idag uppger 75 procent av Sveriges Allmännyttas medlemmar att de räknar bostadsbidrag som inkomst.
I Göteborg har kommunen samlat kommunens hantering av sociala kontrakt på fastighetskontoret i stället för på stadsdelsnämnderna och så har det varit de senaste två decennierna. Thomas Martinsson är chef för bostadsenheten på fastighetskontorets boendeavdelning, som har hand om förturer.
– Vi är en lite udda fågel på fastighetskontoret, men vi kommer närmare fastighetsägarna på det här sättet och det är bra för vår verksamhet, säger han.
En fördel med ordningen är att fastighetskontoret också svarar för markanvisningar för nybyggen av bostäder i kommunen. I kontrakten för att få bygga på kommunal mark ställs ett krav på att 10 procent av nyproduktionen av hyresrätter ska kunna användas för kommunens sociala bostadsbehov.
Bostadsbolag, bostadsenhet och arbetsgång i Göteborg
Göteborg har inte mindre än fyra allmännyttiga bostadsbolag; Familjebostäder, Poseidon, Bostadsbolaget och Gårdstensbostäder, som samlas i den kommunalt ägda fastighetskoncernen AB Framtiden. Att kommunens fastighetskontor är navet för förtursverksamheten gör det lättare att få med även privata fastighetsägare.
– Det fanns också en efterfrågan från fastighetsbolagen att ha en enhet att kontakta i stället för, på den tiden, 21 stadsdelsnämnder, berättar Thomas Martinsson.
På bostadsenheten jobbar 25 personer. Socialtjänsten skickar dem ärenden om personer som behöver förtur till ny lägenhet av sociala eller medicinska skäl. Fastighetskontoret säkerställer att hushållen har förtursskäl och kollar samtidigt att de uppfyller bostadsbolagens krav: att man har uppehållstillstånd i Sverige, är folkbokförd i Göteborg, och att man har goda boendereferenser.
– Hushållet behöver också visa att de inte kan lösa sin bostadssituation på egen hand. Socialförvaltningen tycker ibland att vi ställer många frågor. Men vi ska ju se till att det är rätt grupp som får förtur. Vi är inte alltid överens, men oftast, säger han, och bedömer att de avslår 20 procent av ansökningarna.
Ett samarbetsavtal reglerar hur staden och fastighetsägarna jobbar mot hemlöshet. Thomas Martinsson kallar det ”vår bibel”. Det reglerar hur många lägenheter varje bolag ska ställa till stadens förfogande varje år.
Bostadsbolaget i Göteborg
Linnea Strand är uthyrningskoordinator på Bostadsbolaget i Göteborg.
– Det fungerar bra. Vi har avstämningsmöten där vi kan lyfta frågor varje kvartal och det är enkelt att höra av sig till Thomas om det skulle vara något, säger hon.
Hon vet redan nu att de ska lämna 222 lägenheter till fastighetskontoret nästa år. I år var det 180 lägenheter. Det är en mycket liten andel av Bostadsbolagets totala omsättning på hyresgäster, som är runt 10 procent av beståndet – drygt 2 000 lägenheter byter hyresgäst varje år.
När Bostadsbolaget får fastighetskontorets äskande av förturslägenheter läggs de in i deras system, Bomedla, som signalerar när en lägenhet som passar in på kraven blir ledig. Framförhållning är en framgångsfaktor, när så är möjligt.
– Det kan absolut uppstå situationer utöver det, säger Linnea Strand, och nämner barnfamiljer som ett av flera egna ”spår”, de fördelar lägenheter till.
Men hon är glad att de i allmännyttan slipper ta besluten om förtur:
– Det känns väldigt skönt att vi inte gör den typen av bedömningar. Det skulle kunna bli väldigt godtyckligt.
Förtur av sociala skäl
Thomas Martinsson bedömer att 80 procent av socialtjänstens begäran om förtur får ja på sin ansökan. Skälen kan vara medicinska eller sociala. En människa som hamnat i rullstol kan inte bo kvar tre trappor upp utan hiss.
