Sveriges kommuner bedriver en omfattande del av sin verksamhet i aktiebolagsform. En stor del av dessa bolag är allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Enligt kommunallagen ska val av ledamöter och suppleanter i bolagsstyrelserna var proportionella. Detta innebär i praktiken att styrelserna tillsätts på samma sätt som i de kommunala nämnderna, det vill säga genom de politiska partiernas nomineringsarbete och i förhållande till partiernas representation i kommunfullmäktige.
Enligt regeringen är denna demokratiska förankring värdefull. Men det kan finnas skäl att komplettera den med kompetens inom relevant löpande affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor eller andra områden. Sådan kompetens är idag ett krav vid nominering till styrelser för statliga bolag.
Redan idag är det möjligt att utse styrelsemedlemmar på professionella i stället för partipolitiska meriter, vilket också förekommer i liten utsträckning. Det förutsätter dock att de politiska partierna är överens om att avstå från den rätt till representation som de har enligt bestämmelsen om proportionella val.
Den pågående utredningen En kommunallag för framtiden får nu i tilläggsuppdrag att undersöka och analysera utnämningen av styrelseledamöter i kommunala företag.  Om utredningen kommer fram till att kommunerna bör ges möjlighet att förändra nomineringsprocessen för att möjliggöra en bredare rekrytering ska den lägga fram förslag om detta.
I uppdraget ligger att överväga om vissa av de principer som styr nomineringen till statliga bolagsstyrelser kan överföras till den kommunala sektorn. Utredningen ska därutöver särskilt beakta hur den politiska oppositionens behov av insyn kan säkerställas liksom vikten av en jämn representation av kvinnor och män.
Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2015.
Hela kommittédirektivet finner du här