Varför blev det inte kravaller i Jönköping på samma sätt som i andra svenska städer när Rasmus Paludan kom för att demonstrera? Kommunens säkerhetschef har uppmärksammat insatser från både polisen och civilsamhället, men har också lyft fram bostadsbolaget Vätterhem som en viktig aktör i förberedelserna inför dagen för besöket.

Vätterhem har arbetat med trygghetsfrågor i sina bostadsområden under många år – men den här dagen ställdes mycket på sin spets.

På polisens lista

Paludan hade valt bostadsområdet Råslätt som platsen för sitt besök. Råslätt är ett stort miljonprogramsområde med runt 5 000 boende – och står på polisens lista över utsatta bostadsområden.

I ett nysläppt poddavsnitt i Radio Allmännyttan berättar Åsa Karlsson, chef för förvaltning och teknik på Vätterhem, och Annika Vikström, förvaltningschef på Räslätt, både om Vätterhems trygghetsarbete i stort och vad som hände när Rasmus Paludan kom för att bränna en koran på torget i Råslätt.

Fick corona

– Vi hade lite tur eftersom Paludan fick corona första gången han skulle komma, och då ställde in demonstrationen. Därför fick vi möjlighet till en genrep, så att säga, och var ordentligt förberedda den dagen han verkligen kom, säger Annika Vikström.

Hon har arbetat på Råslätt i drygt 20 år och har därmed ett långt perspektiv på bostadsområdets utveckling.

Annika Vikström berättar i podden om hur Jönköpingbornas bild av Råslätt har förändrats under decennierna – och hur förvånad hon själv blev när hon först kom dit för att börja jobba.

Mer i podden:

• Vilken roll spelade prästen under dagen för koranbränningen?
• Vad tycker Råslättsborna om att området står på polisens listan över utsatta områden?
• Ser Vätterhems förvaltning annorlunda ut i dag jämfört med för 20 år sedan?