Kronofogdens statistik visar att under årets första sex månader blev 273 barn av med sitt hem när båda eller någon av barnens föräldrar blev vräkta. Det är en ökning med 28 barn jämfört med första halvåret i fjol och den högsta siffran sedan 2015.

– Det är såklart väldigt tråkigt att trenden inte vänder. Många av våra medlemsbolag jobbar systematiskt med vräkningsförebyggande arbete och det finns många goda exempel på detta. Samtidigt finns det såklart utvecklingspotential, och det är viktigt att lyfta att bostadsbolagen inte kan lösa det på egen hand, utan det måste ske i nära samverkan med socialtjänsten och Kronofogden, säger Åsa Schelin.

Kronofogden gör återkommande djupare analyser om avhysningar som rör barn, senast 2019. Den visar att det inte är någon större skillnad om det är en privat eller allmännyttig hyresvärd. Då var 46 procent av de verkställda avhysningarna som berörde barn i ett allmännyttigt eller kommunalt bostadsbolag, 51 procent var privata hyresvärdar och 3 procent var en bostadsrättsförening.

– Målet för alla våra medlemmar är såklart att inga barn ska avhysas, men i de fall där avhysning inte går att undvika ska vi arbeta för så värdiga avhysningar som möjligt och ta särskild hänsyn i de fall där det finns barn i familjen, säger Åsa.

Bakom statistiken

Vad ligger då bakom ökningen av antalet vräkningar som berör barn? Det kan finnas flera orsaker och verkligheten är ofta betydligt mer komplicerad än vad siffrorna visar.

– En orsak, som också Kronofogden lyfter, är att hyresgäster kan ha fått uppskov med hyran under pandemin, och att dessa nu fasas ut. Uppskov är en tillfällig lösning som kan tas till när en hyresgäst exempelvis får ett tillfälligt glapp i sin inkomst. På lång sikt är det inte bra varken för hyresgäst eller hyresvärd att det byggs upp en skuld, säger Åsa.

Kronofogden pekar på att det finns stora geografiska skillnader. I Västmanland, Västra Götaland och Örebro län ökar antalet barn som berörs av vräkning, medan Stockholms län, Gävleborg och Dalarna går det åt andra hållet.

– Det är viktigt att komma ihåg att det rör sig om relativt få fall i respektive län, samt att statistiken påverkas av familjesammansättningen i de hushåll som vräks. Om en familj med många barn vräks, så blir ökningen mer påtaglig, än om det är en familj med bara ett barn. Viktigast är därför att se på trenden totalt sett och utifrån den arbeta för att förebygga och minska antalet vräkningar, säger Åsa.

Kronofogden inkluderar permanent boende barn, växelvis boende barn och umgängesbarn i statistiken. Även familjer som inte innehar förstahandskontraktet brukar räknas med när det är barn inblandat.

– Det innebär att det inte är alla barn som mister sitt hem fullt ut, då de kan ha ytterligare ett boende. Upplevelsen är likväl traumatisk för barnet, men det är bra att ha i åtanke när man tittar på statistiken. Sedan kan det tyvärr vara så att familjen hyr i andra hand, lovligt eller olovligt och att det är förstahandshyresgästen som vräks, vilket då drabbar familjen på ett olyckligt sätt. Det är förstås extra viktigt med stöd och hjälp för familjen när barn berörs, det är därför samarbetet med socialtjänsten är så värdefullt, säger Åsa.

I Kronofogdens fördjupande analys från 2019 var det 18 procent av de verkställda avhysningarna som berörde en andrahandshyresgäst eller inneboende.

Framgångsfaktorer för färre vräkningar

Tack vare förebyggande arbete, uppskattar Sveriges Allmännyttas medlemsföretag att dubbelt så många avhysningar har kunnat undvikas som det antal som har verkställts. Det visar en tidigare genomförd enkät. Socialstyrelsen har funnit flera gemensamma nämnare i kommuner som nått goda resultat med sitt vräkningsförebyggande arbete:

• Information till nya hyresgäster om vad som gäller – och vilka konsekvenserna blir av att störa grannar eller inte betala hyran i tid.
• Tidiga kontakter med hyresgäster som är sena med hyran. Att ringa eller skicka sms ger också bättre effekt än att enbart skicka brev.
• Gemensamma rutiner och regelbundna möten där hyresvärden informerar socialtjänsten om personer som är i riskzonen för vräkning.
• En kontaktperson på socialtjänsten som ansvarar för samverkan i frågor om vräkningar.
• Gemensamt uppsökande arbete mot hyresgäster som är svåra att nå.

Därutöver kännetecknas de allmännyttiga bostadsföretagens vräkningsförebyggande arbete ofta av:

• Samverkan med fler aktörer än socialtjänsten, inte minst Kronofogden. Bostadsbolagen samverkar också ofta med kommunens budget- och skuldrådgivning, flyktingsamordnare och integrationsenhet.
• Användande av medgivande/samtyckesblankett. Hyresgästen kan samtycka till att socialtjänsten delar relevanta sekretessbelagda uppgifter med hyresvärden, Kronofogden, inkassobolag och/eller andra aktörer. Det kan öka hyresgästernas möjligheter att få rätt hjälp.
• Värdigt bemötande. En konstruktiv, avdramatiserad och förtroendefull kontakt med vräkningshotade hyresgäster kan minska upplevelsen av skam och stigmatisering. Hyresvärden kan också ta reda på orsaken till att hyrorna inte har betalats och informera om vilka möjligheter som finns för att lösa situationen, exempelvis genom en avbetalningsplan eller stöd från socialtjänsten.

2020 gav Sveriges Allmännytta ut rapporten ”Allmännyttans bostadssociala ansvar”. I fördjupningen ”Alla vinner på att förebygga vräkningar” finns flera exempel på vräkningsförebyggande arbete.