Under tidig vår föreslog Kommissionen nya klimatmål för 2040. De förordar en minskning med 90 procent av växthusgasutsläppen fram till 2040, med sikte på klimatneutralitet vid mitten av århundradet. Utgångspunkten är ett fullständigt genomförande av den nya Fit for 55-lagstiftningen. Ett lagstiftningsförslag kommer att läggas fram senare, efter Europaparlamentsvalet. Tillsammans med Meddelandet lanserades också en Industriallians för små modulära reaktorer, samt ett parallellt Meddelande om Industriell koldioxidhantering.

Sveriges Allmännytta har fått klimatmålen 2040 på remiss från svenska regeringen och arbetar för närvarande med remissvaret. Remissvaret kommer att publiceras på vår webbplats efter att de beslutats i styrelsen och skickats in till Regeringskansliet.

Handel och översyn rörande utsläpp

Beträffande EU:s system för handel med Utsläppsrätter till byggnader och vägtransportsektorer, ETS2, ska detta, som bekant, i princip lanseras 2027. Som ett förberedande steg kommer övervakning och rapportering av utsläpp att påbörjas 2025. Parallellt arbetar Kommissionen med att uppdatera lagstiftning som gäller genomförandet av ETS (Handel med utsläppsrätter), däribland en Delegerad Förordning om reglerna för gratis tilldelning. I sammanhanget kan också nämnas att Rådet och Parlamentet i november nått en överenskommelse om översynen av Direktivet om industriutsläpp

Sveriges regering och myndigheter har börjat arbeta med implementeringen i Sverige och Sveriges Allmännytta har deltagit i remissarbetet kring Naturvårdsverkets skrivelse med förslag på författningsändringar som behöver göra i Sverige. Se Sveriges Allmännyttas remissvar.

Kommissionens bedömning av EU-ländernas klimat- och energiplaner

Slutligen presenterade Kommissionen i slutet av december en bedömning av ländernas Klimat- och energiplaner (National Climate and Energy Plans, NCEP). I sin analys efterlyser Kommissionen fler åtgärder från ländernas sida för att minska utsläppen av växthusgaser och vill att de tydligare redogör för sina Klimatanpassningsplaner. Mer måste också göras för att öka konsumentmakten, förbättra energitryggheten och hjälpa europeiska företag att bli mer konkurrenskraftiga. Vidare kommer det att krävas större ansträngningar för att säkerställa tillgång till finansieringskällor och stimulera nödvändiga investeringar. För Sveriges del uppmanas man bland annat uppdatera ambitionsnivån för att säkerställa ett energieffektivt och koldioxidfritt nationellt byggnadsbestånd. Kommissionen eftersöker även mellanliggande milstolpar för 2030 och 2040, och en jämförelse av dessa milstolpar med den senaste långsiktiga renoveringsstrategin.