Jämlikhetskommissionen har haft regeringens uppdrag att lämna förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämlikheten och möjligheterna till social rörlighet. Kommissionen har gjort en bred analys av samhällsutvecklingen och lämnat ett stort antal förslag, bedömningar och rekommendationer på en rad olika områden, däribland bostadsområdet.

Komplettera målet för bostadsmarknaden med ett mål för bostadspolitiken

Kommissionen föreslår att det nuvarande nationella målet för bostadsmarknaden – långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven – överges till förmån för det bostadspolitiska mål som gällde fram till 2008. Sveriges Allmännytta avstyrker detta förslag och menar att målet för bostadsmarknaden bör behållas men kompletteras med ett mål för bostadspolitiken.

− Bostadsfrågor handlar om långsiktig verksamhet och därför måste de mål som ställs upp vara långsiktigt hållbara, vilket förutsätter att de bygger på breda politiska överenskommelser. En utgångspunkt kan vara bostadsförsörjningslagens mål om goda bostäder för alla och Agenda 2030 som betonar vikten av långsiktigt hållbar utveckling. Detta är ju alla överens om, säger Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta.

Sveriges allmännytta föreslår därför att det nuvarande målet för bostadsmarknaden kompletteras med ett mål för bostadspolitiken: ”Att skapa förutsättningar för alla i Sverige att leva i goda bostäder. Bostadsförsörjningen ska bidra till ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling”.

Hyresbostäder skattemässigt missgynnade

Kommissionen lämnar flera förslag som kan bidra till att bostadsmarknaden fungerar bättre, enligt Jörgen Mark-Nielsen.

− Kommissionen framhåller att hyresbostäder idag är skattemässigt missgynnade i jämförelse med ägt boende och argumenterar för en upplåtelseneutral bostadsbeskattning. Det är bra. Vi har länge pekat på att det behövs balanserade ekonomiska villkor mellan upplåtelseformerna.

Bra om statlig hyresgaranti införs

Förslaget att införa en statlig hyresgaranti med Försäkringskassan som ansvarig myndighet gillas av Sveriges Allmännytta. Likaså tillstyrker Sveriges Allmännytta förslaget att återupprätta bostadsbidraget som bostadspolitiskt instrument, vilket kräver en resursförstärkning med sikte på att höja den bidragsgrundande bostadskostnaden och ersättningsgraden.

Nej till statlig allmännytta

Däremot avstyrker Sveriges Allmännytta bestämt förslaget att regeringen ska låta undersöka fler alternativ för en svensk social bostadssektor, däribland en statlig allmännytta. Sveriges Allmännytta anser att staten bör skapa förutsättningar för kommunerna att sitt bostadsförsörjningsansvar, inte ta över ansvaret.

− Idén om en statlig allmännytta för utsatta grupper är den sämsta tänkbara varianten av socialbostäder. Samlar man människor med låga inkomster och/eller social problematik i särskilda hus är risken högst påtaglig att hyresgästerna blir utpekade som ”fattiga” eller ”socialfall” och att stigmatisering och segregation ökar. Det blir snarare en ”särnytta” än en allmännytta. En sådan utveckling är inte förenlig med det välfärdssamhälle som Sverige vill vara, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Inget behov av att se över värdeöverföringar i allmännyttan

Sveriges Allmännytta avstyrker också förslaget om en översyn av Allbolagens bestämmelser om värdeöverföringar. Syftet skulle vara att precisera vilka förutsättningar som ska gälla för värdeöverföringar och analysera i vilken mån sanktioner kan införas mot otillåtna värdeöverföringar.

– Vi ser inte något behov av en sådan översyn. Det är väldigt få kommuner som gör otillåtna värdeöverföringar från sina bostadsaktiebolag. Flertalet kommuner tar inte ut något överskott alls, utan låter medlen stanna i bolagen där de kan bidra till att konsolidera ekonomin och till investeringar i ny- och ombyggnad eller användas för underhåll, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Av Boverkets senaste rapport för räkenskapsåret 2019 framgår att:

• 60 procent av kommunerna gjorde ingen värdeöverföring.
• 35 procent gjorde värdeöverföringar med tillåtet belopp.
• 5 procent gjorde värdeöverföringar utöver tillåtet belopp.

Om Jämlikhetskommissionen och dess uppdrag

Jämlikhetskommissionen har haft i uppdrag att föreslå åtgärder som kan utjämna skillnader i uppväxtförhållanden, utbildning och arbetsvillkor. En av kommissionens viktigaste slutsatser är att det går att öka jämlikheten och samtidigt stärka samhället både ekonomiskt och i andra avseenden. Det kommer dock att kräva investeringar i utbildning och bostäder och förändrade regler i trygghetssystemen, menar kommissionen.

Kommissionen har lämnat förslag på en rad politikområden. Utbildning, bostäder och integration är enligt kommissionen några av de viktigaste. Utbildning är central för att skapa jämlika villkor, från förskola till vuxenutbildning. Bostäder och närmiljö är viktiga för att skapa jämlika uppväxtvillkor. I dag råder brist på billiga hyreslägenheter i flertalet av landets kommuner, framför allt i storstadsområden. Det påverkar både arbetsmarknad och möjligheterna till högre utbildning negativt. Kommissionen föreslår ett starkare statligt ansvar för bostadsförsörjningen och att allmännyttan ges ett tydligare mandat. När det gäller integration framhåller kommissionen att språkkunskaper är viktiga och grundläggs redan i förskoleåldern.

Betänkandet överlämnades till finansminister Magdalena Andersson i augusti 2020. Jämlikhetskommissionens ordförande har varit Per Molander.