I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att medel anslås för två åtgärder:

• Bostadspolitisk utveckling i norra Sverige
• Subventionerade kreditgarantiavgifter för bostadsbyggande i etablerings- och omställningskommuner oavsett var i Sverige de ligger

För bostadspolitisk utveckling i norra Sverige anslås 140 miljoner kronor år 2025. Anslaget beräknats 2026 uppgå till 380 miljoner kronor, och 2027 och 2028 till 505 miljoner kronor. Anslaget får användas för utgifter för lån till bostadsinvesteringar i vissa kommuner. Hur detta stöd ska konstrueras framgår inte i budgetpropositionen.

– Medlen ska fungera som en katalysator för bostadsbyggandet i de berörda kommunerna, säger bostadsminister Andreas Carlson.

Subventionerad kreditgaranti

Den som erhåller en statlig kreditgaranti betalar en avgift som är baserad på en uppskattning av risken. I de aktuella etablerings- och omställningskommunerna är risken förhållandevis hög och subventionen kan då hålla nere avgiften så att den motsvarar risken vid bostadsbyggande i kommuner med mer ”normala” förhållanden. För ändamålet anslås 10 miljoner kronor år 2025. Anslaget beräknas uppgå till 20 miljoner kronor per år 2026–2032.

Utredarförslag saknas

Regeringens förslag bygger delvis på de förslag som regeringens utredare Peter Larsson lämnade tidigare i år. Han föreslog även att taket för kreditgarantiavgiften skulle höjas från 22 000 kronor till 40 000 per kvadratmeter boarea.

Vidare föreslog han att staten skulle ge Norrlandsfonden ett kapitaltillskott för att finansiera bostadsbyggande samt att det införs en statlig hyresförlustgaranti. Syftet med garantin skulle vara att avlasta en del av den risk som en tänkbar investerare upplever inför ett beslut om att bygga bostäder. Inget av dessa föreslag finns med i budgetpropositionen.

”Detaljerna behöver klargöras”

Anders Nordstrand framhåller att det är positivt att regeringen presenterar ett stöd för att få fram fler bostäder i de expanderande kommunerna i norra Sverige.

– Det framgår dock inte hur detta stöd kommer att utformas. Det är viktigt att detaljerna klargörs så snart som möjligt, säger han.

Anders Nordstrand välkomnar även förslaget om sänkta kreditgarantiavgifter i alla etablerings- och omställningskommuner.

– Nyindustrialiseringen pågår inte bara i Norrland, utan även på andra orter runt om i landet. Men regeringen borde också höja taket för avgiften enligt Peter Larssons förslag. De kraftigt höjda byggkostnaderna under senare år motiverar en sådan höjning.

Han konstaterar dock att flertalet av Sveriges Allmännyttas medlemsföretag lånar med kommunal borgen – och då behövs ingen kreditgaranti.

Regeringens förslag innebär statsstöd enligt EU:s regelverk. Det förutsätter att åtgärderna godkänns av EU-kommissionen innan de får genomföras, vilket kan dra ut på tiden.

Tilläggsbidraget sänks

Under pandemin infördes det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer som redan erhåller bostadsbidrag. För att möta de höjda boendekostnaderna har det sedan förlängts ett halvår i taget under flera år. Nu föreslår regeringen att tilläggsbidraget sänks från 40 till 25 procent av bostadsbidraget för att helt upphöra vid halvårsskiftet 2025.

– Även om inflationen har minskat så har boendekostnaden parkerat på en högre nivå samtidigt som hushållens reala inkomster minskat. Därför borde bostadsbidraget inte minskas, utan i stället höjas och sedan indexeras för att hålla jämna steg med boendekostnaderna. Bidraget är samhällets viktigaste verktyg för att människor med låga inkomster ska kunna efterfråga lämpliga bostäder, säger Anders Nordstrand.

Vill typgodkänna småhus

Regeringen kommer att ge Boverket i uppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras, och undersöka förutsättningarna för att, med vissa begränsningar, bygglovsbefria uppförande av sådana typgodkända småhus, det så kallade Sverigehuset.

– Regeringen borde också ge Boverket i uppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av flerbostadshus kan genomföras. Ett typgodkännande av tekniska egenskapskrav för standardiserade hus skulle möjliggöra ett mer kostnadseffektivt och industrialiserat byggande, vilket spar både tid och pengar. Husen blir färdigbyggda tidigare och hyrorna blir lägre, säger Anders Nordstrand.

– Regeringens förslag kommer att få betydelse för bostadsförsörjningen i etablerings- och omställningskommuner, men Sverige är större än så och det behövs fler åtgärder eftersom förhållandena skiljer sig väldigt mycket mellan olika orter, säger han.

Både bostadsbrist och vakanser

Byggpriserna har stigit kraftigt och nyproduktionen har minskat radikalt. Flera svenska kommuner, där en stor andel av Sveriges befolkning bor, har i dag underskott på bostäder. Det drabbar både enskilda människor och näringslivet. Enligt Boverkets senaste prognos påbörjas endast 25 000 nya bostäder i år.

– Problembilden är betydligt mer komplex än så. Vi har fått en situation med både bostadsbrist och outhyrda lägenheter, fast på olika orter. Flera medlemsföretag står nu med tomma lägenheter. På andra orter saknas bostäder samtidigt som det är svårt för företagen att få ihop investeringskalkyler med rimliga hyror, säger Anders Nordstrand.

Kraftiga prisökningar av energi, varor och tjänster slår hårt mot alla fastighetsägare som inte har andra intäkter än hyrorna. I år väntas hälften av Sveriges Allmännyttas medlemsföretag gå med förlust eller göra ett nollresultat. Då är det svårt att bygga nytt, renovera befintliga hus och att vidmakthålla en önskvärd standard på underhållet.

– Regeringen har hittills fokuserat på det ägda boendet, men alla upplåtelseformer behöver uppmärksammas.

Sveriges Allmännytta har föreslagit att en låg moms läggs på hyran så att ingående moms kan dras av, att hushåll i nybyggda hyresbostäder får en tillfällig skattereduktion, att ränteavdragsbegränsningarna minskas och att renoveringsstöd inte bara ska lämnas till dem som äger sin bostad utan också till hyresbostäder.

– Det finns även åtgärder som inte kostar staten en krona. Om allmännyttan undantas från kravet på att följa lagen om offentlig upphandling skulle alla bostadsföretag konkurrera på samma villkor. Då skulle våra medlemsföretag bygga snabbare och till lägre kostnad, säger Anders Nordstrand.