För att gör det lättare för våra medlemmar att bygga erbjuder vi en serie nyckelfärdiga hus till ett fast pris som ligger 20–25 procent under marknadspris. Husen kallas Kombohus och finns i flera utföranden, från hela kvarter till mindre kompletteringshus.
Genom att gå samman i en gemensam ramavtalsupphandling visar allmännyttan att det går att pressa priserna, om och om igen, till nytta för alla som vill bygga nytt.
Aktuella ramavtal
Det finns ett aktuellt ramavtal, den nya generationen Kombohus, Kombohus Punkt och Kombohus Lamell.
Det senaste avtalet löper till 31 maj 2026 och ger möjlighet till upp till 25 000 nya lägenheter i Sverige. Allt i nyckelfärdiga klimatdeklarerade punkthus och lamellhus i 2–8 våningar, med flexibel utformning och hög förvaltningskvalitet. Inom ramavtalet finns fem koncept från tre olika leverantörer att välja bland.
Jag vill bygga Kombohus – hur gör jag?
Vi har samlat dokument med beställarstöd, beskrivning av verktyget Allmännyttans Byggkalkyl och information om konsulttjänster och investeringsstöd här.
Hur påverkas avtalen av höjda materialpriser?
Prislistan i Kombohusens ramavtal förändras inte, detta skulle strida mot LOU. Ramavtalen är dock kopplade till standardavtalen för entreprenadkontrakt ABT06, där det finns en paragraf som reglerar onormala och oförutsedda prishöjningar. Detta betyder att entreprenören kan hänvisa till denna paragraf, men en eventuell höjning är en förhandlingsfråga mellan bostadsföretaget och entreprenören. Sveriges Allmännytta har tagit fram ett förhandlingsunderlag för denna hantering som finn att ladda hem längst ned på denna sida. Det finns även en webbbnyhet från hösten 2021 där man kan ta del av mer information, Läs mer.
Kombohus Flex
Tidigare Kombohus från avslutade ramavtal (Bas, Plus och Mini) kan fortfarande handlas upp genom en upphandling på referenshus med tillhörande förfrågningsunderlag (FU) som Sveriges Allmännytta har tar fram. Vi har kallat denna upphandlingsform Flex. Referenshuset som väljs är då en tidig programhandling som tillsammans med en teknisk beskrivning och Administrativa Föreskrifter utgör handlingarna i upphandlingen som sedan går ut via en vanlig öppen förfrågan enligt LOU från bolagen själva.
Upphandlingsmallarna behöver dock uppdateras regelbundet för att följa nya lagkrav. I dag kan vi leverera likvärdiga hus i ramavtalet för Kombohus Punkt och Lamell och mallarna för Flex-upphandlingar är därför för tillfället inte uppdaterade. Finns det ändå önskemål om att ta del av dessa mallar, kontakta Sofia Hansdotter.
Rapport 1: Kombohus ger positiv effekt på marknaden
Konsultföretaget Tyréns har gjort en stor kartläggning av resultatet från tio år med Allmännyttans Kombohus. Slutsatsen är att konceptet haft en positiv inverkan. Rapporten visar bland annat att över 1 200 bostäder inte hade blivit byggda utan Kombohuskonceptet. Läs mer om resultatet.
Rapport 2: Kortare byggtid och lägre pris
I en fördjupad analys jämförs kostnaden för Kombohus med allmännyttans övriga byggande och med privata aktörers byggande. Här mäts också vilka enskilda delar i Kombohusavtalet som sänker priset mest. Genomsnittligt är priset för Kombohusen 20 procent lägre än annat allmännyttigt byggande. Läs mer och ladda ned rapporten.
Allmännyttans alla Kombohus
Kombohus Lamell
Kombohus Punkt
Kombohus Småhus
Kombohus Bas
Kombohus Plus
Kombohus City
Kombohus Kvarter
Kombohus Trygg
Våren 2010 hade Sveriges Allmännyttas byggherregrupp – ett tiotal vdar från medlemsföretagen – ett av alla sina möten. Som vanligt stod nyproduktion, eller kanske snarare problemen med att bygga nytt, på agendan. Vem som kom på idén först är det ingen som kommer ihåg – men mötet slutade med att Sveriges Allmännytta fick i uppdrag att undersöka om det var möjligt att få byggentreprenörerna intresserade av att bygga ett mindre kompletteringshus till ett fast lågt pris. Det lägre priset skulle gå att nå med hjälp av ett standardiserat tänkande och möjlighet att få bygga samma hus om och om igen.
I det läget gick vi på Sveriges Allmännytta ut och frågade alla våra medlemsföretag hur många hus de skulle bygga om det gick att bygga ett mindre kompletteringshus till ett lägre fast pris (12 000 kronor per kvm exklusive mark och anslutning). Svaret var att medlemsföretagen över hela landet omgående skulle kunna bygga minst 500 nya lägenheter om de fick det priset.
Med den marknaden i ryggen bjöd vi hösten 2010 in entreprenadbranschen till tävlingen om allmännyttans Kombohus. I tävlingsuppdraget låg att huset skulle vara i två plan, rymma 6–8 lägenheter, ha hiss, låg energiprestanda (60 kWh/kvm och år i klimatzon III) och kunna uppföras var som helst i landet till ett fast pris på 12 000 kronor/kvadratmeter exklusive markarbeten, anslutningskostnader och mervärdesskatt.
Första Kombohustävlingen vann JSB AB. Den lilla byggaren från Asarum, som nu mera kan titulera sig Sveriges största leverantör av hyresrätter. För det visade sig att prognosen på 500 nya lägenheter inom det första ramavtalet i verkligheten blev något helt annat. När det första ramavtalet gick ut vid årsskiftet 2014–2015 var slutprognosen 3 000 nya lägenheter. Kombohusen är idag uppförda och i process att byggas i över 60 kommuner i Sverige!
Under första halvåret 2016 skrev studenterna Simone Heller och Bonnie Winnberg, från Kungliga Tekniska Högskolan, ett examensarbete där de analyserat Kombohus Bas-avtalet. Forskningen genomfördes genom enkäter till de allmännyttiga bolag som uppfört Kombohus Bas, samt djupintervjuer med nyckelpersoner från några av projekten.
Konkret var frågan ställd utifrån perspektivet ”Hade det byggts något annat om Kombohusen inte hade funnits som ett alternativ?”. Vidare låg det även i forskningsuppdraget att analysera de kostnader och intäktsmodeller som finns i dessa projekt och eventuellt påvisa olika regionala skillnader.
