Rapporterna om fusk och kriminalitet i byggandet blir bara fler och fler – och problematiken tycks växa år för år.

Varför är det så – och varför verkar det vara så svårt att få bukt med problematiken?

– Jag tror att vi ser frukten av att företag börjat ta genvägar. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett samhälle med hög tillit krävs att företag fortsätter att vara pålitliga, säger Åsa Jarder.

Varit för naiva

Sofia Heintz konstaterar att trycket på byggmarknaden varit mycket högt på senare år.

– Då har vi behövt ta in mycket arbetskraft, vilket också blivit enklare med den fria rörligheten inom EU. Med vår kultur av stor tillit har vi kanske varit lite för naiva i tron på att det då ska funka på samma sätt, säger hon.

Att bygga hus är mycket komplext, betonar bägge.

– Det är en tillfällig arbetsplats, där det kan jobba uppåt 500 personer, så det är mycket folk att hålla reda på, säger Sofia Heintz.

Mikrobeslut styr byggandet

Och hela tiden fattas mängder av små mikrobeslut: det måste borras ett hål i bjälklaget som tar tio minuter, men att få upp en skyddsställning kanske tar två veckor och kostar bygget hundra tusen kronor i tidsfördröjning.

– Vem törs då ta ett beslut om att sätta stopp? Eller kräva ett id-kort av den där killen som ser så snäll ut, när det samtidigt står tre andra underleverantörer och väntar på att få göra sitt jobb efter att hålet är borrat?

Hör mer om problembeskrivningar och lösningsförslag i podden!

Mer i podden

• Hur många underleverantörer borde ett bygge ha?
• Vem ska kontrollera vem?
• Har stora huvudentreprenörer haft koll på sina underleverantörer?
• Betyder många kontroller också en tung administrativ börda?
• Vems är ansvaret?
• Vad ska man titta efter på en byggarbetsplats – finns det varningstecken?
• Hur jobbar Skanska med fuskfrågan? Vad gör Sveriges Allmännytta?