2023 års upplaga av den interaktiva publikationen ” Bostäder i Europa” (Housing in Europe) är nu ute. Den här publikationen fokuserar på bostäder över hela Europa och ger en detaljerad översikt över ett ämne som spelar en viktig roll i allas liv.
Publikationen är organiserad i 3 avsnitt, ”Hur vi bor”, ”Bostadskostnad” och ”Byggande”, och ger uppgifter om huruvida vi bor i hus eller lägenhet och om vi äger eller hyr, om storlek och kvalitet på bostäder och om miljöpåverkan. Den presenterar också utvecklingen av huspriser och hyror sedan 2010, hur byggsektorn utvecklats sedan dess och de mest bebyggda områdena i EU.
Den visar att det finns stora skillnader inom Europa om hur vi bor när det gäller storlek, typ och kvalitet på bostäder och om vi äger eller hyr. Utvecklingen av huspriser och hyror varierar också avsevärt mellan länderna.
Visste du till exempel att:
- Över två tredjedelar av människorna i EU bodde i hushåll som ägde sitt hem
- De högsta andelarna av ägande finns i Rumänien (95 procent av befolkningen bodde i ett hushåll som ägde sitt hem).
Andel av personer som äger eller hyr sitt boende år 2022 (i %). © Eurostat
- I alla medlemsstater, utom Tyskland, var ägande vanligare. I Tyskland var det något vanligare att hyra och 53 procent av befolkningen var hyresgäster. Sverige kommer på femte plats med 35,8 procent som hyr sitt boende.
- De högsta andelarna av ägande finns i Rumänien (95 procent av befolkningen bodde i ett hushåll som ägde sitt hem).
- Drygt hälften av EU:s befolkning bodde i ett hus
- 52 procent av befolkningen bor i ett hus, medan 47,5 procent bor i lägenhet (0,5 procent bodde i annat boende, som husbåtar och skåpbilar).
- Hus är vanligast i två tredjedelar av medlemsstaterna. Irland (89 procent) registrerade den högsta andelen av befolkningen som bor i ett hus. Det bör noteras att detta inkluderar radhus. Sverige ligger på 51,8 procent. Den högsta andelen för lägenheter observerades i Spanien (66 procent). Sverige ligger på 47,7 procent.
- I genomsnitt 1,6 rum per person i Europa…
- Storleken på bostäder kan mätas som det genomsnittliga antalet rum per person: det fanns i genomsnitt 1,6 rum per person i EU 2022.
- Bland medlemsländerna registrerades det största antalet på Malta (2,3 rum per person). I andra änden av skalan fanns Polen, Rumänien och Slovakien (alla 1,1 rum). Sverige ligger lite över medel med 1,8 rum per person.
- … och 2,3 personer per hushåll inom EU
- En relaterad indikator är antalet personer per hushåll. Det fanns i genomsnitt 2,3 personer per hushåll i EU 2022.
- Bland medlemsstaterna varierade detta antal från 3,1 personer i Slovakien ner till 1,9 personer i Finland, med 2,0 personer i Sverige.
- Utsläppen av växthusgaser från hushåll för uppvärmning och kyla varierade från 26 kg per capita i Sverige till 1 636 kg i Luxemburg
- En del av utsläppen av växthusgaser kommer från hushållen när de eldar fossila bränslen för att värma upp sina hem, koka vatten, laga mat och luftkonditionering. Detta motsvarade 733 kg per capita i EU 2021, en minskning från 914 kg 2010.
- År 2021 observerades de största värdena i Luxemburg (1 636 kg per capita). Det lägsta värdet återfanns i Sverige (26 kg per capita).
- Bostadspriserna steg med 47 procent i EU mellan 2010 och 2022
- Ser man till utvecklingen av bostadspriserna mellan 2010 och 2022 har det varit en stadig uppåtgående trend sedan 2013 med särskilt stora ökningar mellan 2015 och 2022. Totalt blev det en ökning med 47 procent mellan 2010 och 2022. Det var höjningar i 24 Medlemsstater och minskningar i 2 under denna period (data för Grekland saknas).
- De största ökningarna observerades i Estland (+192 procent), medan störst minskning registrerades i Italien (-9 procent). I Sverige ökade priserna med 65 procent.
- Hyrorna ökade med 18 procent
- Det har skett en stadig ökning av hyrorna i EU mellan 2010 och 2022 – totalt 18 procent under hela perioden. Det skedde en ökning i alla medlemsstater utom Grekland (-25 procent). Den största ökningen registrerades i Estland (+210 procent). På Cypern var ökningen endast 0,2 procent. I Sverige ökade hyrorna med 19,8 procent.
- Byggproducentpriserna steg med 40 procent mellan 2010 och 2022
- Byggproducentpriserna för nya bostäder i EU har också ökat under perioden 2010 till 2022 – särskilt sedan 2016, och särskilt kraftigt från 2021 till 2022. Ökningen under hela perioden var 40 procent.
- Bland medlemsstaterna observerades den största ökningen i Ungern (+124 procent). Grekland var den enda medlemsstaten som noterade en minskning (-1 procent). Sverige hade en ökning med 43,2 procent.
- Nästan 20 procent av den disponibla inkomsten går till bostäder
- I genomsnitt i EU 2022 gick 19,6 procent av den disponibla inkomsten till boendekostnader. Detta skilde sig åt mellan medlemsstaterna, med den högsta andelen i Grekland (34,2 procent). I Sverige lägger vi 22,2 procent i snitt. Malta ligger lägst med 8,8 procent.
- 5,9 procent av BNP 2022 investeras i bostäder i EU
- I EU 2022 investerades 5,9 procent av BNP i bostäder. Denna andel skilde sig mellan medlemsstaterna, från 8,6 procent i Cypern ner till 1,6 procent i Grekland. Sverige ligger på 5,2 procent.
Länkar och dokument
