EU-samarbetet har under hösten präglats av kriget i Ukraina, där EU fortsatt visar upp en enad front gentemot Ryssland och stöd till Ukraina. EU håller i och håller ut, trots att vissa länder börjar uttrycka missnöje. Kriget har även flyttat upp utvidgningen av EU på dagordningen och med EU-valet i antågande har diskussionerna om framtidens EU tagit fart.
En fortsatt utvidgning av unionen med fler länder i öst* kommer få stora konsekvenser för det institutionella arbetet och för EU:s budget med det stödsystem som finns idag i och med sammanhållningspolitiken. Hur ska man fatta beslut med ett trettiotal länder och hur många kommissionärer och parlamentariker klarar EU:s beslutsprocess av?
EU:s gröna omställning till en mer miljö- och klimatvänlig ekonomi fortgår fast kriget och pandemin delvis bromsat upp delar av utvecklingen. Samtidigt har tillgången av kritiska råvaror för Europa visat sig vara ytterligare en geopolitisk fråga som behöver prioriteras framöver.
Nu är det bara veckor kvar av Spaniens ordförandeskap innan belgarna tar över för att under våren ro denna mandatperiod i hamn med de lagförslag som ännu inte klubbats igenom. Sedan, den 9:e juni nästa år, är det som sagt val till Europaparlamentet och senare på hösten tillträder en ny europeisk kommission med en ny agenda och inriktning. Kompetensfrågan har redan seglat upp där bristen på arbetskraft börjat synas ordentligt i Europa, inte minst inom byggindustrin.
Ekonomisk utveckling
Tillväxten har tappat fart, men en återhämtning väntas fortfarande
Sammantaget räknar Europeiska kommissionen med en BNP-tillväxt 2023 på 0,6 procent i både EU och euro-området. Den ekonomiska aktiviteten väntas gradvis öka i takt med att konsumtionen återhämtar sig på grund av en robust arbetsmarknad, uthållig löneökning och fortsatt avmattning av inflationen. År 2024 förväntas EU:s BNP-tillväxt förbättras till 1,3 procent. År 2025, med fortsatt minskad inflation och trycket från penningpolitisk åtstramning, väntas tillväxten stärkas till 1,7 procent.
Inflationen fortsätter att lätta
Inflationen beräknas ha sjunkit till 2,9 procent i euro-området i oktober, från toppen på 10,6 procent för ett år sedan. Det är den lägsta nivån sedan juli 2021. Medan nedgången under det senaste året främst drevs av det kraftiga fallet i energipriserna, har nedgången nu breddats över alla huvudkonsumtionskategorier, bortom energi och livsmedel.
I EU förväntas den totala inflationen minska från 6,5 procent år 2023, till 3,5 procent år 2024, och sedan till 2,4 procent år 2025.
Arbetsmarknaden förblir motståndskraftig
Arbetslösheten i EU förväntas förbli i stort sett stabil på 6,0 procent år 2023 och 2024, och minska till 5,9 procent år 2025. Reallönerna väntas bli positiva från och med nästa år på grund av fortsatt nominell löneökning och sjunkande inflation.
Risker och osäkerhet ökar under geopolitiska spänningar
Osäkerheten med de ekonomiska prognoserna har ökat de senaste månaderna på grund av riskerna med Rysslands utdragna anfallskrig mot Ukraina och konflikten i Mellanöstern. Hittills har den senares påverkan på energimarknaderna begränsats, men det finns en risk för störningar i energiförsörjningen som potentiellt kan ha en betydande inverkan på energipriserna, den globala produktionen och den totala prisnivån. Den ekonomiska utvecklingen i EU:s stora handelspartner, särskilt Kina, kan också innebära risker.
Inom Europa kan överföringen av penningpolitisk åtstramning tynga den ekonomiska aktiviteten längre och i högre grad än vad som prognostiserats av Europeiska kommissionen eftersom anpassningen av företag, hushåll och offentliga finanser till den höga räntemiljön kan visa sig vara mer utmanande än väntat.
* Montenegro, Serbien, Turkiet, Nordmakedonien, Albanien, Ukraina, Moldavien, Bosnien och Hercegovina.
