Att använda ordet hyresreglering för att beskriva Sveriges hyressättningssystem har ofta varit lite av en markör för att den som pratar inte gillar systemet – reglering låter ju inte så attraktivt.

Men nu tycks termen hyresreglering användas allt bredare, och syns exempelvis i flera partiprogram.

– Om man kallar bruksvärdessystemet för hyresreglering då har man ju inget begrepp kvar att använda för att beskriva situationen som rådde mellan 1942 och 75, när staten faktiskt bestämde hyrorna och hur mycket de fick höjas, anser Jörgen Mark-Nielsen, utredningsansvarig på SABO.

Inte bara en språkfråga

När det för några år började bli vanligare att kalla dagens system för hyresreglering var han först kritisk mest ur språksynpunkt.

– Men ganska snart blev det uppenbart att det var personer som ivrade för marknadshyra som började beteckna bruksvärdessystemet som hyresreglering. Och får man det nuvarande systemet att framstå som en gammal relik från andra världskriget är det ju betydligt lättare att argumentera för att den ska avskaffas.

— Får man det nuvarande systemet att framstå som en gammal relik från andra världskriget är det ju betydligt lättare att argumentera för att den ska avskaffas.

Jörgen Mark-Nielsen

Men vi har ju inte helt fri hyressättning i Sverige idag. Kan man då inte säga att hyran är reglerad?

– Nej, jag tycker inte det. Vi har ju valt en medelväg mellan hyresreglering och marknadshyra. Lagstiftaren har försökt hitta en balanspunkt mellan å ena sidan hyresvärdens intressen och å andra sidan hyresgästens intressen.

Bruksvärdessystemet innebär, enligt Jörgen Mark-Nielsen, att fastighetsägarens intresse av att få en rimlig avkastning på sin investering vägs mot hyresgästens intresse av att kunna bo kvar i sin lägenhet och inte tvingas flytta om det kommer en kraftig hyreshöjning.

Är de som använder begreppet bara oupplysta och ovetande om hur allt egentligen ligger till?

– Nej, det tror jag inte. Men den här kampanjen för att sätta etiketten hyresreglering på både bruksvärdessystemet och förhandlingssystemet har gjort avtryck på många håll i politiken. Och det bidrar inte till klarhet.

Vilken betydelse har valet av ord? Kan man dra paralleller mellan löneförhandlingar och hyresförhandlingar och säga att vi har lönereglering i Sverige? Varför hänvisas så ofta till Assar Lindbeck och hur det gick till när hyresregleringen skulle avskaffas på 1960-talet? Hör mer i själva podden nedan!

Lyssna på avsnitten om hyressystem och ordval

”Men hyresreglering, det har vi ju redan”. Sant, falskt eller mittemellan?

Samtal med Jörgen Mark-Nielsen, utredningsansvarig på SABO och flerfaldig statlig utredare av hyressättningssystemet och allmännyttan.

11 juni 2018 | 20 minuter

Lyssna här

Martin Lindvall om hyresreglering och drömsystem

Ord och begrepp kan användas för att styra känslorna. Vad ska man kalla hyressystemet i Sverige? Intervju med Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna Sverige.

11 juni 2018 | 23 minuter

Lyssna här

Om Jörgen Mark-Nielsen

Är nu:

Ansvarig för utredningar, idéprogram och bostadspolitiska ståndpunkter på SABO.

Tidigare:

Regeringsuppdrag som utredare av hyressättningssystemet, allmännyttan och den kommunala demokratin, i tre olika statliga utredningar.

Aktuell som:

Intervjuad i Radio Allmännyttan.