Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen håller årligen i september ett tal om läget i unionen. Detta år handlade det förstås om att det pågår ett krig i Europa och att EU kommer att fortsätta stödja Ukraina på olika sätt, inte bara för att stödja landets invånare utan på sikt även Europas frihet. EU-kommissionen föreslår även krisintervention på marknaderna för att sänka européernas elräkningar som stigit i höjden på grund av kriget.
För att minska de stigande påfrestningar föreslås exceptionella åtgärder för att minska efterfrågan på el, vilket kommer att sänka elkostnaderna för konsumenterna, och även åtgärder för att omfördela energibranschens intäktsöverskott till slutkunderna.
Europa måste minska efterfrågan på el
En efterfrågeminskning kan påverka elpriserna och överhuvudtaget ha en lugnande effekt på marknaden. För att man ska rikta in sig på de tider på dygnet då elförbrukningen är som dyrast, och då gaseldad kraftproduktion har en betydande inverkan på priset, föreslår kommissionen att det införs en skyldighet att minska elförbrukningen med minst 5 procent under vissa högpristimmar. Medlemsländerna kommer att behöva fastställa de 10 procent av dygnets timmar då priset förväntas ligga som högst och minska efterfrågan under dessa högpristimmar. EU-kommissionen föreslår också att medlemsländerna ska sträva efter att minska den totala efterfrågan på el med minst 10 procent fram till och med den 31 mars 2023. De kan själva välja vilka åtgärder som är lämpliga för att uppnå denna efterfrågeminskning, varav en kan vara ekonomisk kompensation. Minskad efterfrågan under högpristimmarna skulle minska gasförbrukningen med 1,2 miljarder kubikmeter under den kommande vintern. En annan viktig del av arbetet för att infria våra klimatlöften inom den europeiska gröna given är att förbättra energieffektiviteten.
Omfördela energibranschens intäktsöverskott till slutkunderna
EU-kommissionen föreslår även ett tillfälligt intäktstak för ”inframarginella” elproducenter, dvs. producenter som använder teknik som innebär lägre kostnader (såsom förnybar energi, kärnkraft och brunkol) och som levererar el till nätet till en kostnad som är lägre än den prisnivå som fastställts av de dyrare ”marginella” producenterna. De inframarginella producenterna har haft exceptionellt stora intäkter, samtidigt som deras driftskostnader varit relativt stabila, eftersom dyra gaskraftverk har drivit upp grossistpriset på el. EU-kommissionen föreslår att intäktstaket för inframarginella producenter ska vara 180 euro/MWh. Detta kommer att göra det möjligt för producenterna att täcka sina investerings- och driftskostnader, men inte ha någon negativ inverkan på investeringarna i ny kapacitet i linje med våra energi- och klimatmål för 2030 och 2050. Intäkter utöver detta tak ska gå till staten och användas för att sänka energikonsumenternas elräkningar. Medlemsländer som säljer el uppmuntras att i en anda av solidaritet ingå bilaterala avtal för att dela med sig av en del av de inframarginella intäkter som uppstår i dessa länder, så att de kommer slutförbrukarna till del i medlemsländer med liten elproduktion.
EU-kommissionen föreslår även ett tillfälligt solidaritetsbidrag baserat på övervinster inom olje-, gas-, kol- och raffinaderibranscherna, vilka inte omfattas av det inframarginella intäktstaket. Detta tidsbegränsade bidrag skulle bibehålla investeringsincitamenten för den gröna omställningen. Det skulle tas ut av medlemsländerna baserat på vinster år 2022 som är utöver en ökning på 20 procent av den genomsnittliga vinsten under de tre föregående åren. Intäkterna skulle gå till staten och därefter omfördelas till energikonsumenter, i synnerhet sårbara hushåll, hårt drabbade företag och energiintensiva industrier. Medlemsländerna kan även finansiera gränsöverskridande projekt som ligger i linje med REPowerEU-målen eller använda en del av intäkterna för gemensam finansiering av åtgärder som skyddar sysselsättningen eller främjar investeringar i förnybara energislag och energieffektivitet.
Kommissionen kommer att fördjupa sina diskussioner med medlemsländerna om hur gaspriserna bäst kan sänkas och även analysera eventuella pristak och en större roll för EU:s energiplattform för att underlätta avtal om lägre priser med leverantörer genom frivillig gemensam upphandling. EU-kommissionen kommer även att fortsätta att arbeta med verktyg för att förbättra likviditeten på marknaden för energiföretag och se över den tillfälliga krisramen för statligt stöd, så att den även framöver gör det möjligt för medlemsländerna att stötta ekonomin på det sätt som är nödvändigt och proportionerligt och som inte äventyrar principen om likvärdiga konkurrensvillkor.
