Från bostadsnöd till allmännytta
Under 1900-talets första årtionden präglades bostadslivet i Sverige av trångboddhet, bostadsbrist och usel standard. 1933 tillsatte regeringen en stor bostadssocial utredning med uppgift att komma på åtgärder som skulle råda bot på detta. Det ledde till en satsning på så kallade barnrikehus för stora barnfamiljer med låga inkomster. Utredningen, som höll på i 14 år, lade fundamentet för svensk bostadspolitik som den i stora drag kom att se ut fram till 90-talets början.
Kommunerna fick ansvar för bostadsförsörjningen och statliga byggstöd skulle inte längre riktas mot kategoriboende som barnrikehusen eller en särskild grupp i samhället, utan i stället goda bostäder till alla.
SABO bildas
Den bostadssociala utredningen lade också grunden för allmännyttans tillblivelse. Staten införde fördelaktiga lån till allmännyttiga bostadsföretag utan vinstsyfte och det bildades allt fler sådana företag. Runt 1950 fanns uppåt hundra kommunala bostadsföretag. Att bygga och förvalta hyreshus var i många kommuner en helt ny uppgift – nytillträdda tjänstemän och styrelseledamöter skulle hastigt sätta sig in i bostadsfrågans alla vindlande aspekter. Behovet av en centralorganisation började här växa fram.
På initiativ från Bostadsbolaget i Göteborg hölls en bostadskonferens som beslutade att det ska startas en centralorganisation. Och 1950 bildas så Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag – SABO. Den första kongressen och konstituerande mötet hölls i Malmö den 11 november 1950. 54 bostadsföretag med 35 000 lägenheter anslöt sig från starten.
Började i ett källarkontor i Göteborg
SABOs första kontor låg i källaren under en Konsumbutik i Göteborg och riksdagsmannen Per Bergman anställdes som förste kanslichef. SABO fick därmed redan från början en fot rakt in i maktens korridorer och rollen att föra allmännyttans önskemål vidare till beslutsfattare och myndigheter blir en av de viktigaste uppgifterna. Göteborgs kommunalråd Torsten Henriksson, som också var ordförande i Bostadsbolaget, blev SABOs förste ordförande.
Viktiga grunduppdrag
Att kommunicera var från starten en av SABOs viktigaste uppgifter. Tillsammans med Riksbyggen gav SABO ut tidskriften Byggforum (1951–1971), med artiklar och debatter om byggande, teknisk utveckling och forskning. Vid slutet av 50-talet startade SABO tidskriften Boendet, som bostadsföretagen delade ut till sina hyresgäster.
Att sprida kunskap var även det ett av SABOs tidiga grunduppdrag, och utbudet av kurser och konferenser var stort redan under 1950-talet. Man ordnade konferenser om byggprojektering och den nya massberäkningsmetod som Beräkningskontoren använde. SABO hade också tågkonferenser, där deltagarna åkte runt i Sverige för att studera olika problem på plats. Under 60-talet genomfördes studieresor till Sovjet för att studera den storskaliga utbyggnaden.
Flyttar till Stockholm
Under tidigt 70-tal flyttades SABOs kontor från Göteborg till Stockholm och centralorganisationen växte. Det skedde en hel del intressanta och viktiga saker under 70-talet som till idag präglar allmännyttan. Till exempel sluts ramavtal om hyresgästers boinflytande, som ger rätt till information och samråd men även viss beslutanderätt om områdets skötsel, kommunreformen blir till och en ny regel införs som säger att; För att ett bostadsföretag ska erkännas som allmännyttigt måste det vara kommunen som står för hela grundkapitalet och utser vilka som sitter i styrelsen.
Branschtidningen BoFast startas
80-talet präglades av modernisering och i takt med ökande vakanser och minskat byggande flyttades bostadsbolagens fokus mot förvaltning. SABOs styrelse beslutade under denna tid att starta en ny branschtidning. Året därpå kom det första numret av tidningen BoFast ut, i kvällstidningsformat. Den prenumererades av bostadsföretagen. SABO bildade även stiftelsen Plus för att förstärka utbildningsverksamheten. Omorienteringen mot en ny sorts förvaltning krävde kompetensutveckling i bostadsföretagen.
Digitalisering och miljöarbete
1997 stod 50 000 lägenheter tomma, många bommades igen och allt fler fick rivas. Affärsmässighet blev ett nytt ledord för allmännyttan och ord som kundanpassning, marknadstänkande och konkurrens nämndes allt oftare. SABO började då med interna tv-sändningar till medlemsföretagen över TV2-sändaren. Vid den första sändningen presenteras statistik från årets hyresförhandlingar. Efter sändningen satt 15 SABO-förhandlare på plats för att svara på frågor. Miljöfrågorna blev vid denna tid också stora och kretsade kring sopsortering och energibesparing. Det byggdes flera ekobyar och -91 presenteras ett gemensamt policydokument för SABO-företagens miljöarbete. SABO lanserar även under denna period en ny digital tjänst: SABONET. Visionen var att öka erfarenhetsutbytet mellan medlemmarna genom ett diskussionsforum. Främst användes dock nätverket som en informationskanal.
Mycket med betydelse för allmännyttan händer under 2000-talet. Allmännyttan får för första gången en särskild lag – Allbolagen. Staten införde på nytt kriterier för vilka bolag som får kallas allmännyttiga: de måste drivas utan vinstsyfte och förvalta hyreslägenheter. 2008 kom den stora utredningen om allmännyttan som presenterade två framtidsmodeller: en självkostnadsmodell och en affärsmässig modell där alla åtgärder ett bolag gör måste vara lönsamma. SABO, Hyresgästföreningen och SKL önskade sig en tredje modell. 2011 kom sedan en ny lag för allmännyttan; Företagen ska enligt nya Allbolagen drivas enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav.
Vid en stor konferens i Skåne år 2008 enades bostadsföretagen om en kraftsamling för minska energianvändningen. Tio år senare hade Skåneinitiativet sparat energi motsvarande 800 miljoner kronor om året.
De första kombohusen invigs
2013 blir Härnösandshus först med att bygga hus enligt SABOs nya koncept för att pressa byggpriserna: ramupphandlade flerbostadshus.
Integrationsråd och innovationslabb
2017 startade SABO ett integrationsråd, som senare kom att presentera 23 idéer för att röja undan hinder för integration. Med statliga forskningspengar startades också Allmännyttans innovationslabb som fångade upp goda exempel som sedan kunde kopieras av andra allmännyttor. Ungefär samtidigt drog Allmännyttans klimatinitiativ igång. Drygt år efter start hade 177 företag skrivit under på Klimatinitiativets mål: att bli fossilfria till 2030 och minska energianvändningen med 30 procent.
SABO blir Sveriges Allmännytta
2019 byter SABO namn till Sveriges Allmännytta för att lättare kunna nå ut i samhällsdebatten med ett namn som tydligt säger vad organisationen står för.
Allmännyttan behövs lika mycket nu som för 70 år sedan. Vissa gamla frågor vi arbetat med länge lever fortfarande kvar, och nya har tillkommit. Sveriges Allmännytta och medlemsföretagen arbetar vidare för att bidra till samhällets utveckling på bästa sätt samt för att värna om allmännyttan i stort.