Vad som är ”sociala skäl” är inte skrivet i sten, men samtidigt långt ifrån godtyckligt. Det bedöms utifrån vilket ansvar kommunen har enligt socialtjänstlagen, och där utgår fastighetskontorets bedömare från prejudicerande domar i regeringsrätten. Många gånger tolkas kommunens ansvar betydligt snävare än hur medborgare i allmänhet uppfattar ”sociala skäl”. Det ställs hårdare krav på att de som kan planera sin boendesituation på annat sätt också gör det, även om det kan tyckas svårt.
– Att någon kommer ut från fängelset och inte har bostad räcker inte som skäl, säger Thomas Martinsson, som ett exempel.
Sociala kontrakt
Att den boende får ett eget förstahandskontrakt direkt hör också till ovanligheterna. Det gäller nästan bara de som får en anpassad lägenhet av medicinska skäl. Oftast använder man så kallade sociala kontrakt där staden hyr av fastighetsbolaget, och i sin tur hyr ut i andra hand till hyresgästen, som får stöd av socialtjänsten.
– De hyr av oss i 18 månader. Om allt klaffar tar de över kontraktet efter det. De flesta går det bra för.
Thomas Martinsson tror att de får in fler förturslägenheter av de privata aktörerna genom sitt arbetssätt. En annan fördel är att fastighetskontoret, till skillnad från socialtjänsten, ”pratar samma språk” som fastighetsägarna.
– Vi jobbar utifrån hyreslagen, och kan samtidigt ha en närmare kontakt med socialtjänsten än fastighetsägarna kan ha, vilket avlastar dem, säger han och inflikar att det kan uppstå en konkurrens om bostäder mellan socialtjänstens olika kontor.
På det här sättet har de större koll på utbudet. När de hushåll som behöver förtur till en bostad läggs in i systemet får fastighetsägarna information om det.
– Man kan matcha över hela staden, ibland behöver personer komma bort från den stadsdel där de bor.
De senaste tre åren har behovet av sociala förturskontrakt minskat, vilket gläder honom. En anledning tror han är att socialtjänsten aktivt jobbat med boendecoachning, och successivt låtit hyresgästerna ta mer ansvar för sitt boende. Men det bostadssociala behovet kommer alltid att finnas tror han:
– Även när utbudet varit större än efterfrågan och det står tomma lägenheter, har det funnits en förtursverksamhet, säger Thomas Martinsson.
Linnea Strand på Bostadsbolaget tror också att det alltid kommer att behövas ett förturssystem:
– Jag har svårt att se att man kan ta bort det helt, då förlorar vi kontrollen. Alla behöver bo någonstans. Det som är avgörande är att det finns stödinsatser, säger hon, och menar att det som avgör att stödinsatserna slutar i ett lyckat ärende hos dem är samarbetet mellan socialtjänsten, fastighetskontoret och Bostadsbolaget.
Framförhållning, samarbete och kontinuitet är framgångsfaktorer när det gäller förturer i Gnestahem.
– Vi har ett jättebra samarbete med Gnesta kommun, säger Ann-Charlotte Sjögren, kommunikatör på Gnestahem.
Gnesta är en sörmländsk kommun, strax norr om Nyköping, med 11 000 invånare. Det kommunalt ägda bolaget Gnestahem har 943 lägenheter som ligger i kommunens centralort Gnesta, Björnlunda och Stjärnhov. Bolaget är kommunens största fastighetsägare, förutom allmännyttan finns två privata fastighetsägare med drygt hundra lägenheter var.
Gnestahem och förtur
Ann-Charlotte Sjögren uppskattar kötiden i Gnestahem till 2–3 år, eller mindre om man kan ta en dyrare lägenhet. Runt 130 lägenheter per år byter hyresgäst. Här är förtur ovanligt, kanske 5–6 lägenheter per år ges till personer som socialtjänsten bedömer ska få förtur. Om man nu ens kan kalla det så, tycker Ann-Charlotte Sjögren, som snarare ser det som ett bostadssocialt uppdrag från ägaren Gnesta kommun.
– De går inte direkt före i kön. De lägenheterna går inte ut som lediga lägenheter. Det är mer att vi frisätter lägenheter utifrån socialförvaltningens behov innan de går ut till kön. Det är vårt uppdrag att sköta kommunens bostadssociala uppdrag.
