I den penningpolitiska rapporten förutspår Riksbanken att inflationen kommer att ligga på 2,3 procent under 2022 och signalerar inte någon räntehöjning förrän 2024. Marknaden gör dock en annan bedömning och tror att reporäntan kommer att höjas om ungefär ett år och sedan öka i en måttlig takt upp till 0,75 procent fram till vintern 2024. Detta är dock förstås mer eller mindre kvalificerade gissningar.
Att reporäntan lämnas oförändrad var ett förväntat beslut. Det som var mer intressant var hur Riksbanken skulle agera när det kommer till stödköp av bland annat statsobligationer och bostadsobligationer nu när inflationen ökar. Riksbanken kan nämligen påverka både samhällsekonomin och inflationen på fler sätt än att höja eller sänka reporäntan. Köp av olika former av obligationer påverkar de långa räntorna och inflationen – en modern form av den klassiska sedelpressen.
När det kommer till obligationsköp skriver Riksbanken att de kommer att fortsätta redan inledda program och kommer sedan bibehålla nivån på obligationer. Obligationer förfaller efter en viss tid och för att bibehålla nivån har de beslutat att köpa obligationer för 37 miljarder kronor under första kvartalet 2022. Riksbanken menar att för att inflationen ska vara nära målet på 2 procent, krävs att kostnadstrycket ökar mer bestående. Därför anser de att det behövs ett fortsatt stöd från penningpolitiken.
Bred uppgång av inflationen
Enligt SCB är prisuppgången i Sverige just nu bred. De nämner bland annat att priserna på idrottstävlingar, bio, teater, TV-apparater och livsmedel ökar. Även energi och uppvärmning bidrar starkt till den höga inflationstakten. Vi ser även att priserna på transport och kommunikationer ökar, vilket beror på ökade priser på drivmedel.
Samma tendenser ses även i övriga delar av världen. Den amerikanska inflationssiffran landade på 6,2 procent, den högsta siffran sedan 1990. Även inom EU ökar det allmänna prisläget. Konsumentprisindex (HICP), ligger inom EU på 4,1 procent.
Högst ökning av byggpriser sedan 90-talskrisen
I förra veckan kom SCB även med nya siffror för Faktorprisindex, som mäter kostnadsförändringar för produktionsfaktorer i bostadsbyggandet. Siffran för oktober landade på 8,2 procent. Man får backa ända till innan 90-talskrisen för att hitta högre siffror. De ökade kostnaderna för insatsvaror till bostadsbyggandet kommer inte bara att driva upp kostnaderna inom nyproduktion, även renoveringar och underhåll i befintligt bestånd blir dyrare.
Konflikt mellan USA och OPEC+
I USA är man mer bekymrad över inflationen än i Sverige. Priset på bland annat olja har ökat kraftigt och den amerikanske presidenten har därför beordrat att 50 miljoner fat olja ska tas i bruk från landets strategiska oljereserv. Det är ett historiskt beslut och visar med all tydlighet att den amerikanska administrationen tar de ökade energipriserna och inflationshotet på allvar. Marknaden har dock inte reagerat på beslutet. Oljepriset ligger kvar på samma höga nivåer, kanske beroende på att beslutet retade upp oljekartellen OPEC+ till den grad att de hotar med att dra ner på sina planerade produktionsökningar.
Turbulent tid
Vi befinner oss just nu i en turbulent och svåranalyserad tid. Det råder stor osäkerhet i världsekonomin. Pandemin ökar i omfattning, komponentbristen består och energipriserna ligger på höga nivåer. Inflationen plågar många länder, inte minst USA, där den amerikanska centralbanken nu flaggar för snabbare åtstramningar än vad de tidigare planerat. Riksbanken gör dock en annan bedömning och vi får hoppas att den är korrekt.
En positiv – om än kortsiktigt kännbar – effekt av de höga priserna på fossila bränslen bör kanske nämnas i sammanhanget, nämligen att incitamenten att investera i förnyelsebara energikällor ökar.
Håkan Larsson
Chefsekonom på Sveriges Allmännytta
