I september presenterade EU-kommissionen sin ekonomiska sommarprognos 2023. Det är en interimsrapport innan den mer heltäckande höstprognosen presenteras i november.

Enligt sommarprognosen fortsätter EU:s ekonomi att växa, om än i långsammare takt. Jämfört med vårprognosen revideras tillväxten i EU:s ekonomi i den här prognosen ned från 1 procent till 0,8 procent 2023 och från 1,7 procent till 1,4 procent 2024. Inflationen förväntas fortsätta att sjunka under prognosperioden. Inflationen enligt det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) beräknas nu ligga på 6,5 procent år 2023 (jämfört med 6,7 procent enligt vårprognosen) och 3,2 procent under 2024 (jämfört med 3,1 procent) i EU.

Lägre tillväxt

De senaste uppgifterna bekräftar att den ekonomiska aktiviteten i EU var dämpad under första halvåret 2023, till följd av de stora chocker som EU har drabbats av. En svag inhemsk efterfrågan, och i synnerhet en svag konsumtion, visar att höga och fortsatt stigande konsumentpriser på de flesta varor och tjänster slår hårdare än vad som förväntades i vårprognosen. Detta är fallet trots sjunkande energipriser och en exceptionellt stark arbetsmarknad, med rekordlåg arbetslöshet, fortsatt ökande sysselsättning och stigande löner. Samtidigt visar den kraftiga avmattningen i bankernas kreditgivning till ekonomin att den åtstramade penningpolitiken fått genomslag. Enkätindikatorer pekar nu på en avmattning av den ekonomiska aktiviteten under sommaren och de kommande månaderna, med fortsatt svaghet inom industrin och långsammare tillväxttakt inom tjänstesektorn, trots en stark turistsäsong i många delar av Europa. Sverige har för närvarande lägst tillväxt i Europa med negativ tillväxt.

Den globala ekonomin har klarat sig något bättre än väntat under första halvåret, trots svaga resultat i Kina. Utsikterna till global tillväxt och handel är dock i stort sett oförändrade jämfört med vårprognosen, vilket innebär att EU:s ekonomi inte kan räkna med att få någon större draghjälp från extern efterfrågan.

Totalt sett väntas den svagare tillväxten i EU fortgå under 2024, och effekterna av en stram penningpolitik fortsatt att hålla tillbaka den ekonomiska aktiviteten. En svag återhämtning i tillväxten väntas dock nästa år, i ett läge där inflationen fortsätter att sjunka, arbetsmarknaden förblir stabil och realinkomsterna gradvis återhämtar sig.

Fortsatt sjunkande inflation

Inflationen fortsatte att gå ned under första halvåret 2023 till följd av sjunkande energipriser och ett avtagande inflationstryck från livsmedel och industrivaror. I euroområdet uppgick inflationen till 5,3 procent i juli, det vill säga exakt hälften av toppsiffran på 10,6 procent i oktober 2022, och låg kvar på en stabil nivå i augusti.

Energipriserna väntas fortsätta att sjunka, om än i långsammare takt, under återstoden av 2023. De beräknas öka något igen under 2024 till följd av högre oljepriser. Inflationen inom tjänstesektorn har hittills varit mer ihållande än väntat, men bör dämpas när efterfrågan sjunker till följd av den åtstramade penningpolitiken och det inflationsuppsving som följde efter covid-19 klingar av. Priserna på livsmedel och andra industrivaror än energi kommer att fortsätta att hålla tillbaka inflationen under prognosperioden, och de återspeglar även lägre priser på insatsvaror och normaliserade leveranskedjor.

Prognos präglad av risker och osäkerhet

Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina och andra geopolitiska spänningar fortsätter att utgöra risker och en källa till osäkerhet. Dessutom kan en åtstramad penningpolitik tynga ned den ekonomiska aktiviteten mer än väntat, men även få inflationen att gå ned snabbare och därmed påskynda återställandet av realinkomsterna. Däremot kan höga prisnivåer dröja kvar.

Utsikterna tyngs även ned av de ökande klimatriskerna, som under sommaren visat sig i form av extrema väderförhållanden, naturbränder och översvämningar av en omfattning som saknar motstycke.