Personlig förtur ges i princip bara enligt LSS och socialtjänstlagen, till personer som behöver särskilt stöd av olika anledningar. För nyanlända, som har rätt till bostad enligt bosättningslagen, har de som många andra kommuner och allmännyttor ett upplägg med sociala kontrakt. Kommunen hyr ett antal lägenheter av Gnestahem och hyresgästerna hyr i andra hand av kommunen.
Hyresgäster som får en annan livssituation, till exempel om någon dör och den som bor kvar inte har råd att bo kvar i sin lägenhet, ger de också förtur. Men inte vid skilsmässa, då får man ansvara för sin bostadssituation själv. Är det mer komplicerat, om barn riskerar att fara illa eller det är hot och våld med i bilden, så hänvisas de boende till socialtjänsten.
– Då kommer de till oss den vägen. Vi har inte den kompetensen att vi kan göra sådana prioriteringar och se till att det blir rätt. Vi är väldigt noga med att det inte blir orättvist, att det inte drabbar övriga i kön, säger Ann-Charlotte Sjögren.
Framförhållning en nyckelfaktor i samarbetet med kommunen
Genom regelbundna möten med kommunen varje kvartal får Gnestahem reda på vilka behov som kan uppstå framöver och kan på så vis hålla utkik efter matchande lägenheter som blir lediga. Framförhållning och kontinuitet är en nyckelfaktor för att förturer inte upplevs som ett problem.
– Jag tror det handlar om öppenhet, att vi träffas regelbundet och sätter oss in i varandras situation och behov. Vi vill hjälpas åt och lösa problemen.
Den kanske vanligaste situationen till förändrade bostadsbehov är äldre som inte kan bo kvar hemma. Det har Gnestahem en speciallösning för. 2003 byggdes tre fastigheter med 52 lägenheter specialanpassade för äldres behov. Här går rullatorer smidigt in, här finns en gemensam gård som främjar umgänge, här har kommunens biståndshandläggare första tjing för samhällets äldre invånares räkning.
– När det blir lediga lägenheter här tar vi kontakt med kommunen. Om personer över 65 söker hit själva så har de också förtur.
Först i tredje hand lämnas de lägenheterna till vanliga kön.
Många mindre kommuner har också så kallad näringslivsförtur, det vill säga att personer som flyttar till kommunen för att jobba och har svårt att lösa sin bostadssituation erbjuds förtur hos allmännyttan.
Enligt Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har det blivit det vanligaste förtursskälet i landsbygdskommuner, mindre kommuner och kommuner som inte ligger på pendlingsavstånd. Orsaken till näringslivsförturer är företags behov av att kunna locka till sig nyckelpersoner som inte bor på orten och inte kan eller vill pendla. Kommunerna vill hjälpa sitt lokala näringsliv och få nya invånare, tillika skattebetalare.
Men någon näringslivsförtur har inte Gnestahem.
– Vi har inte upplevt det behovet. Gnesta har väldigt bra pendlingsmöjligheter och det är många här som pendlar till Stockholm, säger Ann-Charlotte Sjögren.
I juni 2021 fick länsstyrelserna ett uppdrag av regeringen – att kartlägga kommunernas insatser och möjligheter att hjälpa våldsutsatta i hemmet till ett nytt boende. Problemet att människor, oftast kvinnor, utsätts för våld i sitt eget hem har hamnat i fokus de senaste åren när allt fler sökt hjälp.
Enligt Socialstyrelsens rapport, ”Kartläggning av skyddade boenden i Sverige”, som kom sommaren 2020, bodde 6 500 kvinnor och 6 200 barn minst en natt på skyddat boende under perioden 31 juli 2018 till och med 1 augusti 2019.
Under 2020 gav 46 kommuner förtur till bostad till kvinnor som utsatts för våld av närstående och 35 gav förtur till personer i behov av skyddat boende. 28 kommuner angav båda svarsalternativen i Boverkets bostadsmarknadsenkät, 2021. Bland medlemsföretagen hos Sveriges Allmännytta är det 40 procent som uppger att våldsutsatta kvinnor har möjlighet att söka förtur och 35 procent som uppger att personer i behov av skyddat boende har det.
Kartläggning ska öka kunskapen om våldsutsatthet i hemmet
Exakt hur stort problemet med våldsutsatthet i hemmet är vet ingen.
