EU-institutionerna träffade ett avtal gällande förslaget till reviderad Byggproduktförordning den 13:e december. Överenskommelsen innebär att man anpassar Förordningens tillämpningsområde och förtydligar följande punkter:

  • Standardiseringssystemet: När det gäller standardiseringsförfarandet enades Rådet och Parlamentet om införandet av ett accelererat system. Det ska ta itu med de utmaningar man har stött på under de senaste åren och försöka påskynda och effektivisera publiceringen av standarder och resultera i ett mer effektivt och kostnadseffektivt tillvägagångssätt. Kommissionen kommer på vissa villkor kunna anta harmoniserade tekniska specifikationer på egen hand genom Genomförandeakter.
  • Digitalt pass för byggprodukter: I överenskommelsen föreskrivs inrättande av ett system för digitala byggproduktpass, liknande det som föreslås i Förordningen om ekodesign (se tidigare kapitel). [till ovan eller länk till annan webbsida?] Kommissionen kommer att ges befogenhet att fastställa funktionerna och kraven för detta system genom Delegerade Akter.
  • Miljöanpassad offentlig upphandling: Enligt kompromisstexten ges Kommissionen befogenhet att fastställa obligatoriska minimikrav för miljömässig hållbarhet genom Delegerade Akter för offentlig upphandling av byggprodukter. Länderna får avvika från miljökraven i vissa fall.
  • Övergångsperiod: Texten föreslår en övergångsperiod från den gamla lagstiftningen till den nya som kommer att löpa i 15 år från och med den dag då den nya Förordningen träder i kraft.

Kommentarer från byggbranschen på förordningen

När det gäller Byggproduktförordningen har byggsektorns representanter välkomnat att originaltextens övergripande komplexitet minskat och att fokus nu tycks ligga på fri rörlighet för byggprodukter på den inre marknaden, till exempel genom uteslutande av direkt installation från tillämpningsområdet.

Detta innebär en kostnads- och tidsbesparing för entreprenörer. Standardiseringsprocessen har också förenklats. Den slutliga texten gör också en tydlig åtskillnad mellan Medlemsstaternas befogenheter, som ansvarar för säkerhetsnivån för byggnadsverk, och EU:s befogenheter, som definierar ramvillkoren för den inre marknaden.

Den långa övergångsperioden från nuvarande regler till den reviderade Förordningen anses dock vara en stor nackdel. Den kan skapa osäkerhet för planering, i en tid då cirkulära och innovativa byggmetoder är på frammarsch, med allt vad det innebär i form av krav. Samtidigt är tanken med den långa perioden att det ska finnas tillräckligt med tid för en ordnad övergång. En annan fråga som inte tycks vara helt löst gäller Förordningens samverkan med Ekodesignreglerna, till exempel vad gäller Digitala Produktpass.

Övrigt kring byggsektorn

Ett Högnivåforum – för byggverksamhet – finnes också och arbetar löpande med att omsätta Kommissionens Meddelande om Transition pathway for Construction. Det, i sin tur, bygger på rapporten om Scenarier för övergången till ett motståndskraftigt, grönare och mer digitalt byggekosystem.

Beträffande den nya versionen av EU:s Observatorium för byggnadsbeståndet, som lanserades under hösten 2023 och som övervakar uppgifter om byggnaders energiprestanda och minskade koldioxidutsläpp i länderna, publiceras regelbundet nyhetsbrev och rapporter via Kommissionen som man kan beställa eller läsa direkt på deras hemsida.

En av de återkommande frågorna för byggsektorn de senaste åren har varit bristen på kvalificerad arbetskraft. Detta är också en av de prioriterade frågorna under Transition pathway. Ett exempel på EU-initiativ är det så kallade Partnerskapet för byggekosystemet. Utöver debatterna där pågår också bredare uppslag, exempelvis den europeiska Kompetensagendan som innehåller 12 olika initiativ och som särskilt har uppmärksammats under European Skills Year 2023.

Kommissionen arbetar även med att etablera ett europeiskt dedikerat ”Data space” för byggsektorn som en del av Digitalisering av den byggda miljön där en rapport om Stöd för digitaliseringen av den byggda miljön, offentlig upphandling och små och medelstora företag i byggandet väntas. I januari lanserades en enkät beträffande bygg-data-space under EU-projektet BuiltHub.

Som en del av EU:s industristrategi överväger Kommissionen också, enligt uppgift, en översyn av EU:s Tjänstedirektiv. Ingen nämnvärd utveckling har ägt rum. Kommissionen har dock i november lagt fram ett Skills and Talent-Paket. [Svensk länk? Kanske] Målet är bland annat att förenkla rekryteringen från länder utanför EU.

Det nya Bauhaus

Parallellt pågår genomförandet av det nya europeiska Bauhaus-initiativet. En andra Bauhaus-festival äger rum nu, 9–14 april. Under festivalen delas bland annat New European Bauhaus-priser ut till ”20 exemplariska innovativa projekt och koncept som representerar hållbarhet, estetik och inkludering”. Och New European Bauhaus Academy (NEBA), där Sverige ingår, ska under två år leda ett antal projekt inom konstruktion, däribland på ämnet kompetens och grönt byggande.