Den vanligaste orsaken till att någon vräks från sin lägenhet är obetald hyra.

– De flesta vet inte att det handlar om väldigt korta ledtider. Redan efter sju dagar kan en hyresgäst faktiskt bli av med sin bostad om hyran inte betalas, säger Åsa Schelin.

Det kan dock finnas annan problematik i bakgrunden också när obetald hyra är skälet till en avhysning, till exempel störningar.

– Men eftersom såna ärenden är mer komplicerade väljer hyresvärdar oftast att driva hyresspåret, konstaterar hon.

Faktorer som ökar risken för vräkning är svag ekonomi, beroendeproblem och psykisk ohälsa – grupper som dessutom har en svag ställning på bostadsmarknaden.

På senare år har även fler äldre blivit avhysta.

– Äldre som blir av med sin bostad hamnar i en väldigt utsatt situation, säger Ulrica Runemar, utredare på Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Bäst om hyresgästen redan flyttat

Om ett ärende ändå gått så långt som till ett avhysningsbesked finns det bättre och sämre sätt att hantera situationen.

Det bästa är då att bostadsföretaget förberett hyresgästen såpass väl att hyresgästen har packat och flyttat redan innan kronofogden står redo att borra upp låset.

– Situationen när värden och kronofogden bryter upp låset och går in i lägenheten ju svår att göra helt bra. Då handlar det mer om bemötande och hur man tar hand om de människor som finns på plats, säger Åsa Schelin.

”Lyft luren om ni inte samverkar”

Bägge lyfter vikten av samarbete mellan socialtjänsten och bostadsföretaget för att personer som riskerar att hamna i en vräkningssituation ska få stöd. Många kommuner och hyresvärdar samarbetar kring detta redan idag, men långt ifrån alla.

– Samverkan kan ta lite tid i anspråk, men det är ju en väldigt angelägen fråga. Det är en oerhörd förlust för en människa att bli av med sin bostad, så det finns ju bara vinster i att göra det här arbetet bättre, betonar Ulrica Runemar.

Åsa Schelin understryker att samverkan är en tydlig framgångsfaktor.

– Där man har lyckats väl i det vräkningsförebyggande arbetet har man en tät kontakt mellan de olika aktörerna. Så till alla som ännu inte samverkar säger jag: lyft luren och skaffa er en samarbetspartner!

Hör mer i podden:

• Hur går en vräkning egentligen till?
• Varför ökar antalet vräkningar?
• Vart tar de som blir vräkta vägen efteråt?
• Hur går vräkning av barn ihop med Barnkonventionen?
• Sätter sekretessregler käppar i hjulet för samarbete kring vräkningar?
• Vad kostar en vräkning?
• Hur ser socialtjänstens verktygslåda ut?