– Det är ett komplext fält där vi fortfarande saknar mycket kunskap, säger Renée Andersson, som arbetar med Sveriges Kommuner och Regioners kvinnofridssatsning.
Förhoppningen är att länsstyrelsernas kartläggning, som ska redovisas till arbetsmarknadsdepartementet 31 mars 2022, ska öka kunskapen. Enligt undersökningar har problemet ökat under coronapandemin när människor i större utsträckning varit hänvisade till hemmet. Sannolikt finns det också ett stort mörkertal.
Praktiskt arbete har gett mer kunskap
Örebros allmännyttiga bostadsbolag, Örebrobostäder (Öbo), har skaffat sig mer kunskap genom praktiskt arbete. 2019 fick bolaget uppdraget av kommunpolitikerna att särskilt rikta sin förtursverksamhet mot den här gruppen. Idag är det nästan bara våldsutsatta som får förtur till lägenhet av sociala skäl, säger Peter Cronarp, bokonsulentsamordnare på Öbo.
Ifjol, 2020, när de nya riktlinjerna för social förtur infördes hanterade de 225 ärenden om social förtur, varav 40 personer fick bostad. 30 av dem hade en koppling till våld i nära relationer, enligt Peter Cronarp.
Gruppen våldsutsatta har ökat
Att gruppen våldsutsatta ökat märks framför allt hos kvinnojourerna. De har svårt att få lediga jourplatser eftersom det är svårt att få kvinnorna vidare i boendekedjan. Men för att få förtur till en lägenhet hos Öbo krävs det en hel del: dels ska den våldsutsatta ha bott i kommunen i två år, dels utreds allvaret i situationen och möjligheterna att lösa bostadssituationen på egen hand i samarbete mellan kvinnan, socialtjänsten, kommunens kvinnojourer och den utsattas vänner och bekanta.
– Det måste styrkas att personen verkligen behöver hjälp. Det ska inte vara ett tillfälligt beslut och att man sedan flyttar tillbaka till mannen. Vi tycker att vi hittat ett bra samarbete och får en gedigen bild av att det är rätt person som får en lägenhet, säger Peter Cronarp.
Det som skiljer sig i kriterierna jämfört med tidigare är att de tar hänsyn till flera parametrar, till exempel skulder som har uppkommit genom den våldsamma relationen, och att de kan göra undantag från den ordinarie uthyrningspolicyn.
Återkommande faktorer för våldsutsatta
Alla våldsutsatta har inte samma historia och behov, men vissa gemensamma faktorer finns ändå:
Säkerhet. För våldsutsatta är det svårare att skaffa sig en ny bostad på den öppna marknaden, just eftersom den är så öppen.
– Man kan till exempel ofta inte annonsera efter bostad på Blocket. Det kan finnas förövare som letar efter en och de kan vara rätt förslagna, säger Renée Andersson.
Man kanske inte heller kan bo var som helst i ett hus eller i en stad, eller ens i landet.
– En hotad person kanske inte kan bo på bottenvåningen och behöver ett hus med kodlås. Många är också tacksamma för ett fejkat namn i porten och på dörren, säger Peter Cronarp.
Ekonomiskt våld. Många kvinnor som lämnar sin man har också fått sin ekonomi förstörd. Kanske har hon inte fått jobba, kanske är hennes kreditvärdighet i botten för att hon står på lån som han tagit och inte betalat, kanske är hon skuldsatt genom honom, kanske har hon ärenden hos Kronofogden.
Peter Cronarp berättar om en kvinna vars man slagit sönder hela lägenheten när hon gick ifrån honom. Hon stod på kontraktet och blir skyldig Öbo kostnaden för förstörelsen. Men hon får ett nytt kontrakt. Det är den typen av kunskap om den här gruppen som Öbo tillägnat sig sedan de började jobba specifikt med gruppen våldsutsatta.
Först akut, sedan fast. För de som lämnar är situationen ofta akut när de söker sig till en kvinnojour, men sedan fastnar de där och kommer inte vidare i livet på grund av bostadsbristen.
– Det här är ju inget man planerar för. Och det är först när man får en bostad man kan rota sig; man börja få ett mer normalt liv, barnen kan börja träna fotboll, man kommer vidare i livet, säger Renée Andersson.
