När Stångåstaden började arbeta med sin handlingsplan för klimatanpassningar utgick man från Linköpings kommuns övergripande klimatanpassningsstrategi.

– Men i deras strategi fanns det väldigt lite om skydd av fastigheter, vilket ju är viktigast för oss som bostadsbolag. Därför har vi fått gå in på en mycket mer konkret nivå, säger Mikael Stenbäck.

En sådan konkret åtgärd kan vara att se till att husens befintliga system fungerar. Om exempelvis husens hängrännor är trasiga kan vatten rinna in i byggnaderna. Kontroll av dagvattenbrunnarna är ett annat exempel.

Fler träd och mer grönyta

Men allt regnvatten kan inte ledas bort och tas om hand av ledningsnäten, särskilt inte om det kommer stora mängder på kort tid.

­– Numera behövs ett annat sätt att planera våra bostadsområden, så att man kan hantera mycket mer av dagvattnet på de egna grönytorna. Det handlar till exempel om att öka andelen grönyta istället för hårdjord yta och att plantera fler träd som suger upp vatten, säger Mikael Stenbäck, som medverkar på Klimat- och energikicken (se nedan).

– Det gäller också att inte minska grönytorna. Det är lätt att man bara pratar om att det behöver planteras fler träd, men för väldigt många bolag är det snarare en utmaning att inte gå åt fel håll och ta bort för många träd.

Flera skäl till att träd tas bort

Anledningen kan vara att träden skräpar ner eller hyresgästerna vill få soligare uteplatser.

– Vi har också förlorat många träd som drabbats av almsjukan. Det kostar ju också pengar att ta bort träd, och det är inte alltid som bostadsbolag har råd att lägga ännu mer pengar på att plantera nya efteråt. Och då blir ju resultatet att man får färre träd, påpekar han.

Även dammar, diken och små kanaler kan ta hand om regnvatten.

– Det har vi inte jobbat så jättemycket med än, men vi tittar på det. För om det kommer stora mängder behöver vi hitta lösningar som kan svälja mycket vatten. Då hjälper det liksom inte med bara lite fler planteringar och några extra träd.

Inga stora översvämningar än

Stångåstaden hör inte till de bostadsföretag som har drabbats av stora översvämningar och därmed finns inte så stor egen erfarenhet av det.

– Men vi behöver ändå få fram en bra strategi och handlingsplan. Vi har några bostadsområden där det bedöms kunna bli stora problem om det kommer extrema mängder, och vi har därför lagt mycket tid på att identifiera vilka aktiviteter som vi ser ett behov av. Både när det gäller vidare utredningar och praktiska åtgärder.

Miljoner till ingen nytta?

En knäckfråga är dock vilka åtgärder som är värda att satsa pengar på.

– Det kan ju teoretiskt sett bli så att man lägger tre miljoner kronor på ett projekt för att få bättre dagvattenhantering i ett område – men så kanske man aldrig kommer att få nytta av det. Samtidigt kan man också ha otur och behöva det tio gånger, konstaterar Mikael Stenbäck.

– I vissa områden kanske åtgärderna skulle kosta så mycket att man helt enkelt får acceptera att det är orimligt att förhindra översvämningar där. I stället får vi kanske se till att ha bra förutsättningar att evakuera människor eller att kunna hålla fastigheterna i drift ändå, om den dagen skulle komma.

Svårt beräkna lönsamhet

Det är mycket svårt att göra sådana avvägningar, understryker han.

– Nästan allt annat som vi jobbar med i fastighetsbranschen handlar om att göra åtgärder med vissa generella intervaller. Men här handlar det om saker som inte har hänt än och som kanske aldrig kommer att hända. Därför är det en stor utmaning att beräkna om åtgärderna är lönsamma eller inte.

Han framhåller hur värdefullt det är att dra lärdom av andra bostadsbolags erfarenheter, exempelvis på konferenser och andra träffar.

– Då kan vi hjälpa varandra att hitta lösningar som ger så bra effekt som möjligt. Men samtidigt måste man veta vad man själv har för förutsättningar. Annars kanske man lägger en massa energi och resurser på någonting som kommer att få väldigt liten påverkan i just ens eget bolag.