I Sverige finns omkring fem miljoner bostäder. Drygt 30 procent av dessa är hyresbostäder. Resten av bostadsbeståndet är ägda villor och radhus samt bostadsrättslägenheter.
Alla bostadstyper och upplåtelseformer behövs och människor ska fritt kunna välja hur man vill bo. Staten ska förhålla sig neutral till människors val av bostad och inte gynna eller missgynna någon beroende på vilken upplåtelseform man valt att bo i. En blandning av upplåtelseformer och olika slags bostäder med varierande standard bör finnas i alla stadsdelar och bostadsområden. Det ökar människors valfrihet och bidrar till att motverka segregation.
Dagens regler på skatteområdet – med avdragsrätt för skuldräntor och ROT-åtgärder för de som äger sin bostad eller har en bostadsrätt – innebär att de får omfattande subventioner, till skillnad från de som bor i hyresrätt. Detta leder till ekonomisk obalans mellan upplåtelseformerna och missgynnar hyresrätten. En statlig utredning har konstaterat att boendekostnaden per månad för en nybyggd trerumslägenhet blir tre tusen kronor högre för en hyresrätt jämfört med en bostadsrätt.
För att möjliggöra ett ökat byggande av hyresbostäder och renovering av befintligt bestånd med rimlig hyra krävs reformer som minskar den ekonomiska obalansen. De olika upplåtelseformerna – hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt – skiljer sig åt juridiskt och ekonomiskt på flera sätt och någon fullständig neutralitet kan därför inte uppnås. Med fokus på den enskilde bostadskonsumenten kan dock flera åtgärder vidtas för att minska obalansen.
Sveriges Allmännytta vill att:
- Bostadshyra beläggs med en låg momssats. Med en låg momssats (sex procent) blir det möjligt för fastighetsägaren att dra av den ingående momsen (25 procent). På så sätt skapas ett utrymme som gör att fler investeringskalkyler går ihop samtidigt som hyrorna kan hållas på en rimlig nivå.
- Det blir möjligt att göra skattemässigt avdragsgilla avsättningar för framtida fastighetsunderhåll. På så sätt kan fastighetsägaren spara ihop medel till kommande underhåll, vilket innebär att hyreshöjningarna kan hållas nere när det är dags för renovering. Då skjuts inte renoveringskostnaderna framåt till nästa generation utan betalas av hyresgästerna i takt med att fastigheten används och slits.
- Den kommunala fastighetsavgiften slopas. För nybyggda hus gäller avgiftsbefrielse under 15 år, men avgiften bör slopas helt eftersom den innebär en onödig dubbelbeskattning. Självklart ska fastighetsägarens vinst beskattas, precis som i all annan näringsverksamhet. Däremot ska inte husen beskattas, precis som fabrikens maskiner och kontorens datorer inte ska beskattas.
- ROT-stödet utvidgas till att även omfatta hyreshus. Dagens ROT-stöd ger småhusägare och bostadsrättsinnehavare en möjlighet att minska arbetskostnaden för reparation, ombyggnad och tillbyggnad av bostadshus. Utformningen av detta stöd missgynnar boende i hyresrätt och är en uppenbar orättvisa. Ett motsvarande stöd bör ges till hyresrätten, men det behöver utformas på ett annat sätt för att säkerställa att det gynnar de enskilda hushållen.
Sveriges Allmännytta har tillsammans med Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen presenterat ett åtgärdspaket med mindre förändringar i skattesystemet som kan genomföras snabbt.
Förslagen syftar till att öka möjligheterna att bygga nya, upprusta och ställa om befintliga bostäder med hyror som fler kan efterfråga, att minska de skattemässiga skillnaderna mellan olika upplåtelseformer och att underlätta för en mer flexibel användning av våra fastigheter.
Dessutom kommer de att minska den administrativa bördan av att hantera skattereglerna för både hyresvärdar och Skatteverket. Följande åtgärder föreslås i rapporten Fem skatteförslag för en flexibel och hållbar bostadsmarknad:
- Förenkla momsreglerna.
- Lätta på begräsningarna för ränteavdrag.
- Slopa fastighetsavgiften för hyreshus.
- Öka avsättningsmöjligheter och avdragsrätt för reparationer.
- Inför samma stämpelskatt för alla.
Fem skatteförslag för en flexibel och hållbar bostadsmarknad (2021)
I denna rapport lyfter Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta fram några förslag på åtgärder, som innebär att skattesystemet kan bidra till att utveckla en mer socialt och miljömässigt hållbar fastighetssektor, genom fungerande skattemässiga villkor för olika boendeformer. Förslagen avser mindre förändringar i det befintliga skatteregelverket, men som kan få stor betydelse för att lätta på bördan som dagens regelverk innebär.
Balanserade ekonomiska villkor – en skattereform för hyresrätten (2017)
I denna rapport beskrivs obalansen mellan de olika upplåtelseformerna i de statliga regelverken för skatter och subventioner och hur den har ökat under senare år. Vidare analyseras skatteutfallet för boende i olika upplåtelseformer, i både nybyggda och äldre bostäder. Avslutningsvis presenteras ett förslag till en skattereform som leder till bättre balans och därmed till att hyresrätten kan bli en än mer attraktiv upplåtelseform.