Fördelning av förtur under kontroll
Enligt Peter Cronarp har fokuset på våldsutsatta inte ökat det totala antalet förtursärenden i Öbo. Bolaget får runt 2 000 lediga lägenheter på ett år, av dem går 10 procent, 200, till förtur av sociala, medicinska, näringslivsskäl. Utöver det tillkommer bolagets interna evakueringsbehov, som är runt ett hundratal lägenheter varje år.
– Den allmänna kön ska inte bli åsidosatt. Det är viktigt med kontrollerad fördelning av bostäder till förturgrupper i förhållande till den allmänna bostadskön, säger han.
Samverkan mellan kommuner rörande våldsutsatta
Han hoppas att länsstyrelsernas kartläggning också ska leda till ett ökat samarbete i landet. Många kommuner ger endast förtur till de egna invånarna, samtidigt som många våldsutsatta kvinnor måste byta ort på grund av hotbilden mot dem. Enligt Boverkets enkät samverkar 162 kommuner om att hjälpa våldsutsatta att byta ort. Peter Cronarp menar dock att kommunerna kan samverka mer och bättre med varandra än vad de gör idag.
Han tycker också att kommunerna behöver vara aktivare och skapa fler kontaktytor, även med privata fastighetsägare, som enligt honom är positiva till att dra sitt strå till den bostadssociala stacken.
– Ring veckan före månadsskiftet och fråga ’har du fått in något till oss?’, föreslår han.
– Det är inför månadsskiftet det kan finnas lediga lägenheter. Om man bara ringer då och då får man inte till ett samarbete.
Han hänvisar till modellen för kommunens flyktingmottagande 2015, när den så kallade bosättningslagen kom:
– Vi har aldrig fått in så många privata lägenheter som då. Så skulle det mycket väl kunna fungera nu också.
Möjlighet att utveckla arbetet rörande våldsutsatta inom bostadsbolagen
Renée Andersson på SKR, som har den nationella överblicken, ser ökad kunskap om själva hot- och våldsproblematiken som ett stort utvecklingsbehov. Bostadsbolagen behöver göra en bredare bedömning av hyresgästen utifrån de här omständigheterna, i synnerhet kopplat till perspektivet med ekonomiskt våld.
På SKR:s webbplats finns frågor och svar om hur kommuner kan underlätta bostadssituationen för våldsutsatta.
– Där finns också exempel att inspireras av. Till exempel lyfter vi Karlstad kommun som samverkar med vänkommuner kring bostad för våldsutsatta, och Öbo som ändrat sina förturskriterier för att bättre hjälpa målgruppen, säger hon.
Den kunskap hon själv helst av allt vill förmedla är insikten om vilken möjlighet bostadsbolag har att göra en stor skillnad i våldsutsatta människors liv.
Lista på framgångsfaktorer för ett rättssäkert och smidigt arbete med förtur till lägenhet
Samarbete mellan kommun och bostadsbolag med en öppen dialog och en förståelse för varandras förutsättningar och utmaningar.
Samverkan inom organisationen som beslutar om förturer. Fatta beslut för förtur i en grupp och se till att gruppen innehåller personer som har olika perspektiv, kunskap och uppgift inom organisationen.
Kontinuitet. Ha regelbundna möten och genomgångar av läget med hela teamet som arbetar med förturer inom de berörda organisationerna så att ni delar samma verklighetsbild, får förståelse för varandras verksamhet, lär känna varandra och det blir lättare att ta kontakt.
Framförhållning. Tack vare uppsägningstid är det tydligt när lägenheter blir lediga. I många personärenden går det att förutse behoven, till exempel när personer med LSS blir myndiga eller att en operation som medför ett rörelsehinder är på gång.
Flexibilitet. Genom att ha framförhållning när det är möjligt blir det lättare att vara flexibel i akuta lägen och när så behövs. Gör hyresgästens behov till ert gemensamma mål.
Nätverk. Skapa nätverk med andra aktörer som kan komma till nytta; privata fastighetsägare, andra kommuner, hjälporganisationer, ideella aktörer och fastighetsutvecklare.
Av: Ulrika Fjällborg
