I statsbudgeten för 2024 ingår ett tilläggsbidrag i bostadsbidraget till och med 30 juni. Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att tilläggbidraget förlängs från den 1 juli till och med den 31 december 2024 för att därefter upphöra.

Syftet med tilläggsbidraget är att ekonomiskt utsatta barnfamiljer ska kunna klara sina boendekostnader trots höjda levnadsomkostnader till följd av höjda priser.

Borde höjas permanent

Tilläggsbidraget motsvarar 40 procent av det preliminära bostadsbidraget, vilket innebär att det höjda stödbeloppet kan uppgå till högst 2 100 kronor i månaden. Statens kostnad beräknas uppgå till 650 miljoner kronor.

– Det är bra att det tillfälliga tilläggsbidraget förlängs. Bostadsbidraget är ett träffsäkert stöd till hushåll med svag ekonomi. Men det borde höjas permanent. Även om inflationen nu dämpas så har en högre prisnivå etablerats, vilket särskilt drabbar hushåll med ansträngd ekonomi, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Utöka målgruppen

Enligt statistik från Försäkringskassan var det närmare 126 000 hushåll som tog emot bostadsbidrag i december 2023. Av dessa var den dominerande delen, 106 100 hushåll, barnhushåll, vilket motsvarar knappt 84 procent. Det är en minskning från december 2021 då knappt 156 000 hushåll tog emot bostadsbidrag.

– Regeringens förslag innebär att endast barnfamiljer får ta del av det höjda bostadsbidraget, men de ökade levnadsomkostnaderna drabbar alla hushåll. Även låginkomsthushåll utan barn som är berättigade till bostadsbidrag borde få tilläggsbidraget, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Syftet med det statliga bostadsbidraget är att göra det möjligt för hushåll med svag ekonomi att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. Bostadsbidragets värde har dock under flera års tid urholkats i förhållande till hyresutvecklingen, samtidigt som målgruppen har begränsats kraftigt.

Fler förslag på förändring

Jörgen Mark-Nielsen framhåller att bostadsbidraget behöver ses över på flera sätt:

• Nivån på bostadsbidraget måste stå i rimlig relation till boendekostnaderna. Därför behöver nedtrappningsgränsen och de övre bostadskostnadsgränserna höjas.
• Nivån på bostadsbidraget måste följa med när boendekostnaderna ökar. Bidraget bör därför indexeras så att inte varje höjning ska kräva ett riksdagsbeslut.
• Månadsavstämning mot hushållens inkomster bör införas så snart som möjligt för att hushållen ska få rätt bidrag från början, vilket minskar risken för återbetalningskrav och den skuldsättning som detta kan leda till.
• Försäkringskassan behöver kunna besluta om förhandsbesked om bostadsbidrag. Ett sådant besked skulle väsentligt underlätta för hushåll med svag ekonomi att få hyra en lägenhet.

– Med dessa förändringar skulle bostadsbidraget bli det viktiga bostadspolitiska verktyg som det kan vara. Det finns ett brett politiskt stöd för höjda bostadsbidrag och förhoppningsvis återkommer regeringen i budgetpropositionen för 2025 med konkreta förslag, säger Jörgen Mark-Nielsen.