Finansminister Elisabeth Svantesson konstaterade att Sverige står inför ett osäkert ekonomiskt läge till följd av det eskalerande handelskriget, särskilt efter att USA:s president Donald Trump infört omfattande tullar på varor från EU och övriga världen.

Under tisdagens pressträff framhöll hon att den svenska ekonomins återhämtning nu har brutits och att tillväxtprognosen för 2025 därför måste revideras ned. Hon betonade att Trumps agerande har skadat förtroendet för USA och att situationen är ”utan tidigare motstycke”.

Det leder till en ökad ekonomisk osäkerhet som minskar företagens investeringar och hushållens konsumtion. Regeringen satsar därför 11,5 miljarder kronor på åtgärder som bland annat rotavdrag och ett kapitaltillskott till Norrlandsfonden, för att öka utlåningskapaciteten till bostäder i norra Sverige.

Rotavdrag till ägt boende

Förstärkningen av rotavdraget kommer gälla för renoveringar som betalas från och med den 12 maj till årets slut. Satsningen görs för att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget, men regeringen hoppas att den också kan bidra till att stötta ekonomin generellt.

– Höjningen av rotavdraget kommer bara det ägda boendet till del, trots att det finns mycket stora behov av renoveringar i det hyrda boendet, säger Cathrine Holgersson.

– Regeringen borde satsa på ett stöd för energirenovering när stora delar av fastighetsbeståndet ska åtgärdas fram till 2050 i enlighet med EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD.

Regeringen föreslår också att Norrlandsfonden får ett kapitaltillskott på 300 miljoner kronor för att öka utlåningskapaciteten till bostäder i norra Sverige, varav 160 miljoner kronor skjuts till i vårändringsbudgeten.

Både bostadsbrist och outhyrda lägenheter

Att Norrlandsfonden förstärks är bra, det kan möjliggöra att byggandet kommer igång i tillväxtkommunerna, menar Cathrine Holgersson:

– Men problembilden är betydligt mer komplex än så. Sverige är ett tudelat land: samtidigt som en del kommuner har bostadsbrist står allt fler med outhyrda lägenheter. Och de kommuner som har en vikande befolkning kommer att ha stora utmaningar framåt.

”Typgodkännande skulle minska byggkostnader”

För att öka effektiviteten i bostadsbyggandet har Boverket sedan tidigare fått i uppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras. Anslaget föreslås öka med 4 000 000 kronor.

– Ett typgodkännande av tekniska egenskapskrav för standardiserade hus är viktigt för att få till ett mer kostnadseffektivt och industrialiserat byggande, det sparar både tid och pengar. Men det är angeläget att få till ett typgodkännande även för flerbostadshus. Det skulle bidra till att hålla nere byggkostnaden och i slutänden även hyrorna i nyproduktionen, säger Cathrine Holgersson.

Klimatsatsningar – men inte till hyresrätten

Regeringen och Sverigedemokraterna vill höja Klimatklivets budget till 6,5 miljarder kronor, men eftersom många projekt är fleråriga hinner inte pengarna användas i år. Därför föreslås att 2,2 miljarder kronor i stället flyttas till Industriklivet.

Klimatklivet stödjer bland annat laddinfrastruktur, men eftersom regeringen inte väljer att nyttja det utrymme som finns för rättvis fördelning i EU-direktiv, skapar statsstödsreglerna kraftiga begränsningar för allmännyttan och stora bostadsbolag. Det gör att hyresgäster ofta inte kan ta del av satsningen, konstaterar Sveriges Allmännytta.

– Den utökade budgeten för Klimatklivet spelar ingen roll om inte det finns möjlighet att nyttja bidragen. Det här spär också på skillnaderna i stöd till de olika upplåtelseformerna, och det är som vanligt de som bor i hyresrätt som missgynnas, säger Cathrine Holgersson.

– Redan 2022 möjliggjorde EU för rättvisare fördelning av stöd för investeringar i laddinfrastruktur, men Sverige har ännu inte infört detta. Här skulle regeringen kunna göra en viktig skillnad för att snabba på den gröna omställningen.

Tillfälliga tilläggsbidraget försvinner

Under pandemin infördes ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer som redan erhåller bostadsbidrag. För att möta de höjda boendekostnaderna har det tillfälliga bidraget sedan förlängts ett halvår i taget under flera år. I höstens budget föreslog dock regeringen att tilläggsbidraget skulle sänkas från 40 till 25 procent av bostadsbidraget, för att helt upphöra vid halvårsskiftet 2025.

– Att det tillfälliga tilläggsbidraget försvinner helt kommer slå hårt mot många barnfamiljer. Även om inflationen har minskat så har kostnaden för boende, mat och mycket annat landat på en högre nivå samtidigt som hushållens reala inkomster minskat, säger Cathrine Holgersson.

– Bostadsbidraget borde i stället höjas och sedan indexeras för att hålla jämna steg med boendekostnaderna, och därmed bli ett verktyg som verkligen hjälper hushåll med låga inkomster att kunna efterfråga lämpliga bostäder.