Energieffektiviseringsdirektivet

Så här i slutet på mars är Sverige halvvägs in i ordförandeskapet för Europeiska unionens råd (det så kallade ministerrådet) och har lyckats förhandla fram ett slutgiltigt beslut av det för Sveriges Allmännyttas medlemmar viktiga energi­effektiviserings­direktivet. Direktivet har setts över för att skynda på arbetet i Europa och den 10:e mars nådde Rådsordförandeskapets och Europaparlamentets förhandlare en preliminär politisk överenskommelse om att minska den slutliga energi­användningen på EU-nivå med 11,7 procent fram till 2030. Medlems­staterna kommer att kunna dra nytta av flexibilitet i fråga om hur målet ska uppnås. Läs mer på rådets webbplats (på engelska): Council and Parliament strike deal on energy efficiency directive

Medlemsstaterna måste gemensamt säkerställa en minskning av den slutliga energi­användningen med minst 11,7 procent fram till 2030, jämfört med prognosen för energi­användningen 2030 som togs fram 2020. Det innebär en övre gräns för EU:s slutliga energianvändning på 763 miljoner ton oljeekvivalenter och 993 miljoner ton oljeekvivalenter för primär­energi­användningen.

Förbruknings­gränsen för slutlig användning kommer att vara bindande för alla medlems­stater, medan målet för primär­energianvändning kommer att vara vägledande.

Det är angeläget för Sveriges Allmännytta att ha fortsatt dialog med Sveriges regering kring implementeringen i Sverige. I synnerhet vad gäller ambitionen att offentlig sektor ska gå före med gott exempel där medlems­länderna ska åläggas att varje år renovera minst 3 procent av den totala golvytan i byggnader som ägs av offentliga organ. Medlems­länderna föreslås definiera offentliga organ som de som upphandlar enligt lagen om offentlig upphandling, vilket skulle innebära olika villkor för de allmännyttiga bostadsbolagen och de privata.

Läs även vår energiexpert Björn Berggrens krönika EU-parlamentet vill höja ambitionsnivån för energieffektivisering.

Energiprestanda i byggnader

När det gäller det andra viktiga direktivet för energi­prestanda i byggnader så antog Europaparlamentet sin ståndpunkt om förslaget till direktiv om byggnaders energi­prestanda (omarbetning) den 14:e mars. Sveriges ordförandeskap har därför precis inlett trilog­förhandlingarna och frågan är om det hinner beslutas innan Sverige lämnar över ordförandeskapet till Spanien i juli.

Parlamentets förslag innebär bland annat höjd ambitions­nivå kring energi­effektivisering av den befintliga bebyggelsen (Artikel 9). Tyvärr riskerar dock nuvarande utformning att skapa svåra förutsättningar som innebär att energi­effektiviseringen inte blir kostnads­effektiv och än värre; genererar ökade växtgasutsläpp.

Med anledning av Parlamentets förslag har Sveriges Allmännytta tillsammans med HSB och Riksbyggen därför skickat ett brev till ansvariga ministrar i Sverige och påtalat ett antal farhågor kring kostnads­effektivitet och miljönytta baserat på uträkningar och fakta från våra medlemmar. Läs även kort nyhet om konsekvenserna av förslaget.

Reviderad elmarknadsdesign

Den 14:e mars presenterade Europeiska kommissionen ett förslag om reviderad elmarknadsdesign som syftar till att snabbare öka andelen förnybar energi och fasa ut fossila bränslen, stärka konsumenternas ställning på elmarknaden och skydda dem mot framtida pris­toppar och potentiell otillbörlig marknads­påverkan samt göra EU:s industri ren och mer konkurrenskraftig. Sveriges Allmännytta kommer tillsammans med Regeringskansliet och andra aktörer analysera förslaget för att försöka utröna konsekvenser för Sverige och Sveriges Allmännyttas medlemsbolag.