Sist men inte minst har en rapport om EU:s inre marknad av Enrico Letta, före detta premiärminister i Italien, uppmanat EU:s institutioner att inrätta en EU-arbetsgrupp för överkomliga bostäder. Rapporten, som ska fungera som input till de politiska ledarna inför 2024–2029-mandatet, tillstår att bostäder inte är ett område för EU-kompetens men menar att bristen utgör en risk för den inre marknaden och att EU därför måste hantera det akuta problemet på ett samordnat sätt. Utöver inrättandet av en arbetsgrupp menar Letta att det finns behov av att revidera utformningen och tillämpningen av existerande EU-regler och fonder och så vidare som har en direkt eller indirekt effekt på nationella bostadsmarknader.
Letta skriver också att begreppet ”socialt boende”, se beslut 2012/21/EU om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, är för snävt och att detta begränsar möjligheten för länderna att utveckla ”public housing policies”. Enligt uppgift är dock Sverige oroade över de många referenserna till det sociala kapitlet och Pelaren om sociala rättigheter.
Medlemsländerna har bett Kommissionen att lägga fram en stor strategi för den inre marknaden senast sommaren 2025, med milstolpar och konkreta förslag och inspiration från Letta-rapporten.
Statsstödsfrågan
Ett annat ämne som är hett och relaterat till den inre marknaden och som bland annat diskuterades vid Konkurrenskraftsrådet i slutet av maj, är frågan om statsstöd – hur mycket som ska kunna ges och under vilka villkor, till vilka sektorer och så vidare. Sverige försöker ihärdigt stå emot försöken att luckra upp existerande regler. Ett möte mellan EU-kommissionen och sex länder, med Nederländerna i spetsen kommer äga rum den 26:e juni.
Vårraporten och Sverige-analysen
Slutligen kan nämnas att Vårrapporten inom ramen för den europeiska terminen presenterades i maj. Där ingår en analys om Sverige som bland annat säger att bostadsbyggandet väntas stabiliseras.
