Som ett led i Europas strävan att bli världens första klimatneutrala kontinent ska vi sänka utsläppen med 55 % till 2030 (enligt det så kallade ”55 %-paketet”). Därför föreslås som tidigare rapporterats ett antal nya lagar och skärpningar av befintlig lagstiftning.
De som är särskilt intressanta för Sveriges Allmännytta är energieffektiviseringsdirektivet med sitt krav på att offentligt ägda bostäder, det vill säga alla kommunalägda bostadsbolag, ska renovera minst 3 procent av den totala golvytan i byggnader årligen. Även direktivet om energiprestanda i byggnader kan komma att påverka Sveriges Allmännyttas medlemsbolag med krav på en ökad utbyggnad av solenergi i byggnader, regelverket om energideklarationer samt förslag om krav på laddinfrastruktur för elfordon.
Förslagen har nu knådats av de olika institutionerna och det är dags för de så kallade ”trilogförhandlingarna” där Kommissionen, Parlamentet och Rådet tillsammans förhandlar fram slutversionen. Det faktum att Sverige sannolikt kommer att leda trilogförhandlingarna för något/några av energiförslagen under det svenska ordförandeskapet i Rådet våren 2023 är intressant: å ena sidan måste man då agera neutral ledare och inte propsa för mycket på sina egna mål, å andra sidan har man ändå ett visst svängrum för att styra samtalen. Viktigt att Sveriges Allmännytta under hösten för fram synpunkter till regeringen hur vi ser på de olika skärpningarna i lagstiftningen och hur de kommer att påverka möjligheten att bidra till bostäder för alla.
