Från att allt i flera år har handlat om bristen på bostäder har fokus i bostadsdebatten svängt om. Nu rapporteras mest om rea på nyproduktion, bostadsrättsprojekt som styrs om till hyresrätter och byggbolag som hoppar av byggprojekt och lämnar tillbaka markanvisningen.

Betyder det att det är dags att sätta stopp innan krisen kommer och vi står där med tomma lägenheter igen?

– Nej, det skulle jag snarare säga att det är dags att vakna upp, och förstå vilken potential som fortfarande finns inne i marknaden. Det finns otroligt många som behöver bostad fortfarande, säger Jonas Högset.

Råder det fortfarande bostadsbrist i Sverige?

– Boverket tog ju fram prognos på 600 000 bostäder, det har vi ju inte på något magiskt sätt byggt bort. Efterfrågan kvarstår, men ser annorlunda ut än de bostäder som producerats de senaste åren.

Är det svårare att få ut nybyggda lägenheter även på hyresrättssidan?

– Ja, det här påverkar förstås även hyresrättsmarknaden. I Sverige har vi generellt varit jätteduktiga på att bygga bostäder åt ett segment som har större plånböcker. Men nu märks en priskänslighet, man är inte villig att betala hur mycket pengar som helst.

Så trots att man inte blir av med det som byggs nu behöver det ändå byggas mer?

– Ja absolut. Men för en annan och större målgrupp, nämligen de med mindre plånbok.

För att kunna bygga billigare bostäder menar Jonas Högset att det behövs bättre konkurrens på marknaden. Det kan uppnås på fyra sätt, framhåller han.

Det första är standardisering, att utnyttja det man redan kan. Exempelvis seriellt tillverkade hus som SABOs Kombohus. Det andra är att allmännyttan behöver bli attraktivare som beställare, för att få in fler anbud.

Fast hur blir man en bättre beställare? Och vilka är de två andra sätten? Varför har en del kommuner ratat SABOs Kombohus? Kan staten subventionera fram billigare hyreshus? Är kritiken om höga kommunala markpriser rättvisande? Borde fler härma SABO? Hör på podden så får du svaren!