– Den här vägledningen har efterfrågats av många som arbetar med stadsdelsutveckling i våra medlemsföretag, så vi tror att den kommer att komma till stor nytta, säger Lena Liljendahl, boendeexpert på Sveriges Allmännytta och författare till den nya vägledningen.

– Den är tänkt som ett stöd för alla som funderar på att starta en samverkan i ett bostadsområde, och som vill ha exempel på hur det kan gå till och vilka former som finns.

Många olika samarbetsparter

Allmännyttiga bostadsföretag har i alla tider samverkat med andra aktörer, konstaterar hon.

– Hyresgästföreningen och kommunen är två givna samarbetsparter, men det är också väldigt vanligt med samarbete med idrottsföreningar, skolor, organisationer och företag av olika slag.

Läxhjälp, jobbinsatser och mycket annat

Syftet är oftast att öka trivseln och tryggheten i ett bostadsområde. Det kan till exempel handla om trygghetsvandringar och läxhjälp eller att ge intresserade hyresgäster möjlighet till odling.

– Många bostadsföretag är också involverade i samverkan kring olika integrationsinsatser, som till exempel språkcaféer eller jobbfrämjande aktiviteter, säger Lena Liljendahl.

BID, EST eller IOP?

På senare år har det talats allt mer om så kallade BIDs (Business Improvement Districts), där fastighetsägarna i ett område går samman i en förening för att arbeta för att öka stadsdelens attraktivitet.

En annan förkortning på samverkansområdet är EST (Effektiv Samordning för Trygghet), som är en modell för samarbete med polisen. Ytterligare en samverkansförkortning är IOP (Idéburet Offentligt Partnerskap).

Vad som kännetecknar dessa modeller – och hur de skiljer sig åt – reds ut i vägledningen, och det ges även en rad verkliga exempel från olika delar av landet.