Enligt Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna ska investeringsstödet för hyresrätter göras om.

Avsikten är att stödet ska koncentreras och effektiviseras samt riktas om mot hyresrätter i hela landet.

I enlighet med detta har Finansdepartementet utarbetat och remitterat en promemoria med förslag till ändringar i förordningen om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Vissa förslag avser generella förändringar, andra förslag avser endast Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna.

Generella förändringar av stödet

Dessa generella förändringar föreslås:

• Begränsningen som innebär att stöd endast får lämnas för bostäder i områden med befolkningstillväxt tas bort. Syftet är att stöd ska kunna lämnas till bostäder i områden med bostadsbrist över hela landet.
• Projekt måste påbörjas inom ett år efter det att stödbeslutet fattas. Något sådant krav finns inte idag. Syftet är att effektivisera resursanvändningen.
• Projekt ska till sin karaktär vara ägnade att säkerställa relativt lägre boendekostnader. Det är en förändring mot dagens regelverk som talar om rimliga boendekostnader, men innebär inte någon ändring i sak.
• Stödmottagaren måste förbinda sig att erbjuda kommunen att hyra fem procent av lägenheterna i projektet, dock minst en lägenhet, eller motsvarande antal lägenheter i stödmottagarens befintliga bestånd inom samma kommun. Syftet är att att underlätta inträde på den ordinarie bostadsmarknaden för personer i en socialt utsatt situation som behöver en boendeinsats enligt socialtjänstlagen, till exempel i form av ett ”socialt kontrakt”.
• Beräkningen av stödets slutliga storlek ska ske med utgångspunkt i de stödbelopp som gällde för kommunen vid det preliminära beslutet om stöd.
• Om den som söker investeringsstöd erhåller annat offentligt stöd för projektet ska detta belopp räknas av från investeringsstödet. Syftet är att undvika överkompensation.

Förändringar i storstadsregionerna

Utöver de generella förändringarna föreslås följande förändringar för Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna:

• Stödmottagaren måste förbinda sig att förmedla minst tio procent av lägenheterna i projektet, dock minst en lägenhet, eller motsvarande antal lägenheter i stödmottagarens befintliga bestånd inom samma kommun till personer under 27 år. Förmedlingen kan ske genom att kommunen erbjuds att förmedla de aktuella lägenheterna, att de förmedlas av stödmottagaren själv eller på annat sätt. Förslaget avser endast den initiala uthyrningen. Syftet är att underlätta för ungdomar att få sin första bostad.
• Vid beslut om investeringsstöd ska de projekt som ger flest bostäder på en given yta prioriteras. Syftet är att få fram många små lägenheter, vilka främst efterfrågas av ungdomar och unga vuxna som vill flytta hemifrån till ett självständigt boende.
• För att möjliggöra en sådan prioritering förändras ansvarsfördelningen samtidigt som beslutsomgångar införs. Länsstyrelsen ska inte längre fatta beslut utan överlämna ansökningarna till Boverket med ett förslag till rangordning av projekten. Boverket ska göra en gemensam rangordning för respektive region utifrån vilka projekt som ger flest bostäder på en given yta och besluta om stöd. Boverkets beslut ska fattas vid särskilda beslutstillfällen minst två gånger om året.
• Med Stockholmsregionen avses kommunerna i Stockholms FA-region utom de kommuner som gränsar mot kommuner utanför regionen. Med Göteborgs- och Malmöregionerna avses kommunerna i Göteborgs respektive Malmös FA-region. En Funktionell Analysregion (FA-region) är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor.

Vad gäller förslagen att som villkor för stöd ställa krav på att ett antal bostäder avsätts för särskilda ändamål – personer under 27 år i storstadsregionerna respektive personer i en socialt utsatt situation i alla kommuner – finns i promemorian inget ställningstagande till om endast ett av förslagen eller båda förslagen bör genomföras.

Regeringen kommer i budgetpropositionen för 2020 att lämna förslag till vilka ekonomiska medel som ska användas för investeringsstödet under kommande år. Anslaget kommer att delas upp i en pott för storstadsregionerna och en pott för övriga landet.

Ändringarna i förordningen föreslås träda i kraft 1 januari 2020. Nuvarande regler ska gälla för ansökningar som har beviljats stöd före ikraftträdandet. Remisstiden går ut den 23 september.

Nuvarande investeringsstöd

Vid utgången av 2018 hade investeringsstöd beviljats till närmare 21 400 bostäder, varav cirka 3 200 bostäder för studerande. Därutöver hade omkring 400 ansökningar, omfattande uppskattningsvis uppemot 20 000 bostäder, inkommit till länsstyrelserna.

Riksdagen beslutade i december 2018 att snabbstoppa investeringsstödet vid årsskiftet, vilket innebar att länsstyrelserna därefter inte längre kunde fatta beslut om stöd.

I juni 2019 fattade riksdagen ett nytt beslut som innebar att länsstyrelserna fick möjlighet att fatta beslut om stöd som, inklusive tidigare beslut, medför offentliga åtaganden på upp till sex miljarder kronor år 2020-2022.

Regeringen har därefter beslutat om ändringar i den gällande förordningen, vilka träder i kraft den 23 juli.

De nya bestämmelserna innebär att stöd endast får lämnas om ansökan inkommit till länsstyrelsen före den 1 januari 2019.

Vidare framgår det att förutsättningarna för att ta emot förhöjt stöd med anledning av att byggnaden uppfyller högre krav på energianvändning ska prövas först vid beslut om utbetalning av stöd. Prövningen sker då i relation till de krav på energianvändning som gäller vid denna tidpunkt.