Sverige behöver en bostadspolitik för alla, en generell bostadspolitik som ser till att hela bostadsmarknaden fungerar bra och inte en politik som reduceras till att träda in där marknaden misslyckas. Att utveckla den generella bostadspolitiken är den enklaste, effektivaste och minst kostsamma lösningen för att alla ska kunna ha ett bra boende till rimlig kostnad. Allmännyttiga bostadsföretag, besittningsskydd för hyresgäster, bruksvärdesregler och investeringsstöd är alla delar av den generella bostadspolitiken.

Den generella bostadspolitiken måste kompletteras med riktade åtgärder till hushåll som behöver särskilt stöd. Bostadsbidrag, bostadstillägg, bostadsanpassningsbidrag, försörjningsstöd, sociala kontrakt och förturer är exempel på åtgärder som riktar sig till människor som har svårt att efterfråga ett boende på marknadens villkor.

Riksdagen har beslutat om ett mål för bostadsmarknaden: Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Ska detta mål uppnås behöver bostadspolitiken fokusera dels på att öka konsumenternas möjlighet att efterfråga lämpliga bostäder, dels på att utbudet ska matcha behovet. Det behöver alltså byggas fler bostäder för att matcha behovet och hushållen måste också ha råd att efterfråga de bostäder de behöver. Genom bland annat pressade byggpriser, balanserade ekonomiska villkor mellan ägt och hyrt, ett höjt bostadsbidrag, en statlig hyresgaranti och en utveckling av sociala kontrakt kan vi komma närmare målet.

Allmännyttan har en viktig roll i samhällsbygget och tar ett stort socialt ansvar genom att erbjuda bostäder för alla oavsett inkomst, ursprung, ålder och hushållstyp. Det handlar både om att tillhandahålla ett varierat bostadsutbud som attraherar olika hyresgäster och att erbjuda ett boende till människor med särskilda behov eller som av olika skäl har en svag ställning på bostadsmarknaden. Men allmännyttan kan inte ta hela det bostadssociala ansvaret. Privata hyresvärdar äger ungefär lika många hyresbostäder och måste ta sin del av ansvaret.

För hyresvärdar är det av största vikt att hyresgästerna kan betala hyran. Samtidigt ska tillträdeskraven vara rimliga och inte utestänga bostadssökande i onödan. Hyresvärdar bör ha en genomarbetad uthyrningspolicy samt ett aktivt och systematiskt arbete för att motverka den svarta bostadsmarknaden. Självklart ska bostadsbidrag räknas som inkomst; bidraget har tillkommit just för att ge ekonomiskt svaga hushåll större möjligheter att efterfråga lämpliga bostäder. Allt fler allmännyttiga bostadsföretag har sänkt tillträdeskraven vad gäller inkomstnivåer och godtar nu flera olika inkomstslag. Det har möjliggjort för fler personer att ta sig in på hyresmarknaden.

I flera andra länder finns någon form av socialbostäder. Det fungerar på olika sätt i olika länder men gemensamt är att de är avsedda för låginkomsttagare och har subventionerad hyra. Liknande lösningar förespråkas ibland i den svenska bostadspolitiska debatten. Det är dock ingen bra lösning enligt Sveriges Allmännytta. För samhället skulle det bli dyrt att subventionera bostäderna och det kräver också ett omfattande regelverk och en kontrollapparat. Enskilda människor och familjer riskerar att bli utpekade som fattiga som inte klarar sig själva. Inkomsttak kan också ge inlåsningseffekter. Det är inte en önskvärd utveckling på den svenska bostadsmarknaden. Samhällets stöd till låginkomsthushåll för att de ska kunna efterfråga en lämplig bostad bör i stället ges genom ett höjt bostadsbidrag. Då kan fler människor få bättre möjlighet att efterfråga bostäder de vill ha.

Staten behöver ge ett ekonomiskt stöd i form av bostadsbidrag som gör det möjligt för hushåll med svag ekonomi att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder oavsett om man bor i hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt. Utformningen av bostadsbidraget behöver ses över när det gäller målgrupper och hushållstyper. Samtidigt måste nivåerna höjas så att de står i rimlig relation till dagens boendekostnader.

I allmännyttans uppdrag ingår både att tillhandahålla ett varierat bostadsutbud av god kvalitet som kan attrahera olika hyresgäster och att tillhandahålla bostäder för grupper med särskilda behov samt för personer som har en svag ställning på bostadsmarknaden. Flertalet medlemsföretag samarbetar på olika sätt med sin kommun för att erbjuda bostäder åt personer som har särskilt svårt att får en bostad, bland annat genom sociala kontrakt eller med metoden ”Bostad först”.

Sociala kontrakt avser inte särskilda bostäder utan tecknas för olika lägenheter spridda i beståndet. Dessa kontrakt övergår många gånger till ett vanligt förstahandskontrakt, om hyresgästen sköter sitt boende och betalar hyran, vilket oftast är fallet. Sociala kontrakt är en bra metod för att fler ska kunna få en bostad och behöver utvecklas vidare. Till detta kommer vräkningsförebyggande arbete i samverkan med kommunen, ett effektivt sätt att göra det möjligt för hushåll att bo kvar. Det motverkar också hemlöshet.

För att underlätta tillträde på bostadsmarknaden för personer och hushåll som trots ekonomisk förmåga har svårt att få ett förstahandskontrakt bör en statlig hyresgaranti införas. Garantin ska kunna sökas och beviljas i förväg så att den kan visas upp för hyresvärden i samband med kontraktsskrivning. Den befintliga kommunala garantin – för vilken kommunerna erhåller statligt stöd – fungerar inte bra och används i väldigt liten utsträckning. Med en helt statlig hyresgaranti som fungerar på samma sätt överallt blir stödet lika stort och tillgängligt på likvärdiga villkor över hela landet. Boverkets förslag om en statlig hyresgaranti bör därför genomföras.

Marknadsrapport ”Allmännyttas bostadssociala ansvar” (2021)
I denna årliga marknadsrapport beskrivs med hjälp av fakta, statistik och analys det bostadssociala ansvar som allmännyttan tar. I årets rapport finns ett särskilt kapitel som handlar om hur bostadsföretag av olika storlek arbetar med förturer till hyreskontrakt.

Tillträdeskrav vid uthyrning av bostäder (2018)
Denna vägledning som Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna gemensamt tagit fram rörande hyresvärdars tillträdeskrav bygger på kunskaper om och positiva erfarenheter av vad som har betydelse för att hyran betalas i tid.

Ansvarsfull uthyrning av bostäder (2016)
En vägledning till bostadsföretagens arbete med uthyrningspolicy som ska beskriva hur lediga lägenheter ska fördelas och vilka krav som är nödvändiga och rimliga att ställa på en hyresgäst när ett nytt hyresavtal tecknas. Vägledningen fokuserar på den ordinarie uthyrningsverksamheten, samarbetet med kommunen och motarbetandet av den svarta bostadsmarknaden.