För drygt tre år sedan tog Sveriges Allmännytta fram en vägledning för hur medlemsföretagen genom ett systematiskt arbetssätt kan arbeta för att förebygga fusk och kriminalitet på sina byggarbetsplatser och därmed skapa en sund byggkonkurrens.

Nu är det dags för en uppdatering.

– Arbetet mot arbetslivskriminalitet sker på många olika plan och av många olika aktörer i bygg- och fastighetsbranschen och utvecklas kontinuerligt. Vi har därför sett ett behov av att skärpa till och förtydliga vissa skrivningar i upphandlingsdokument och avtalsbilagor, säger Sofia Hansdotter.

Det handlar både om att förtydliga de krav som gäller entreprenörer, underentreprenörer och deras personal på byggarbetsplatsen, och om att förtydliga det arbetssätt som gäller för både byggherrar och entreprenörer.

Nya initiativ

Sedan den förra vägledningen har andra branschinitiativ tillkommit. Till exempel har bankerna genom organisationen Bankinfrastruktur i Sverige sammanställt nya krav som kreditgivare ställer på kredittagare som vill genomföra projekt i byggbranschen (kallas även bankinitiativet Hållbar byggbransch).

Det har även tillkommit en del nya lagar, regler och tillämpningar sedan sist – till exempel utökade möjligheter för myndigheter att dela uppgifter sinsemellan.

Vad blir den största förändringen i den nya uppdaterade vägledningen?

– Vi har förtydligat vilka krav en byggherre som lyder under LOU behöver ställa, till exempel kring uteslutningsgrunder, kvalificeringskrav och särskilda arbetslivsvillkor.
Vi har även lagt till fler detaljer i beskrivningen av det arbetssätt som byggherrar och beställare av ett byggprojekt behöver ha, plus lagt till mer utförliga beskrivningar om vad varje AMA-kod innebär.

Innebär detta en skärpning av hur bostadsbolagen borde jobba?

– Ja, det kan man säga. Det ligger ett stort ansvar på en byggherre i de här frågorna. Det är viktigt att öka kunskapen och förstå vilka krav man måste ställa på alla byggprojekt i dag och vilken nivå av uppföljning och kontroll man måste göra, säger Sofia Hansdotter.

Måste ställa höga krav

Byggbranschen är en riskfylld bransch, framhåller hon – och när det gäller fusk och brottslighet är byggprojekten särskilt utsatta.

– Detta visar sig om och om igen. Alla byggherrar måste vara på tårna, ställa höga krav och också följa upp kraven. Vid brister borde det finnas sanktioner, som till exempel kan innebära att en leverantör behöver lämna sitt uppdrag eller betala viten om man inte följer avtal.

Är arbetssättet i vägledningen en rekommendation eller måste bostadsföretagen jobba så här?
– Alla organisationer och aktörer som agerar i samhällsbyggnadsbranschen är överens om att vi tillsammans måste arbeta för att stävja kriminalitet och främja sund konkurrens på de sätt som respektive aktör har möjlighet till.

Har praxis förändrats under de senaste åren?
– Det är mer vedertaget att alla byggherrar måste göra åtgärder, ställa högre krav och följa upp dem.

Diskutera innehållet på fastighetsträff

Den nya uppdaterade vägledningen kommer att vara klar efter årsskiftet. Men Sofia Hansdotter tipsar om att det finns en möjlighet att påverka slutversionen innan den publiceras. Innehållet kommer att presenteras under Sveriges Allmännyttas Fastighetsutvecklingsträff den 22–23 januari, där alla deltagare sedan får diskutera och lämna synpunkter.

– Vi hoppas att många vill komma och både lyssna och diskutera så att vi får en vägledning med riktigt bra och användbara arbetssätt, säger Sofia Hansdotter.

Tre parter i samarbete

Arbetet med den nya vägledningen görs i samarbete med Fastighetsägarna och Byggherrarna.

– Det finns stora fördelar med att alla byggherrar gör på samma sätt och ställer tuffa krav när det gäller att få bort fusk och brottslighet från våra byggen. Vi är alla branschorganisationer som företräder byggherrar och arbetar med samma mål. Då är det bättre att göra gemensam sak i stället för att alla uppfinner ett eget hjul. Och tillsammans har vi stor påverkan i de här frågorna.

Det säger Martin Ingvarson, Sveriges Allmännyttas lokalexpert, som också arbetar med den uppdaterade vägledningen.

Allas ansvar

Han understryker att detta är viktiga frågor för bostadsbolagen.
– Den utbredda arbetslivskriminaliteten leder ju till att företag inte kan konkurrera på lika villkor, att skattepengar går till företag som fuskar, att människor exploateras och riskerar att skadas eller få jobba för småpengar. Dessutom urholkas samhällets välfärd samtidigt som den organiserade brottsligheten göds. Det är allas vårt ansvar att motarbeta detta, säger han.

Är det något medlemsföretagen hör av sig mycket om?
– Många av våra medlemsföretag, framför allt de som bygger relativt ofta och mycket, har en god kännedom om problemen och är medvetna om hur de till exempel ska utföra kontroller på arbetsplatserna. Samtidigt är det många som inte följer upp sina leverantörer och leverantörsavtal och som därför inte är medvetna om hur omfattande problemet faktiskt är.

Vanligaste frågan

Den vanligaste frågan Sveriges Allmännytta får från sina medlemsföretagen är om bolagen får göra vilka kontroller de vill på en byggarbetsplats. Svaret där är ja – och att bostadsföretag alltid haft möjlighet att ställa de kraven.

– Vi har bara haft för stor tro på att en entreprenör själv har tagit detta ansvar och gjort de kontrollerna, säger Sofia Hansdotter.