I korthet anger EED att medlemsstaterna ska säkerställa att den totala slutliga energianvändningen för alla offentliga organ tillsammans minskas med minst 1,9 procent varje år, samt att minst 3 procent av beståndet årligen skulle förbättras till nybyggnadsenergiprestanda.

Som jämförelse renoverar Sveriges Allmännyttas medlemmar cirka 1,5 procent årligen och energieffektiviserar med knappt 1,5 procent per år. Krav som offentlig aktör skulle innebära väsentligt höjd energirenoveringstakt för vissa vilket skulle snedvrida konkurrensen.

Sveriges Allmännytta har därför varit aktiva för att de som råder under Lagen om offentlig upphandling (LOU) inte skall klassas som offentlig aktör, vilket var det ursprungliga förslaget. Där nådde vi stor framgång.

Vilka kommer anses vara offentliga organ?

Energimyndigheten anger att de kommer att utgå från principen om att offentlig aktör är aktör där åtminstone 50 procent av finansieringen är offentliga medel och där nationella, regionala eller lokala myndigheter åtminstone har majoritet när det gäller beslutande av styrelsen eller ledningen.

– En bra princip enligt mig, vilket innebär att alla våra medlemmar som i huvudsak finansieras av hyresintäkter från privatpersoner sannolikt inte kommer att anses vara offentliga aktörer, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta.

Ett mer detaljerat förslag på vilka enheter som omfattas av den nya definitionen kommer att förtydligas i Energimyndighetens slutredovisning som förväntas under juni 2024.

Undantag för mindre kommuner

Direktivet ger möjlighet för undantag för mindre kommuner, vilket Energimyndigheten anser är lämpligt att tillämpa. I korthet innebär det att offentliga organ i kommuner med färre än 50 000 invånare undantas från kravet om att minska energianvändningen med 1,9 procent till och med år 2026 och kommuner med mindre än 5 000 invånare ges respit till och med år 2029.

– Vi har knappt 20 medlemmar idag där jag bedömer att hyresintäkterna från offentliga medel (exempelvis skolor) kan vara större än hyresintäkterna från privatpersoner, säger Martin Ingvarson, lokalexpert på Sveriges Allmännytta.

– De allra flesta av dessa bolag finns på mindre orter. De har ofta mer ansträngd ekonomi och saknar ofta samma administrativa resurser som finns hos större kommuner. Så det är positivt att de undantas inledningsvis, fortsätter Martin.

Många av Sveriges Allmännyttas medlemmar har utöver sitt bestånd av lokaler även ansvar för förvaltningen av kommunägda fastigheter. Om intäkter från dessa avtal ska räknas med eller inte bedöms fortfarande vara en öppen fråga och kommer förhoppningsvis att tydliggöras i slutredovisningen från Energimyndigheten.